Därför har vi så många ögon i språket
Språket12 Helmi 2024

Därför har vi så många ögon i språket

Ögonkontakt är viktigt för kommunikationen. Dessutom har svenska språket många uttryck som handlar om ögon och seende. Dags att se sanningen i vitögat och vara en nagel i ögat?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns många synonymer till ordet ”se”, till exempel plira, snegla, kasta ett ögat, kika, glutta, glana, tira, flukta, bliga, blänga, stirra och glo.

– Ordet ”tira” är ovanligt idag men har i perioder använts ungefär som ”kolla” gör nu, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Språkfrågor om ögon

Varifrån kommer uttrycket “se sanningen i vitögat”?

Varifrån kommer uttrycket “vad skådar mitt norra öga?”?

Är “en nagel i ögat” eller “en vagel i ögat” mest korrekt?

Varifrån kommer ordet “blindstyre”?

Hur viktig är ögonkontakten för vår kommunikation?

Mer om ögonkontakt

Läs mer om Ögonkontaktens betydelse för samtalet från KTH (från 2015).

Läs mer om Så fungerar ögonens språk från Karolinska institutet (från 2023).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(500)

Ta fakirflyget till jobbet?

Ta fakirflyget till jobbet?

Att ta ett tidigt flyg kallas ibland att ta fakirflyget, lyssnaren Kaveh undrar varför. Och lyssnaren Sanna undrar hur kommer det sig att man börjar prata likadant som den man är kär i. Lyssna på alla...

10 Marras 201524min

Varför byter bladen namn till löv när de fallit ner på marken?

Varför byter bladen namn till löv när de fallit ner på marken?

I veckans avsnitt får lyssnaren Lena svar på varför bladen byter namn till löv när de fallit av träden, och så reder vi ut vad man menar när man kallar någon för ett våmmel. Lyssna på alla avsnitt i S...

3 Marras 201524min

Urväder, yrväder och ur och skur

Urväder, yrväder och ur och skur

I veckans program får vi svar på vad ur betyder i "ur och skur". Och så förklarar Henrik Rosenkvist vilka olika betydelser ordet pass kan ha. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans sp...

27 Loka 201524min

Skriver du ej i stället för inte?

Skriver du ej i stället för inte?

I veckans program har lyssnaren Kristoffer upptäckt ett nytt sätt att använda uttrycket "klara ut" och så reder vi ut om ordet ej används mer på senare tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios ap...

20 Loka 201524min

Hur besvarar man ett tack?

Hur besvarar man ett tack?

I veckans avsnitt pratar vi om ordet tack, som kan användas både som en bekräftelse på tacksamhet och som ett avslut på en konversation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfråg...

13 Loka 201524min

Grammatik-vad ska det vara bra för?

Grammatik-vad ska det vara bra för?

I veckans program pratar vi om nyttan med grammatik. Lyssnaren Daniel jobbar som lärare och tycker att det blivit allt svårare att motivera eleverna att lära sig grammatik. Lyssna på alla avsnitt i S...

6 Loka 201524min

Vilket inflytande har svenskan haft på andra språk?

Vilket inflytande har svenskan haft på andra språk?

Vikingarna for ju främst österut, därför finns det spår av svenskan i de finska, estniska och ryska språken säger Henrik Rosenkvist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVa...

29 Syys 201524min

Ett sjukt bra program?

Ett sjukt bra program?

Lyssnaren Britt har funderat kring hur ordet sjukt används som förstärkningsord. Kan man beskriva något positivt som sjukt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Förstärkande ord kommer och ...

22 Syys 201524min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-poliisin-mieli
tiedekulma-podcast
rss-mita-tulisi-tietaa
docemilia
filocast-filosofian-perusteet
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast
sotataidon-ytimessa
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-duodecim-lehti
rss-lihavuudesta-podcast
radio-antro
rss-bios-podcast
rss-metsantuntijat-podcast
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita