Därför pratas engelska på svenska universitet
Språket4 Maalis 2024

Därför pratas engelska på svenska universitet

Engelskan dominerar på avancerande utbildningar vid svenska universitet och högskolor. Viktigt för att nå ut internationellt, säger en del. Dåligt för att studenterna lär sig sämre, säger andra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Studenter i Sverige som läste en utbildning på engelska lärde sig sämre än de som läste samma utbildning på svenska, det visade en undersökning från Chalmers och KTH nyligen.

Författarna till boken ”På engelska förstår jag ungefär” har frågat universitetsanställda vad de tycker om att utbilda på engelska.

– Många känner sig otillräckliga och känner minskad entusiasm. Det blir tystare på seminarierna och de får sämre kontakt med studenterna, säger Ola Håkansson, författare och förläggare.

Nästan alla doktorsavhandlingar i Sverige skrivs idag på engelska (93 procent, 2019), som en del i svenska universitets internationalisering.

– Sverige är ju ett litet land och vill man nå ut med sina forskningsresultat i hela världen då är ju engelska det globala språket, säger Mats Persson, (L) utbildningsminister.

Hör hela diskussionen om engelska på svenska universitet och högskolor i avsnittet.

Språkfrågor om engelska i svenskan

”Hänger ut med kompisar” är en översättning från engelskans ”hang out”. Är det ett modernt fenomen att låna in uttryck från andra språk på det här sättet?

Vad är riskerna för svenska språket när allt mer av utbildningen och forskningen vid svenska universitet och högskolor sker på engelska?

När blev w en del av det svenska alfabetet?

Kommer engelska vara det internationellt gångbara språket även i framtiden?

Mer om engelska i Sverige

Boken: På engelska förstår jag ungefär av Ola Håkansson och Peter Svensson (från 2024).

Krönika: Det verkliga hotet mot det svenska språket av Lena Lind Palicki (från Svd januari 2024).

Kommentar: Studenter lär sig sämre på engelska av Ola Håkansson och Peter Svensson (från Forskning och Framsteg februari 2024)

Artikel: Fler avhopp med utbildning på engelska av Viggo Kann, Olle Bälter och Hans Malmström (från Språktidningen januari 2024).

Rapport Språkval och internationalisering, Svenskans och engelskans roll inom forskning och högre utbildning av Hans Malmström och Diane Pecorari (från Språkrådet 2022).

Rapport: Språkpolitik vid svenska universitet och högskolor av Susanna Karlsson (från Språkrådet 2017).

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Ola Håkansson, förläggare för akademisk litteratur. Peter Svensson, forskare och lärare på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Mats Perssson (L) utbildningsminister. Programledare Emmy Rasper.

Rättelse: Ja, det blev fel angående wellpapp i avsnittet. Wellpapp kommer förstås från tyskan, inte alls från engelskan. På engelska heter det ju corrugated fiberboard eller corrugated cardboard. Tyskans Welle betyder våg, så att det här förpackningsmaterialet kallas just så kan man lätt förstå!

Jaksot(927)

Det hänger på uttalet

Det hänger på uttalet

Finns det två människor som har exakt samma språk, frågade en elev och hennes lärare ställde frågan till programmet. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar denna och andra frågor där uttalet står i fokus i veckans program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans samtliga frågor: -talar två likadant? -rikssvenska/finlandssvenska -är dalmål allra ålderdomligast bland svenska dialekter? -varför så konstiga betoningar i radio? -”att” och ”och” som bli ”å” -”nu är det klarrt” – varför detta uttal? -väsentlig – uttal och betoning förbryllar

23 Huhti 201324min

Om röster och sångstilar på världsröstdagen. Språkfrågor om tungvrickare och små tecken.

Om röster och sångstilar på världsröstdagen. Språkfrågor om tungvrickare och små tecken.

Veckans program uppmärksammar världsröstdagen med ett samtal om den mänskliga röstens flexibilitet och begränsningar. Malin Abrahamsson är chef för enheten för audiologi och logopedi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och ledare för kören Solid Gospel. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om små tecken i skrift och utmanande uttal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla språkfrågor:-var ska kommatecknet in?-Koran och Bibel – stor eller liten begynnelsebokstav?-finns behov av apostrof?-våra (ganska) nya vokalljud-tungvrickare – vart tog laxasken vägen?

16 Huhti 201324min

Om det lilla språket ndengeleko och språkfrågor på svenska

Om det lilla språket ndengeleko och språkfrågor på svenska

Språkforskningen har sällan riktat blickarna mot språk i Afrika och Asien, säger Eva-Marie Ström. Hon har gjort den första beskrivningen av det lilla bantuspråket ndengeleko, som talas i ett kustområde i Tanzania. Hon tror inte att språket har stora möjligheter att överleva i det tvåspråkiga Tanzania, där inget stöd ges åt minoritetsspråkstalare. Men studier av hittills outforskade språk är nödvändiga för att komplettera vår bild av det mänskliga språket, säger hon. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om små ord och uttryck och om var man söker svar på frågor om det rätta uttrycket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-hur hitta det rätta ordet och uttrycket?-varför lär sig inte eleverna skilja mellan var och vart?-racket/rack-i alla fall-utomordentligt som förstärkande av negativt ord-"i närtod" - när är det?

9 Huhti 201324min

Läjesgauet och ogooglebar – om hur ord sprids

Läjesgauet och ogooglebar – om hur ord sprids

En vecka efter det att vi berättat att ordet ogooglebar tas bort från Språkrådets nyordslista är ordet känt över hela världen. Nu ändras också definitionen av verbet googla i Svenska Akademiens ordlista, SAOL. I den tidigare upplagan definierades ordet som sökning med hjälp av sökmotorn Google, i den kommande kommer definitionen av vara mera allmän, berättar SAOL:s huvudredaktör Sven-Göran Malmgren. Erik Olsson från Träslövsläge i Halland berättar hur det kändes att bli citerad världen över med sitt ord, men är själv mera oroad över sin dialekts bevarande. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:- vad kallar man ord som liknar sin betydelse?-"varumärke" i ny betydelse-skillnaden och förväxlingen mellan utelämnad och utlämnad-varför säger vi att år 1845, till exmepel, inträffade under 1800-talet? (Andra språk säger "nittonde århundradet)-

2 Huhti 201324min

Språkbiten om yttranden som ”gäsp” och ”suck”

Språkbiten om yttranden som ”gäsp” och ”suck”

Vidare om:-om små utfyllnadsord, som typ och liksom-varför lathet när ordet lättja redan finns? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Maalis 20138min

"Ogooglebar" - vad kan myndigheten Språkrådet, det stora företaget Google och språkbrukarna göra åt språket?

"Ogooglebar" - vad kan myndigheten Språkrådet, det stora företaget Google och språkbrukarna göra åt språket?

Dessa frågor kommer upp i veckans program då Språkrådets nytillträdda chef Ann Cederberg berättar att man just beslutat ta bort ordet ogooglebar från nyordslistan 2012, sedan företaget Google velat påverka Språkrådets definition av ordet. -Korrespondensen med Google tog helt enkelt för mycket kraft, säger Ann Cederberg, men det är språkbrukarna sjävla som bestämmer om ordet blir livskraftigt och använt. Ann Cederberg talar också om Språkrådets roll och framtid i intervjun.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om förändringar som vuxit fram i vardagligt språkbruk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor: -att oja sig-självmanda -lite bra och lite god -en personal

26 Maalis 201323min

Språkbiten - vart är "var" och "vart" på väg?

Språkbiten - vart är "var" och "vart" på väg?

Vidare:-uttal av ordet och-kyrkfolk om bullar och kakor-buda med flera betydelser-exmera Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Maalis 20139min

Språket – finns rikssvenskan och vad påverkar uttal?

Språket – finns rikssvenskan och vad påverkar uttal?

Nuförtiden hör man aldrig begreppet rikssvenska användas, är språkvårdarna rädda för att styra språket? Den frågan ställer en lyssnare i veckans program. Professor Lars-Gunnar Andersson berättar att man numera hellre använder uttrycket standardsvenska och att i denna ryms uttal med skånsk, norrländsk och finlandssvensk färg. Veckans uttal kommer in på de regionala skillnaderna i uttalet av det lilla ordet är och på de sociala skillnader som brukar finnas inom varje dialekt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor:- finns ”rikssvenskan” i dag?-och vad är ”standardsvenska”?-uttalet av ”är” på olika håll i landet-ädelskånska-vilka historiska kungar skulle vi förstå i dag?-Varför säger vi ”Sörmland” men stavar ”Södermanland”?-”kickla” i stället för ”kittla”-ruschelkana-sig/sej-uttal av religion och religiös

19 Maalis 201324min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
rss-lihavuudesta-podcast
hippokrateen-vastaanotolla
sotataidon-ytimessa
rss-radplus
filocast-filosofian-perusteet
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-poliisin-mieli
docemilia
rss-bios-podcast
rss-totta-vai-tuubaa
rss-duodecim-lehti
rss-ammamafia
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-ilmasto-kriisissa
rss-tervetta-skeptisyytta
rss-metsanomistaja-podcast