Kronprinsessan pratar inte som överklassen

Anna Järvinen är en av flera unga artister som uppskattas både i Sverige och Finland, och kontakterna mellan Sverige och Finland har förändrats av en generation med ett mera gränslöst sätt att se på omvärlden. Det säger Leena Huss, som är professor vid Centrum för multietnisk forskning vid Uppsala universitet. Unga sverigefinnar är flerspråkiga och öppna för både finska, finlandssvenska och svenska influenser, och finskheten i Sverige genomgår just ett generationsskifte, säger hon. Veckans lyssnarfrågor handlar om uttal. Det har kommit många lyssnarbrev som ställer frågan: varför uttalar så många ordet egentligen som ijengklien och professor Lars-Gunnar Andersson har en teori om detta. Övriga uttalsfrågor som behandlas i programmet:- uttal av ord med ng-ljud: digna, bågna- intressangt, med ett ng-ljud. Varför?- hur uttala ordet chans?- implantat eller inplantat?- wellpapp med engelskt uttal- ledsen eller lessen? OBS: Denna vecka utgår tisdagssändningen av programmet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Syys 200925min

Sedan Sverige och Finland blev medlemmar av EU har arbetet med att göra beslut och texter mera begripliga för medborgarna gått framåt. Det säger Karl-Johan Lönnroth, som är generaldirektör för översättningsverksamheten på Europeiska kommissionen.Här finns sedan länge synen att alla ska få ta del av, och kunna förstå, offentliga handlingar och flera europeiska länder följer nu svenskt exempel. Vad betyder egentligen lök på laxen? Den som vill söka betydelsen av detta och 5000 andra svenska idiom kan gå till nya Svensk ordbok.Ordboken, som ges ut av Svenska Akademien, ger också nya möjligheter att spåra ord bakåt i tiden. Svensk ordbok har bakat in uppgifter från runinskrifter och medeltida ordböcker som inte tidigare varit lätt tillgängliga för hemma-detektiven, berättar professor Sven-Göran Malmgren som arbetat med ordboken. Lyssnarfrågorna denna vecka handlar om riktigt stora frågor: blir språk mera komplicerade eller mer förenklade, undrar Kerstin Bohman i Stockholm. Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar också: - om komparation med 'mer' och 'mest blir vanligare- hur talade folk på 1850-talet?- räkneord på inuitspråk Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Syys 200924min

När är det bråttom med information på det egna språket och när kan man vänta?Veckans program gör nedslag inom två områden där språkval och språkpolicy kan få stor betydelse: sjukvården och företagsvärlden.Många svenska landsting tycker inte det är viktigt att informera på flera språk, visar en nyligen gjord studie. Men i Kronoberg har man tänkt på annat sätt och erbjuder patientinformation på webben på 15 språk, berättar informationsdirektör Ingrid Persson.Lars Holmqvist på företaget Nåfram som gjort undersökningen berättar att de vanligast förekommande språken är engelska, tyska och arabiska, medan de nationella minoritetsspråken inte har samma starka ställning på hemsidorna.Det största minoritetsspråket i Sverige, finska, finns bara representerat på 8 av 21 landstings hemsidor. Många svenska företag har numera engelska som koncernspråk och ofta samtalar många nationaliteter på ett språk som ingen har som modersmål. Vi besöker företagen Atlet och SCA och talar med svenska anställda om konsekvenserna av att föra viktiga förhandlingar på engelska.- Man får inte glömma bort att kontakter på främmande språk måste få ta extra lång tid, säger flera av dem vi talat med. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar språkfrågor från lyssnare:- va me folk - varför säger man så?- rimligen och rimligtvis- sa hon förvånad eller sa hon förvånat?- verbet spara som har två uppmaningsformer: spar kvinnot eller spara kvittot. Varför?- närvara Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Syys 200924min

Författaren Anita Salomonsson som är uppväxt i Hjoggböle utanför Skellefteå berättar om barndomens dialekt, om chocken att börja skolan med ett språk som inte accepterades av läraren och om hur denna dialekt, skelleftebondskan, senare fått nytt liv i och berikat hennes författarskap. Gutamålsgillet har haft årsmöte i Visby och dess ordförande Tommy Wahlgren berättar om det stora intresset för gutamål och att en högskolekurs i gutamål samlat 35 deltagare. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord:- är det skillnad mellan 'förberedd' och 'beredd'?- om att förlora förtroende- kan man 'precisera' ett skott?- uttrycket 'den sittande presidenten'- vad är ett 'linjetal'?- 'jämtemot' i stället för 'gentemot'- 'annorlunda kläder' Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Syys 200924min

I Älvdalen samlas denna vecka dialektforskare från hela Europa för att utbyta erfarenheter från en nytt forskningsområde, dialekternas grammatik. -De skandinaviska språken utgör ett laboratorium för språkforskare, säger Henrik Rosenkvist vid Lunds universitet. De små skillnaderna illustrerar hur språk och dialekter på andra håll utvecklats.Att man valt att förlägga konferensen till Älvdalen i Dalarna ska ses som en påminnelse om att Europarådet för tredje gången uppmanat Sveriges regering att undersöka möjligheterna att klassa älvdalska som språk. Enligt Europarådets definition är älvdalska ett landsdels- eller minoritetsspråk, men Sverige definierar begreppet som 'det språk som talas av en etnisk eller kulturell minoritet' och de kraven uppfyller inte älvdalska.Om älvdalska får språkstatus skulle det ha stor betydelse för talarna, säger Henrik Rosenkvist. Färska och inte fullt så färska ordimporter handlar veckans lyssnarfrågor om. Sportens värd står för flera: numera är det inte bara simmare som ska kämpa ända in i kaklet utan även politiker i en valkampanj. Och när en reporter tar rygg på en företeelse är uttrycket lånat från travsport och tävlingscykling där minskat luftmotstånd gör andraplatsen eftertraktad.Samtliga frågor som kommenteras av professor Lars-Gunnar Andersson i veckans program:- varför heter det 'marmelad'?- inom sin tid i stället för i sinom tid- 'ta rygg på'- 'grådassig' i stället för 'grådaskig' - 'motbyggande syfte'- 'ända in i kaklet'- gräsrötter- 'fred ut' Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Elo 200924min

Hur mycket engelska ska vi gå med i vårt svenska språk? Hur svåra ord får man använda i en kulturartikel? Och hur många nya ord kan den unga författaren krydda sin krönika med utan att tappa läsare? Många av sommarens lyssnarbrev som vi nu tar oss an handlar om svåra bedömningsfrågor. Kanske måste man själv bestämma vilka lyssnare eller läsare man vänder sig till, men gör man alltid ett aktivt val? Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar frågor om:- 'misogyn' - hur svåra ord ska man acceptera i tidningsprosa?- skådis i stället för skådespelare- kompetensdating och travel management konsult - om engelskan i svenskan- nördig, pretto, kalva och dimma iväg - om ungdomsord- hemskt som förstärkande ord- liksom-sjukan- 'vart/tatt/ hållt' eller 'varit/ tagit/ hållit' - vilket ord väljer vi i tal? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Elo 200924min

Språkbiten den 18 augusti 2009 Innehåll: - tvesovla - minnig - prisnosig - om bokstavlig och konventionell betydelse: utlandsfödd och sängkläder - stämma i bäcken - gå på i ullstrumporna Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Elo 20099min

Veckans program handlar helt och hållet om prepositioner, de små orden vi ofta blir oense om. Hur viktiga är de, egentligen? Lars-Gunnar Andersson diskuterar prepositioner i nya sammanhang och uttryck, liksom lokala och utmönstrade prepositioner. Hela listan av lyssnarfrågor i veckan:- arbeta mot, i två betydelser- om eller kring- mellan - till- omma, en gammal lokal preposition- en bok med Astrid Lindgren- den finns på bok- lyssna på och lyssna till- är på en preposition som breder ut sig?- på eller i om stadsdelar- på eller i om öar- på dagis, i förskolan, i skolan, på mellanstadiet, vid universitetet - varför så olika?- på en kvart i betydelsen om en kvart- ha det så bra.....helgen - väljer man prepositionen på, i, över eller till?- varför på bussen men i bilen?- handla te Ica i Blekinge Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Elo 200924min