Språket som får dig att bli kompis med ett företag

Det finns många sätt att stava ordet schyst. Vi försöker bena ut vilket som faktiskt är det bästa, och vad historian bakom är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett franskt ord som kommit in i svenskan, men ofta stavat på ett sätt som liknar tyskan: Schysst.– Sje-ljud är väldigt svårt, det är en av de grejer som tar längst tid att erövra, säger språkvetare Susanna Karlsson.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Språkvården: Så ska du stava till ”sjyst”Ja, språkvården har sedan 60-talet jobbat med hur man ska stava till ”sjyst”. Ändå stavar vi fortfarande på väldigt många vis.Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde. Redigering: Gustav Ingerhage.

11 Elo 202515min

Hur kommer det sig egentligen att så många använder sig av ordet liksom? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett effektivt sätt att utvidga meningar eller ett språkligt haveri? Oavsett vad man tycker så är ordet ”liksom” vanligt förekommande i svenskan.– ”Liksom” är ett sätt att mildra det man säger, så att man inte framstår som bergsäker och kanske dryg, säger språkvetaren Sofia Tingsell.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Språkvetaren: Ordet ”liksom” behövsJa, ord som ”liksom” behövs faktiskt, säger Sofia Tingsell. Det är en så kallad diskurspartikel som gör att andra inte bryter in medan vi pratar. Det finns en rad andra ord som fyller samma funktion.Språkvetare: Sofia Tingsell.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

4 Elo 202515min

Hur kommer det sig egentligen att vi ofta börjar yttranden med jamen eller nejmen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är framför allt i intervjuer som uttrycken jamen och nejmen används, och det finns en anledning till att de ofta används just där.– Jag tror att de gör en intervju lite mer konversationell, säger språkvetaren Ylva Byrman.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Jamen, jomen, nejmenDen som svarar på intervjuarens frågor inleder ofta svaret med jamen, jomen eller nejmen. Varför?Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde

28 Heinä 202515min

När ska man använda var och när ska man använda vart? Minnesregeln är enkel, men det finns mycket att prata om på ämnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns en minnesregel när det gäller när man ska använda ”vart” och ”var” – riktning och befintlighet.– ”Var” använder man när man vill veta var någonting befinner sig, och ”vart” använder man när man frågar något där svaret skulle kunna vara ”hit” eller ”dit”, säger språkvetaren Sofia Tingsell.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Språkvetaren tipsarSofia Tingsell ger tips om hur man ska tänka om unga i ens närhet har svårt för det här med ”var” och ”vart”. Och ska man rätta en kompis som använder orden på ett annorlunda sätt?Språkvetare: Sofia Tingsell.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

21 Heinä 202515min

Vissa personer säger ingen fara som svar på tack. Varför är det så? Och är det en generationsfråga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är framför allt när ”ingen fara” används av servicepersonal som har fått Språkets lyssnare att höra av sig.Men varför säger yngre personer helt enkelt inte ”ingen orsak” istället?– ”Ingen orsak” är möjligtvis på väg att bli lite föråldrat, säger språkvetare Susanna Karlsson.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Det var så lite såDet finns fler sätt att svara på ett ”tack”, men vilket passar i vilken situation?Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde. Redigering: Gustav Ingerhage.

14 Heinä 202515min

En del uttalar egentligen på ett annat vis: Ejenkligen. Vi reder ut varför, och om det är okej att säga så. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det finns en föreställning om att ju längre skriftbilden man är, desto bättre och mer bildat är ett uttal. Jag tycker ofta att det är lite tvärtom, säger språkvetaren Ylva Byrman.Så är det egentligen så farligt att säga ”ejenkligen”? Ylva klargör.Historian bakom ”ejenkligen”Det finns flera anledningar till att vissa av oss använder sig av ordet ”ejenkligen” istället för egentligen. Ylva Byrman går igenom stavelserna i ordet och hur konsonanterna krockar.Som bonus får vi veta lite mer om uttalet ”interjuv”. Vi får också ett tips på hur man kan undersöka sina egna fonetiska egenheter.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Frågor om ordet ”ejenkligen”Ordet egentligen uttalas ofta både på radio och tv och av allt fler som ”ejenkligen”. Hur har det blivit såhär?Är inte ”ejenkligen” ett ord som småbarn använder?Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde

7 Heinä 202515min

När ska man använda hans, hennes och sin egentligen? Vi snackar possessiva pronomen och hur de ska användas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns faktiskt meningar där det inte går att avgöra om det är ”hans/hennes” eller ”sin” som ska användas.– Ingenting hjälper, båda låter fel. Det finns inget sätt att veta vilket av dem man ska välja, säger språkvetaren Sofia Tingsell.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Vill ni ha det som i England, eller vadå?Vi pratar om hur Sverige skiljer sig från andra länder. I engelskan klarar man sig till exempel utan reflexiva possessiva pronomen.Språkvetare: Sofia Tingsell.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

30 Kesä 202515min

Vi tänker allt mer och tycker allt mindre eller så verkar det ofta vara i alla fall. Jag tycker, jag tror och jag menar byts mot jag tänker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför är det så att vi använder frasen ”jag tänker” allt oftare? Och när passar det att använda? Det reder vi ut i detta avsnitt.Att använda ”tänker” istället för till exempel ”tycker” kan vara ett sätt att visa att man inte är så övertygad.– Det öppnar upp för att man redogör sin tankeprocess, säger språkvetare Susanna Karlsson.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Engelskans ”think”En vanlig tanke är att engelskans ”think” är det som påverkar. Frågan är om det stämmer.Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde. Redigering: Gustav Ingerhage.

23 Kesä 202515min