Språket16 Loka 2023

När språkvetenskapen blir science fiction

Robot, cyberspace och atombomb är ord som kommer från sci-fi-litteraturen, och språk är inte sällan en viktig del av handlingen inom science fiction och fantasy.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Språkets återkommande språkexpert Susanna Karlsson är en inbiten sci-fi-läsare och intresserar sig särskilt för den science fiction där språkvetenskap är den vetenskap som ligger till grund för handlingen och fiktionen.

Susannas Karlssons tre science fiction-boktips

Snow crash av Neal Stephenson.
The left hand of darkness av Ursula K. Le Guin.
Babel, an arcane history av R. F Kuang

Språkfrågor om science fiction och fantasy

Har det funnits försök att komma på en svensk översättning av ”science fiction”?

Vilka ord har gått från att vara science fiction-relaterade till att handla om verkliga saker?

Vad spelar sapir-whorf-teorin för roll i science fiction?

Hur går det till när språk konstrueras för fantasy och science fiction?

Hur ska man hantera tempus och grammatik under tidsresor?

Läs, lyssna och se mer om språk inom science fiction och fantasy

Se! David J Peterson som konstruerat språk för bland annat Game of Thrones recenserar hur bra skådespelarna är på att prata språken (från Vanity Fair 2019)

Se! Filmen Arrival om en språkvetare som kommunicerar med utomjordingar (från 2016).

Lyssna! Snedtänkt med Kalle Lind Om subkulturen science-fiction (från april 2020).

Läs! Nationalencyklopedin om Sapir–Whorf-hypotesen.

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(500)

Vad är det som gör att vi kan identifiera olika språk?

Med hjälp av den virala succén The great language game har forskare lyckats kartlägga vilka faktorer som gör att vi kan särskilja eller tror oss kunna särskilja olika språk. Lyssna på alla avsnitt ...

17 Huhti 201724min

Varför kan vi säga till skogs men inte till kyrks?

Till sjöss men inte till kyrks. Till skogs men inte till jobbs. Hur ska man veta vad som är språkligt korrekt och inte? Enligt Henrik Rosenkvist har det med fornnordisk grammatik att göra. Lyssna på a...

10 Huhti 201724min

Musar, möss och universella ord

Mus är ett av världens äldsta ord och det används på liknande sätt i många olika språk. Men i flera tusen år har det också varit en benämning på det kvinnliga könsorganet. Lyssna på alla avsnitt i Sve...

3 Huhti 201724min

Vad gör tankstrecken i löpsedlarna?

Kvällstidningar använder sig ofta av tankstreck i sina löpsedlar för att skapa dramatik. Men är det språkligt korrekt att göra så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor De...

27 Maalis 201724min

Vita huset har uttalat sig

Bryssel och Vita huset kan ibland uttala sig i media. Men egentligen är det ju en person från regeringen som då uttalat sig. Begreppet heter metonymi och mer om fenomenet blir det i veckans avsnitt. L...

20 Maalis 201724min

Plötsligt så fanns ordet plötsligt. Men hur kom det till?

Ordet för något oväntat som inträffar väldigt hastigt härstammar ursprungligen från ett plask, men hur gick det från plask till plötsligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfr...

13 Maalis 201724min

Vad är det här? Är det en rul?

Ett slarvigt ihoprullat täcke vid sängkanten. Eller en bunt med kläder. Finns det ett ord för det? Ja, enligt lyssnaren Sarah finns ordet rul. Men var kommer det ifrån och är det ens ett ord? Lyssna p...

6 Maalis 201724min

Semla + tallrik + varm mjölk = hetvägg. Men varför heter det så?

Mjöl, vispgrädde, mandelmassa och florsocker. Vi pratar såklart om semlor! Snart är fettisdagen här, och i Språket pratar vi om att äta dem med sked i varm mjölk. Men varför kallas det för hetvägg? Ly...

27 Helmi 201724min