Därför pratas engelska på svenska universitet

Alla sneddar vi i kurvorna och tappar en massa bokstäver på vanliga ord, det blir 'fralla' och 'fratt' i stället för 'för alla' och 'för att' och 'nattvis' eller bara 'natts' i stället för naturligtvis. Uttalsspaningar av många slag bidrar lyssnare till denna vecka. Det handlar om att spåra ursprung, om livskraftiga dialekter och, inte minst, om att slira i kurvorna och rationalisera bort många bokstäver i uttal.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågor om:- Alaska - varför ett tidigare uttal aljaska?- varför kan man så ofta höra varifrån talaren av ett främmande språk kommer?- om att behålla sin barndoms dialekt under många utlandsår- om att skjuta in ett -r-: vasaru- och norrländsk lyssnare påstår att i Kirunamål kan man få höra: rä är inte sant- hur många bokstäver kan man rationalisera bort i ett enda ord?- attnatolv för artonhundratolv, natts för naturligtvis- Lissmårdsjön - vad betyder liss?- arton olika stavningar av sje-ljudetEfter sändningen fick vi ytterligare bidrag: Detta program om uttal har väckt många minnen och associationer: - Låt dig roas av lyssnarkommentarer på Språket på facebook (även den som inte är medlem kan läsa inläggen).- Och lyssna på sportkommentatorns ordningstal (tipstack till Hans Norin): Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Elo 201024min

I säsongens sista program bidrar lyssnare från många hörn av Sverige med lokala uttal av ord. - Håller svarsordet "ja" på att försvinna, undrar en.- Har flickvännen fel när hon säger att "röret läker", undrar en annan. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågorna. - Jag lär ska upp på taket - så kan man säga i ett band tvärs över Sverige, i Värmland, Hälsingland, Gästrikland- varför uttalas ja så ofta aah?- när bokstäver smetas ihop och blir till uttal som "vaereom" eller "haru"- varför säger en del Aljaska ?- varför stavas ordet tall med två l när det är vokalen, bokstaven a, som är lång?- Linköping med långt i- Rören läcker och såret läker - men uttalet varierar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Kesä 201024min

Vad kännetecknar språket i mäklarnas annonser? Kristina Larsson-Ekman har gjort en liten studie av denna genre och funnit skillnader i annonser från Stockholm och Göteborg. När talar man ett språk flytande? Veckans lyssnarfrågor, som får svar och kommentar av professor Lars-Gunnar Andersson, börjar bland de stora frågorna och slutar bland kanadagäss och graviditetssuttryck.- när talar man ett språk flytande?- ordet plattform i tid och otid i nutidssvenskan- varför säger man hur gammal är du undrar lyssnare som tycker gammal är ett fult ord- exjobb, exmake - vad betyder exet?- besikta eller besiktiga bilen?- kan man avverka kanadagäss?- hur många uttryck för att vara gravid finns det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Kesä 201024min

Denna vecka utgår tisdagssändningen av programmet. Språkets motsvarighet i norsk radio heter Språkteigen och Gøril Grov Sørdal som är redaktör talar om de starka känslor som ofta hörs i den norska språkdebatten. - Vi lever i den personliga frihetens tidsålder och det gynnar de norska dialekterna, säger Ruth Vatvedt Fjeld som är NRK:S språkvårdare för bokmål, det största av de två skriftspråken i Norge. I Norge är det de unga flickorna som är de ivrigaste dialekttalarna.Lyssna på Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om variationer i det svenska språket:- jag har bilen står där borta - dialektalt och/eller fel?- jag lär ska upp på taket - så kan man säga i Värmland- nyssnämnde, den senare, den förra - vanliga ord i äldre texter. Varför?- varför säger man A och B med sin son men A och B och deras son?- hur klarar sig det nyligen godkända ordet färst i verkligheten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Kesä 201024min

Ilska, förvåning, rädsla, irritation, glädje - vi kan uttrycka våra känslor med ord men också på många andra sätt, förstås. Lingvisten Åsa Abelin vid Göteborgs universitet har studerat prosodins roll i sammanhanget och funnit att vissa känslor uttrycker vi hellre med röst och tonläge än med ord. Språkteknologen Robert Eklund har studerat oflyt i språket. Det som de flesta talar om som öööh och ääh kallas ofta fyllda pauser av språkvetare. Robert Eklund berättar om deras många olika roller i vårt tal. I youtube-klippet ovan spelar han in en gepards spinnande. Varför? Ja, det kommer också fram i programmet. För fyra år sedan berättade Robert Eklund om sin forskning om "ingressivt tal" - att tala på inandning. Det programmet finns i vårt arkiv. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och kommer då in på olika sorters språkliga ovanor, som ofrivilliga ljud, fraser och ord som kan ha starkt irriterande inverkan på omgivningen.- om onödiga uttryck som ideligen återkommer- våra vägar och vår kronprinsessa - varför detta våra i tid och otid?- irriterande uttryck: med jämna mellanrum, i princip, bokstavligt talat, ja, precis- helt otroligt - ett uttryck det gått inflation i- ja, alltså och nej, alltså som första ord i meningar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Kesä 201024min

Är boken 10 millimeter tunn? Eller tjock? Hur undviker man dubbeltydiga frågor? Och varför säger vi din dåre? Till veckans Språket har många lyssnare observerat grammatiska underligheter och professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar. Från grammatik vänder vi blicken mot försäkringskassans broschyrer. Myndigheten förmedlar en konservativ bild av föräldraskap, säger Lena Lind Palicki som nyligen disputerat vid Örebro universitet med en undersökning av myndighetens språkbruk under 30 år. Två sverigeester med egna minnen från 40-talet då många estlandssvenskar flydde eller flyttade till Sverige kommer också till tals. Jakob Steffensen med rötter på Runö berättar hur man i hans familj behållit sin gamla dialekt.Karin Dalström, som kommer från Hapsaltrakten, berättar hur hennes småsyskon blev mobbade av skolläraren för att de stavade så bra. I deras estlandssvenska dialekt uttalades varje enskild konsonant i ord som "skjorta" och "stjärna" - då var det rätt att stava lätt! Programmen den 4 och 11 maj ger länkar till reportage och intervjuer bland estlandssvenskar. Samtliga lyssnarfrågor i veckans program:- Vem sköt Lee Harvey Oswald? - om dubbeltydighet- Kan en bok vara 10 millimeter tunn? Eller är den tjock?- Hanses bil och hanses fru - men finns en dialektal motsvarighet till hennes?- Infinitivmärket att försvinner i satser som något riskerar hända- Ord som ser likadan ut i singularis och pluralis, som hus, kylskåp, berg - är det alltid ett-ord?- Din dåre - varför din? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Touko 201024min

Susanne Rikner, komminister i Våmbs församling i Skövde, går en fortbildningskurs i konsten att predika och funderar mycket över predikospråket. Hur kombinerar man respekt för ursprungstexten med dagens människors behov av att förstå och identifiera sig med det sagda? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor som också kommer in på ämnet språkhistoria och hämtar exempel från både hundmatspåsar och i Karl XII:s arga brev. Veckans alla lyssnarfrågor:- kippskodd- "canine" - hund eller kanin?- gatsten eller gatusten och finns det några regler?- olika former på verben förr i tiden: vi arbetom, I arbeten, de arbeta- inte, icke och ej i bibelöversättningar- varför säger man bra dålig? Lyssna och läs om sammansatta ord och Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Touko 201024min

Det finns inte många svenskättlingar kvar i den forna svenskkommunen Nuckö i Estland, men Leida Kuinberg minns både svensktider och den gamla dialekten som vi får anstränga oss att förstå. De flesta estlandssvenskarna lämnade landet efter andra världskriget, men spåren efter flera hundra år med svenskar märks ändå i bygden i dag. Leida Kuinberg bor granne med internateleverna på Nuckögymnasiet och bland dem är svenskstudier populära - deras mål är studier i Sverige eller arbete för ett svenskt företag, berättar de. Inger Lindberg, professor i tvåspråkighet vid Stockholms universitet, fick Erik Wellanders pris 2010 för sina insatser för alla dem som inte har svenska som modersmål. Hon efterlyser bättre lärarutbildning för att tillgodose de mycket skiftande behov som elever i svenska som andraspråk har. Språklagen är nästan ett år nu, och Språkrådets chef Lena Ekberg ser brister i tillämpningen av lagen ute i skolorna. Det är lagens mening att barn som tillhör de nationella minoriteterna även ska kunna få nybörjarundervisningen i sina språk, säger hon, men skolor som inte vill erbjuda detta kan stödja sig på grundskoleförordningens skrivningar. Hon vill ha tydligare utformning av språklagen i denna fråga. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om oberäkneliga, ouppfostrade verb.Veckans lyssnarfrågor:- lär ska göra - är ska där en infinitivform?- det heter jag kan, jag vet - varför inte jag kunner, jag veter i likhet med hur andra verb böjs?- beslutade - beslöt eller besluta - beslutade? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Touko 201024min