Därför pratas engelska på svenska universitet
Språket4 Maalis 2024

Därför pratas engelska på svenska universitet

Engelskan dominerar på avancerande utbildningar vid svenska universitet och högskolor. Viktigt för att nå ut internationellt, säger en del. Dåligt för att studenterna lär sig sämre, säger andra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Studenter i Sverige som läste en utbildning på engelska lärde sig sämre än de som läste samma utbildning på svenska, det visade en undersökning från Chalmers och KTH nyligen.

Författarna till boken ”På engelska förstår jag ungefär” har frågat universitetsanställda vad de tycker om att utbilda på engelska.

– Många känner sig otillräckliga och känner minskad entusiasm. Det blir tystare på seminarierna och de får sämre kontakt med studenterna, säger Ola Håkansson, författare och förläggare.

Nästan alla doktorsavhandlingar i Sverige skrivs idag på engelska (93 procent, 2019), som en del i svenska universitets internationalisering.

– Sverige är ju ett litet land och vill man nå ut med sina forskningsresultat i hela världen då är ju engelska det globala språket, säger Mats Persson, (L) utbildningsminister.

Hör hela diskussionen om engelska på svenska universitet och högskolor i avsnittet.

Språkfrågor om engelska i svenskan

”Hänger ut med kompisar” är en översättning från engelskans ”hang out”. Är det ett modernt fenomen att låna in uttryck från andra språk på det här sättet?

Vad är riskerna för svenska språket när allt mer av utbildningen och forskningen vid svenska universitet och högskolor sker på engelska?

När blev w en del av det svenska alfabetet?

Kommer engelska vara det internationellt gångbara språket även i framtiden?

Mer om engelska i Sverige

Boken: På engelska förstår jag ungefär av Ola Håkansson och Peter Svensson (från 2024).

Krönika: Det verkliga hotet mot det svenska språket av Lena Lind Palicki (från Svd januari 2024).

Kommentar: Studenter lär sig sämre på engelska av Ola Håkansson och Peter Svensson (från Forskning och Framsteg februari 2024)

Artikel: Fler avhopp med utbildning på engelska av Viggo Kann, Olle Bälter och Hans Malmström (från Språktidningen januari 2024).

Rapport Språkval och internationalisering, Svenskans och engelskans roll inom forskning och högre utbildning av Hans Malmström och Diane Pecorari (från Språkrådet 2022).

Rapport: Språkpolitik vid svenska universitet och högskolor av Susanna Karlsson (från Språkrådet 2017).

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Ola Håkansson, förläggare för akademisk litteratur. Peter Svensson, forskare och lärare på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Mats Perssson (L) utbildningsminister. Programledare Emmy Rasper.

Rättelse: Ja, det blev fel angående wellpapp i avsnittet. Wellpapp kommer förstås från tyskan, inte alls från engelskan. På engelska heter det ju corrugated fiberboard eller corrugated cardboard. Tyskans Welle betyder våg, så att det här förpackningsmaterialet kallas just så kan man lätt förstå!

Jaksot(936)

Du, ni eller kungen till kungen?

Du, ni eller kungen till kungen?

Tycker de flesta svenskar i dag att reportrar bör dua kungen? Ja, resultatet av en fråga till Språkets lyssnare tyder på det. 60 procent säger att de vill höra kungen tilltalas med du, 35 procent före...

23 Maalis 201024min

Gamla tecken och oklara ljud - om tolkningar

Gamla tecken och oklara ljud - om tolkningar

Att läsa gamla släktbrev är något som många tycker är spännande och intressant. Men det är inte alltid så lätt att tyda gammal handstil och det kan också vara svårt att förstås vad den som skrev egent...

16 Maalis 201024min

Djur som gett avtryck

Djur som gett avtryck

Att använda metaforer ligger djupt i den mänskliga naturen och hör inte bara litteraturen till. En räv behöver inte vara ett djur med lång röd svans utan kan vara en liten skottkärra och sågbocken har...

9 Maalis 201024min

En lucka i språket

En lucka i språket

När språket denna vecka diskuterar bestämningsord vi tvekar inför, kommer förstås en av programmets allra vanligaste frågor med: kan man säga ett rätt barn eller "ett rätt rådjur"? Professor Lars-Gun...

2 Maalis 201024min

Främmande

Främmande

Att kalla släktingar och nära bekanta för främmande var vanligt överallt i Sverige. Det vittnar över hundra lyssnarkommentarer på Språket i Facebook om. Och fortfarande förekommer uttrycket i Norrland...

23 Helmi 201024min

Kaskadera, adressera och överse – om översättarsvenska och nya betydelser

Kaskadera, adressera och överse – om översättarsvenska och nya betydelser

När ord vi haft sedan länge dyker upp i nya sammanhang, kan man bli osäker: har jag hittat en helt ny betydelse, används ordet fel i tidningen jag just läser, är det något jag ska försöka lära mig ell...

16 Helmi 201024min

Ord i viktiga sammanhang

Ord i viktiga sammanhang

Lyssnarfrågorna i veckans program är denna vecka hämtade från äldre litteratur och ny tidningstext, från konstiga skyltar på stan och från livets viktiga högtider. Samtliga frågor som behandlas av pro...

9 Helmi 201024min

Tystnaden mellan orden

Tystnaden mellan orden

Hur långa pauser tål vi? När talare från olika språk och kulturer möts gäller det inte bara att någorlunda behärska språkregler och ordförråd utan också att tolka de kulturella koderna rätt. I veckans...

2 Helmi 201024min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
rss-duodecim-lehti
docemilia
utelias-mieli
mielipaivakirja
rss-ammamafia
rss-mental-race
rss-tervetta-skeptisyytta
koodikahvit
tiedekulma-podcast
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-ranskaa-raakana
rss-metsa
rss-laakaripodi
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita
rss-lihavuudesta-podcast
rss-sosiopodi