Allt du vill veta om arabiska
Språket11 Joulu 2023

Allt du vill veta om arabiska

Arabiska är ett av världens största språk och det nästa största* språket i Sverige. Dags att lära sig mer om arabiska? Då har du kommit rätt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Arabiska har 28 konsonantljud men bara tre vokalljud, eller sex om man räknar långa och korta.

– För en svensktalande person som lär sig arabiska är konsonanterna det svåra, då man går från ett enklare till ett mer komplicerat system. Och för en arabisktalande person som lär sig svenska är vokalerna väldigt svåra på samma sätt, säger Andreas Hallberg, som skrivit boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion.

Språkfrågor om arabiska

Vilka språkljud finns i arabiska som inte finns i svenska?

Arabiskans skriftspråk och talspråk skiljer sig väldigt mycket åt, hur påverkar det de som har arabiska som modersmål?

I vilka sammanhang används standardarabiska?

Hur många talade varianter av arabiska finns det och hur olika är dom?

Varför finns en bokstav på arabiska i fyra olika versioner?

Ska arabiska efternamn som börjar med al skrivas med stor eller liten bokstav?

Kommer ordet madrass från arabiska?

När började arabiska siffror användas i Sverige?

Kommer arabiskan påverka svenskan?

Vilka språkfrågor diskuteras inom arabiskan just nu?

Lär dig mer om arabiska

Läs! Boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion, av Andreas Hallberg, från 2022.

Upptäck World Arabic Language Day, från UNESCO.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Andreas Hallberg, universitetslektor vid institutionen för språk och litteraturer, som skrivit boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion. Abdelaziz Maaloum, reporter på Sveriges Radios arabiska redaktion. Programledare Emmy Rasper.

* Det förs ingen officiellt statistik i Sverige över vilka språk som talas. Forskare gör däremot olika uppskattningar och under 2020 verkar det som att de största minoritetsspråken är arabiska, finska, somaliska, dari, persiska, tigrinja, BKS (bosniska, kroatiska, serbiska), polska, turkiska och spanska, enligt Institutet för språk och folkminnen. Läs mer här!

Jaksot(927)

Plättar, pannkakor och andra språkfrågor

Plättar, pannkakor och andra språkfrågor

I de små språkfrågorna ryms ofta de riktigt stora resonemangen. Professor Lars-Gunnar Andersson analyserar flera av språkets viktiga grundstenar när han besvarar lyssnarfrågor om dinosaurier, mjölkförpackningstexter och pannkakor i veckans program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor: - var säger man plättar och var säger man pannkakor?- en-ord och ett-ord - varför dessa två grupper i språket?- finns det regler för vad som är en-ord och ett-ord?- förr hette det "dinosaur" i svenskan, numera "dinosaurie" - varför?- starka verb som blir svaga och tvärtom - hur ser trenden ut?- "de finaste mejeriprodukter" - funderingar om absolut komparativ på ett mjölkpaket- "mitt egna hus" - varför säger så många så?

12 Helmi 201324min

Språkbiten -gradvisa betydelseförskjutningar

Språkbiten -gradvisa betydelseförskjutningar

- lugn och rolig- uppskatta- att klicka - i dag med två, motsatta, betydelser Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Helmi 20138min

Svenskan i Finland

Svenskan i Finland

De svensktalande journalisterna i Finland har tät kontakt med språkvårdare. Det behövs, säger Anna Maria Gustafsson, som leder språkstödsverksamheten för de finlandssvenska journalisterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är nämligen så att en svenskspråkig journalist i Finland är tvungen att utföra en stor del av sitt arbete på finska och sedan översätta sitt material till svenska. Då är det lätt att det svenska modersmålet påverkas av finskans grammatik och konstruktioner.Lauri Kivinen, vd för YLE, Finlands public serviceradio och -tv, berättar om sin vision av närmare samarbete mellan de finskspråkiga och svenskspråkiga avdelningarna vid YLE. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:-namnet Elve-gatsten eller kullersten-”brorsan” eller ”brodern” i nyhetstelegram-vad är ”mylta”?-”tjafs” på byxorna – ursprung och betydelse-när infaller ”torsdagsnatten” – före eller efter själva torsdagen?

5 Helmi 201324min

Whiskyglas av plast och hälsosamma människor

Whiskyglas av plast och hälsosamma människor

Språkbiten tar denna vecka upp följande frågor:-bo i hus tycks i dag betyda bo i villa - hur gick det till?-slickepotten som blev barnhatare-en bra bit om ett helt musikstycke - hur kan detta komma sig?-språkets underliga vägar: fothandduk, plastgångjärn och whiskyglas av plast!-varför låter hon är arbetsam rätt men hon är hälsosam mera tveksamt? (Fast det förekommer!)-varför tvättar vi oss i Sverige med tvål när så många länder i vår närhet använde såpa (i egen stavning)? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Helmi 20139min

En låttext av Brolle och ris à la Maltan på julbordet – det är variation på lyssnarfrågorna i veckans Språket!

En låttext av Brolle och ris à la Maltan på julbordet – det är variation på lyssnarfrågorna i veckans Språket!

Julbordet och låttexter går igen i lyssnarnas frågor om förbryllande grammatik som besvaras av professor Lars-Gunnar Andersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor:- missförstånd på grund av uteblivet kommatecken- ”Det är hon jag vill leva med” – ett resonemang om tre olika grammatiska mönster och om hur osäkerhet kan uppstå- om komparering av adjektiv: mer intressant eller intressantare?- närliggande eller näraliggande?- egen regi eller egenregi – och betyder de kanske olika saker?- till fots, till hands, till sjöss, till salu, till väga – vad är det som prepositionen ’till’ orsakar?- ’en ris a là Malta’ – varför ’en’ och inte ’ett’?

29 Tammi 201324min

Jag först - när började vi säga så?

Jag först - när började vi säga så?

Språkbiten denna vecka handlar också om förvirringen mellan "de" och "dem". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Tammi 20139min

Fotbollsspråket dyker upp överallt - snart också i lexikon

Fotbollsspråket dyker upp överallt - snart också i lexikon

Det finns miljarder människor världen över som ser på fotboll och talar om fotboll, men det har gjorts få vetenskapliga studier över detta världens största fackspråk. Det säger språkforskarna Gunnar Bergh och Sölve Ohlander, professorer vid engelska institutionen vid Göteborgs universitet, som är i färd med att sammanställa ett tvåspråkigt fotbollslexikon. I veckans program ger de exempel på fotbollsspråkets egenheter i ordförråd, grammatik och dialekter. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- vad är "en bra fråga"?- koker du blomkål?- hur skriver man Ipad i plural?- och en teve, men flera - ja, vadå?- minutrar - kan man säga så?- nyårsklockor - kan en domkyrka vara hon?- bör och borde - samma sak? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Tammi 201324min

Språkbiten – sje-ljud och andra konstigheter

Språkbiten – sje-ljud och andra konstigheter

-fiskarna och fiskarena-varför ingen konsekvent stavning av sje-ljud?-östkusten och ostkusten, söder men sydlig - varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Tammi 20138min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
rss-lihavuudesta-podcast
hippokrateen-vastaanotolla
sotataidon-ytimessa
rss-poliisin-mieli
filocast-filosofian-perusteet
rss-radplus
docemilia
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-duodecim-lehti
rss-bios-podcast
rss-totta-vai-tuubaa
rss-ammamafia
rss-tervetta-skeptisyytta