Språket1 Tammi 2024

Etymologiska förklaringar som är fel

Det florerar förklaringar till var ord och uttryck kommer ifrån som är fel. Språkvetare Ylva Byrman slår hål på etymologiska myter och felaktiga historiska förklaringar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att förklara var ett ord eller uttryck kommer ifrån är många gånger svårt. Begreppet ”av omstritt ursprung” förekommer ofta i ordbokssammanhang och betyder att det finns flera olika troliga förklaringar till ett ords ursprung.

– Ett ords ursprung förlorar sig, för det allra mesta, i historiens dunkel, säger Bo-A Wendt, huvudredaktör för SAOB, den historiska ordboken.

Är alla etymologiska förklaringar i SAOB rätt?
– Nej, det är de ju inte. Vissa förklaringar är skrivna för över 100 år sedan och det har hänt en del sen dess.

Etymologiska förklaringar som Ylva Byrman ifrågasätter

Uttrycket ”Nu är det kokta fläsket stekt” kommer ifrån att när man stekte kokt fläsk så krympte fläsket. (Från Dagens Nyheter)

Ordet Pain riche är belagt sedan 1940 och svensk bildning av det franska pain och riche .
Från Svensk ordbok)

Att på brev betyder attesteras och inte attention.
(Från boken Världens dåligaste språk av Fredrik Lindström, sidan 167 ”att att står för attesteras men av många yngre felaktigt kommit att utläsas som attention med engelskt uttal.

Uttrycket ”ta höjd för” som metafor har kommit i svenskan genom segling.
(Från Språkrådets frågelåda.)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Bo-A Wendt, huvudredaktör för SAOB. Programledare Emmy Rasper.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(500)

Vrickade tungvrickare avslöjar språket

Överallt där det finns människor som pratar finns tungvrickarramsor. I veckans avsnitt bjuder vi på ramsor på flera olika språk. Vad gör dem svåra att uttala? Och vad har tungvrickarramsan för funktio...

13 Huhti 202030min

Gudar och himlakroppar i kalendern

Det handlar om dagarna och månaderna, alltså allt det som ryms i en kalender. Henrik Rosenkvist svarar på varför veckodagarna heter som de gör och om det har funnits egna nordiska namn på månaderna. L...

6 Huhti 202030min

Jiddisch – en dramatisk historia

Kring förra sekelskiftet kunde man höra jiddisch på gatorna i Sverige. Men hur är situationen idag? Möt Salomon Schulman, jiddischtalare sedan barnsben, och sångerskan Louisa Lyne, som lärde sig jiddi...

30 Maalis 202030min

Lyssnarnas bästa: Hur stavas orden?

Det handlar om språkfenomen som lyssnarna upplever är nya. Det blir ord som helt enkelt inte går att stava och ett irriterande "att" som dyker upp överallt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios a...

23 Maalis 202030min

Tillbaka till framtiden med språket

Hur snart är strax? Är förr alltid dåtid? Det handlar om hur vi pratar om det som ännu inte har hänt. Och så frågar vi forskaren Pelle Söderström hur bra språkhjärnan är på att spana in i framtiden. L...

16 Maalis 202030min

Synonymer – lika men inte samma

Det handlar om synonymer, orden som nästan betyder samma sak. Hur tänker de som gör orddelen på högskoleprovet när de väljer ord? Och så gör Ylva Byrman ett experiment för att se om texter alltid blir...

9 Maalis 202030min

Lyssnarnas bästa: Apskaft och offerkoftor

Vi väljer bland nya lyssnarfrågor. Har Blekingedialekten ett ord för pinsamhet som saknas i rikssvenskan? Och så tittar Henrik Rosenkvist närmare på orden apskaft och offerkofta. Lyssna på alla avsni...

2 Maalis 202030min

Sjöfararspråket håller streck

Båtsäsongen är under uppsegling. Vi kastar loss ett avsnitt om sjöfararspråket och hur det för fulla muggar har äntrat vardagsspråket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor...

24 Helmi 202029min