Språktomtarna svarar på extra juliga språkfrågor
Språket18 Joulu 2023

Språktomtarna svarar på extra juliga språkfrågor

Julen är också en tid för språkliga bryderier. Professor Henrik Rosenkvist och programledare Emmy Rasper tar på sig tomteluvorna och reder ut juliga frågor som varför vi kallar skarpsill för ansjovis.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Språkfrågor som hör julen till

Varifrån kommer orden jul, yule, christmas och noël?

Varför sjunger en del ”lusse lelle” och andra ”lusse lella” och vad betyder det?

Är det någon skillnad på en adventskalender och en julkalender och vilket ord kom först?

Varför säger vi sardell om den fisk som i andra språk heter ansjovis och varför säger vi ansjovis om den fisk som vi har i Janssons frestelse?

Ska man skriva ”God jul och Gott nytt” år eller ”God Jul och Gott Nytt År”?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Jaksot(936)

Rackarns bananer och attans bananer!

Rackarns bananer och attans bananer!

Varför är det just bananer som används i olika uttryck och inte andra frukter som plommon eller äpple? Det funderar språkvetare Ylva Byrman på i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Rad...

17 Joulu 201824min

Fem över halv tio eller 25 minuter i tio?

Fem över halv tio eller 25 minuter i tio?

Hur vi pratar om tid skiljer sig åt i olika dialekter och språk. Ylva Byrman berättar om tiden och olika system för att benämna klockslag världen över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ve...

10 Joulu 201824min

Vill du heta Jämtiock, Flatterskalle eller Skåpråtta?

Vill du heta Jämtiock, Flatterskalle eller Skåpråtta?

Soldatnamn började användas i slutet av 1600-talet. Tursamma soldater fick nya efternamn som Snygg, Rask eller Tapper, medan andra kunde tilldelas namn som Drucken eller Gammelstöt. Lyssna på alla avs...

3 Joulu 201824min

Varför satte Astrid Lindgren ut så många kommatecken?

Varför satte Astrid Lindgren ut så många kommatecken?

I första utgåvan av Pippi Långstrump, från 1945, använde Astrid Lindgren satskommatering. Varför ser det otidsenligt ut idag och varför har vi bytt kommateringssystem? Lyssna på alla avsnitt i Sverige...

26 Marras 201824min

Domma bullarna är goda!

Domma bullarna är goda!

Demonstrativa pronomen ställer till det för lyssnaren Peter som fått höra att han pratar "barnspråk" när han säger domma. Henrik Rosenkvist slår i grammatikböckerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges...

19 Marras 201824min

Repris: Sova är ett av svenskans äldsta verb

Repris: Sova är ett av svenskans äldsta verb

I höstmörkret är verbet "sova" ett ord som ligger nära till hands och faktum är att det har 7000 år gamla rötter. Henrik Rosenkvist tar oss med till protoindoeuropeiskan och svenskans äldsta ord. Lyss...

12 Marras 201824min

Namnam, shhhooo, mjau, kuckeliku!

Namnam, shhhooo, mjau, kuckeliku!

Hur pratar du med bebisar? Antagligen med ikonicitet, det vill säga användandet av ord som låter som de betyder. Språkforskaren Johanna Schelhaas har studerat vuxnas bebisspråk. Lyssna på alla avsnitt...

5 Marras 201824min

Hur uttalas huvudstaden i Katalonien?

Hur uttalas huvudstaden i Katalonien?

Barcelona kan uttalas med ett ch-ljud eller rs-uttal på svenska. Är det ena mer rätt än det andra och hur kommer det sig att vi uttalar vissa ord olika? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ...

29 Loka 201824min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
docemilia
rss-duodecim-lehti
utelias-mieli
rss-lihavuudesta-podcast
tiedekulma-podcast
mielipaivakirja
rss-ammamafia
rss-mental-race
rss-tervetta-skeptisyytta
koodikahvit
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-ranskaa-raakana
rss-metsa
rss-laakaripodi
rss-ylistys-elaimille
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita
rss-sosiopodi