Språket6 Marras 2023

Rätt och fel i språket har blivit komplicerat

Språkvården borde bli bättre på att säga vad som är rätt och fel i språket, tycker en del lyssnare. Men språkvården är idag mer resonerande än förr och vill helst inte stämpla någons språk som fel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är en utmaning, för när man försöker vara nyanserad och berätta vilken variation som finns i språket, kan det hända att man missar att få fram vilket som är det tryggaste valet i formell text, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Lena Lind Palicki är chef för Språkrådet och håller med om att språkvården inte gärna vill stämpla någons språk som fel och säger att det hänger ihop med ett ifrågasättande av vems språk som ska ses som norm.

– Språkvården förr var mer elitistisk, det var vissa människors språk som sågs som det rätta språket och alla skulle rätta sig efter det. Men det alltid har funnits variation i språket, variation är normaltillståndet.

Språkfrågor om språkvården och rätt och fel i språket

Har språkvården blivit sämre på att säga vad som är rätt och fel i språket?

Vilka är ”språkvården”?

Hur ser Språkrådet på sitt uppdrag och tycker de själva att de är mer resonerande idag?

Hur fungerar språkvård i andra länder?

Är språkvården i Finland mer språknormerande än den svenska?

Läs mer om språkvård

Läs! Språkrådet rekommenderar, från Språkrådet (från 2023).

Läs! Språkriktighetsboken, utarbetad av Svenska språknämnden (från 2005).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet. Tarja Larsson, språkvårdare, finska vid Språkrådet. Programledare Emmy Rasper.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(500)

Vad är det som gör att vi kan identifiera olika språk?

Med hjälp av den virala succén The great language game har forskare lyckats kartlägga vilka faktorer som gör att vi kan särskilja eller tror oss kunna särskilja olika språk. Lyssna på alla avsnitt ...

17 Huhti 201724min

Varför kan vi säga till skogs men inte till kyrks?

Till sjöss men inte till kyrks. Till skogs men inte till jobbs. Hur ska man veta vad som är språkligt korrekt och inte? Enligt Henrik Rosenkvist har det med fornnordisk grammatik att göra. Lyssna på a...

10 Huhti 201724min

Musar, möss och universella ord

Mus är ett av världens äldsta ord och det används på liknande sätt i många olika språk. Men i flera tusen år har det också varit en benämning på det kvinnliga könsorganet. Lyssna på alla avsnitt i Sve...

3 Huhti 201724min

Vad gör tankstrecken i löpsedlarna?

Kvällstidningar använder sig ofta av tankstreck i sina löpsedlar för att skapa dramatik. Men är det språkligt korrekt att göra så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor De...

27 Maalis 201724min

Vita huset har uttalat sig

Bryssel och Vita huset kan ibland uttala sig i media. Men egentligen är det ju en person från regeringen som då uttalat sig. Begreppet heter metonymi och mer om fenomenet blir det i veckans avsnitt. L...

20 Maalis 201724min

Plötsligt så fanns ordet plötsligt. Men hur kom det till?

Ordet för något oväntat som inträffar väldigt hastigt härstammar ursprungligen från ett plask, men hur gick det från plask till plötsligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfr...

13 Maalis 201724min

Vad är det här? Är det en rul?

Ett slarvigt ihoprullat täcke vid sängkanten. Eller en bunt med kläder. Finns det ett ord för det? Ja, enligt lyssnaren Sarah finns ordet rul. Men var kommer det ifrån och är det ens ett ord? Lyssna p...

6 Maalis 201724min

Semla + tallrik + varm mjölk = hetvägg. Men varför heter det så?

Mjöl, vispgrädde, mandelmassa och florsocker. Vi pratar såklart om semlor! Snart är fettisdagen här, och i Språket pratar vi om att äta dem med sked i varm mjölk. Men varför kallas det för hetvägg? Ly...

27 Helmi 201724min