Språket – finns rikssvenskan och vad påverkar uttal?
Nuförtiden hör man aldrig begreppet rikssvenska användas, är språkvårdarna rädda för att styra språket? Den frågan ställer en lyssnare i veckans program. Professor Lars-Gunnar Andersson berättar att man numera hellre använder uttrycket standardsvenska och att i denna ryms uttal med skånsk, norrländsk och finlandssvensk färg. Veckans uttal kommer in på de regionala skillnaderna i uttalet av det lilla ordet är och på de sociala skillnader som brukar finnas inom varje dialekt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor:- finns ”rikssvenskan” i dag?-och vad är ”standardsvenska”?-uttalet av ”är” på olika håll i landet-ädelskånska-vilka historiska kungar skulle vi förstå i dag?-Varför säger vi ”Sörmland” men stavar ”Södermanland”?-”kickla” i stället för ”kittla”-ruschelkana-sig/sej-uttal av religion och religiös
19 Maalis 201324min
Språkbiten om språklig logik och ljud som dras ihop
-när "behöver" låter som "p'höver"-varför ett sje-ljud i fors?-språklig logik-mig eller mej? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
16 Maalis 20139min
Vem värnar ordning och reda? Språket om uppror i grammatiken
Språkdoktoranden Ylva Byrman vid Göteborgs universitet har gjort fynd på mikrobloggen Twitter och berättar om en ny konstruktion som fått snabb spridning: Jag missade fikat pga klantig där det gamla uttrycket på grund av, som förkortas pga, används på ett nytt sätt. Och apropå ordning och oordning i språket - vem har uppdraget att värna språket? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar lyssnarbrev i detta ämne, utifrån några exempel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-vem kan man lita på språkvårdsfrågor?-före och innan-både - men också, och både i uppräkning med fler än två-svårt att välja mellan "de" och "dem"-"simmar gör jag varje dag" eller "simma gör jag varje dag"?-valet mellan "sin" och "hans"
12 Maalis 201324min
Köra skidor och sporta en kavaj - språkförändring och betydelser som utvecklas
"Såld på engelska?" heter en antologi som organisationen Språkförsvaret ger ut i veckan. En av dem som medverkar, Leif V Erixell, berättar varför han tycker att anglifieringen nått löjets gräns. Per Ledin, professor i svenska språket vid Örebro universitet, talar om upptäckten av en ny svensk interjektion, utrop: "woop woop" och var och av vem den används. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor:-ordet ”rätt” i många betydelser-att spela på motståndarens planhalv: en sak i sporten, rakt motsatt i politiken-kan man ”köra skidor”?- varför är inte uppförsbacke och nedförsbacke motsatser i överförd betydelse?-att ”sporta en ny jacka” – varifrån kommer detta uttryck?
5 Maalis 201324min
Språkbiten - lasasånkare och hela konkarongen
Vidare om upptrycket vara i sitt esse och om uppsnack. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
2 Maalis 20137min
Ordfynd i bloggar och tidningstexter
Den som vill bli sin egen språkdetektiv kan nu få god hjälp av den stora textsamlingen KORP som är en del av Språkbanken vid Göteborgs universitet. Med över en miljard ord från allt från tidningstext, romantext och nutida bloggsamlingar och twitterflöden kan KORP ge besked om när och var nya ord och uttryck får fäste i språket. Håkan Jansson, doktorand i nordiska språk ger en vägledning. Observera att du måste öppna länkarna i annan webbläsare än internet explorer! Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord, bland dem "pris" som i snus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-ett utmejlat rådjur-samkväm, nattkväm, bekväm – vad betyden ”kväm”?-mölla på svenska, moulin på franska, molino på spanska – är de släkt?-vad är brödtext?-”en pris snus” – mäts något annat med måttet ”pris”?
26 Helmi 201324min
Språkbiten om språkhistoria
Vad förändras snabbast och vad består i språket? Språkhistoriska funderingar kring "jag", "under ena skäppo" och de nordiska språken förr och nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
23 Helmi 20139min
Datorn som verktyg för språkforskare
Om man kan arbeta med siffror med den här sortens maskiner, borde man kunna ha den till att arbeta med ord också. Så tänkte den unge språkforskaren Sture Allén för 50 år sedan och gick en kurs i ADB, automatisk databehandling vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg för att lära sig programmera. Sture Allén blev professor i nordiska språk, startade Språkbanken och det som kom att kallas Språkdatagruppen vid Göteborgs universitet. Det är Språkbanken och dess närmare 900 miljoner ord från nutida och historiska texter som ligger till grund för det moderna ordboksarbetet i Sverige. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - ”Wij hålla vth”- förkortningen ”m.h.v.p.” på gammalt köpekontrakt- uttalet ”presang”- försvenskade stavningar av engelska uttryck
19 Helmi 201324min
