Språket6 Marras 2023

Rätt och fel i språket har blivit komplicerat

Språkvården borde bli bättre på att säga vad som är rätt och fel i språket, tycker en del lyssnare. Men språkvården är idag mer resonerande än förr och vill helst inte stämpla någons språk som fel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är en utmaning, för när man försöker vara nyanserad och berätta vilken variation som finns i språket, kan det hända att man missar att få fram vilket som är det tryggaste valet i formell text, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Lena Lind Palicki är chef för Språkrådet och håller med om att språkvården inte gärna vill stämpla någons språk som fel och säger att det hänger ihop med ett ifrågasättande av vems språk som ska ses som norm.

– Språkvården förr var mer elitistisk, det var vissa människors språk som sågs som det rätta språket och alla skulle rätta sig efter det. Men det alltid har funnits variation i språket, variation är normaltillståndet.

Språkfrågor om språkvården och rätt och fel i språket

Har språkvården blivit sämre på att säga vad som är rätt och fel i språket?

Vilka är ”språkvården”?

Hur ser Språkrådet på sitt uppdrag och tycker de själva att de är mer resonerande idag?

Hur fungerar språkvård i andra länder?

Är språkvården i Finland mer språknormerande än den svenska?

Läs mer om språkvård

Läs! Språkrådet rekommenderar, från Språkrådet (från 2023).

Läs! Språkriktighetsboken, utarbetad av Svenska språknämnden (från 2005).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet. Tarja Larsson, språkvårdare, finska vid Språkrådet. Programledare Emmy Rasper.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(500)

Gurka på svenska och agurk på norska, hur är det möjligt?

För att förstå varför bokstaven a befinner sig längst fram i agurk och sist i gurka tar Henrik Rosenkvist med oss till 1400-talets grekiska och vidare genom tyska och holländska till Martin Luther. L...

22 Loka 201824min

Kungligt att vara en kålsupare

Uttrycket "lika goda kålsupare" går tillbaka till slutet av 1500-talet, Henrik Rosenkvist berättar om Gustav Vasas son Hertig Karl och hans smak för kål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app....

15 Loka 201824min

"Vi ska se över våra rutiner, sånt här får inte hända."

Offentliga ursäkter kännetecknas ofta av opersonligt språk och försök att förskjuta ansvar. För vad betyder egentligen uttryck som "det är olyckligt" och "vi beklagar om någon tagit illa vid sig"? Lys...

8 Loka 201824min

Hur definierar du ordet bröst?

Det krävs en större språklig kompetens för att förstå ordboksförklaringar av enkla vardagsord än att veta vad orden betyder, säger Ylva Byrman efter att ha slagit upp orden bra, ful, vacker och bröst....

1 Loka 201824min

En man på en häst och andra homografer

Det finns flera ord som delar både stavning och uttal med andra ord. Vi pratar homonymer, homofoner och homografer och Henrik Rosenkvist berättar vilket språk i världen som har flest homofoner. Lyssn...

24 Syys 201824min

Svenskans exotiska harbortfall

Att utelämna ordet "har" går bra i en del meningar på svenska. Men det är en unik regel som finns i få andra språk och som uppkom i svenskan på 1600-talet utan att någon vet varför. Lyssna på alla av...

17 Syys 201824min

Varför förändras språket?

Att förutsäga språkförändringar är lika svårt som att ge en exakt prognos för väder eller ekonomi. Men det finns ledtrådar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Språkförändring bygger på a...

10 Syys 201824min

Många svenskar förstår inte orden i det politiska språket

Politiker pratar om bonus malus, samhällskontraktet och gymnasielagen. Men en stor del av väljarna vet inte vad orden betyder, visar en ny undersökning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. T...

3 Syys 201824min