När språket rimmas, diktas och binds i vers

I veckans program gör vi ett besök hos Svt:s undertextare som förser tv-programmen med textrader. Det ska ofta gå fort, ibland till och med i direktsändning, och informationen ska kortas ner.- Den största utmaningen med arbetet är att stryka information, säger Annika Wihager och Malin Westfeldt, undertextare på Svt. År 2013 ska alla Svt:s program ha undertexter. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- när språkkänslan protesterar: att början en mening med Detta för att- penningfrågor eller pengafrågor - språkligt förfall eller normal utveckling?- ett s i fogen eller inte: exemplen bygglovsingenjör (eller bygglovingenjör), livmoderinflammation(eller livmodersinflammation) och tidbokning(eller tidsbokning)- en diskussion om genitiv och ägande i grammatisk mening, apropå en fråga om s-et i uttrycket "22 graders lutning"? - heter det prisbelönt eller prisbelönad? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

3 Touko 201124min

Långt in i våra dagar har runforskare skrivit om, använt latinska ord eller helt enkelt hoppat över de sexuella budskapen i runinskrifter som bevarats på benbitar och pinnar. Carita Holm, som är master-student vid institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, berättar att hennes val att studera de sexuella budskapen i runskrift väcker förvåning och genans.Hon ger i programmet flera exempel på att vikingatidens klottrare använde exakt samma ord som man kan finna på offentliga toaletter och bussar idag, och hon citerar det första omnämnandet av homosexualitet på vårt språk.Henrik Williams, professor i nordiska språk vid Uppsala universitet, säger att en forskning som skyr det avvikande, som runforskningen gjort, missar många intressanta upplysningar om människor under vikingatiden. De runstenar som tidigare ansågs alltför dåligt utförda för att förtjäna språkforskarnas intresse, kan till exempel ge upplysningar om samhällets organisation. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om språk:- kul, apropå cool- ball och ballt, ett modeord på 60-talet- ordens ordning i mening: Observera att hänsyn har inte tagits till- ett färre antal som irritationsobjekt- är 'tippning förbjudet' samma sak som 'tippning förbjuden'? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

26 Huhti 201124min

För den svenskspråkiga minoriteten i Finland innebär resultaten av riksdagsvalet den gångna helgen oro för svenskans framtid. Charlotta af Hällström-Reijonen och Ilse Cantell vid Forskningscentralen för de inhemska språken i Helsingfors kommenterar. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal:- ordet ptro- heter det räntmästare eller räntemästare?- varför lantbruk - borde det inte heta landbruk?- svårt att uttala Schweiz rätt- sjangsera - ett ord man kanske mött uttalat, men inte stavat- varför ett sje-ljud i ord som försöka?- och varför blir numera ofta sje-ljud till tje-ljud i samma ord? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

19 Huhti 201124min

Hur ska den svenska skolan bli bättre på att lära ut svenska till elever med ett annat modersmål? Den frågan diskuteras på många håll just nu, efter nedslående resultat om sjunkande färdigheter bland elever i svenska skolor. Den australiensiska andraspråksforskaren Pauline Gibbons gästar just nu Sverige och föreläser för lärare. Hon förespråkar en skola där språkundervisningen är närvarande också under ämneslektionerna. Tore Otterup, lektor i svenska vid Göteborgs universitet, säger att det är en stor utmaning för lärarutbildningen att lära ut hur man kombinerar språk- och ämnesutbildning. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om språk:- lite mera om långtradare- traktorägg för ensilage- och höbalar- vad är middagstid?- pimpa, ett modeord sedan några år- varför skillnaden mellan norskan rolig och svenskans?- uppskatta som kan betyda olika saker- vad betyder att klicka i dag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

12 Huhti 201124min

Ibland stannar man plötsligt till inför ett ord man hört tusentals gånger och börjar fundera: varför säger man så här, vad heter det egentligen - och varför? Det har flera lyssnare gjort denna vecka och deras frågor diskuteras av professor Lars-Gunnar Andersson. Det handlar om när gamla sanningar möter nya vanor och om när språkkänslan sviker.Veckans alla frågor:- mer eller mera- regeringen, dom - kan man säga så?- var eller vart? Kan man inte skilja på befintlighet och riktning längre?- kejsare och furste, men varför 'kejsar Augustus'?- kärnkraftverk eller kärnkraftsverk?- hur kommer vårt språk att utvecklas när alla skriver så mycket mer i dag än tidigare?- språkförenkling - och motsatsen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

5 Huhti 201124min

I veckans Språket från vetenskapsradion tar lyssnare upp aktuella ämnen. - Är det rätt att säga att japanerna är överväldigade av tsunamin? Och vad ska man tänka när man hör att det är 40 procents chans att det blir en ny stor jordbävning? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar ordval och ord på glid i betydelseskalan. Att språket aldrig är statiskt får ytterligare en illustration av Henrik Barruk, som arbetar för att umesamiskan ska få nytt liv och räddas till eftervärlden. Ann Gustafsson från Malmö berättar, liksom många andra lyssnare, att man där säger 'nyckelen' och 'cykelen', apropå förra veckans diskussion. Alla veckans lyssnarfrågor: -mera om nyckelen- japanerna är överväldigade av jordbävningen- 40 procents chans' till ny stor jordbävning- misstänka - bara om mindre välkomna utvecklingar?- Hotaheiti - varifrån kommer uttrycket?- vad betyder Mellansverige?- hög och lång - varför olika ord för människor och master? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

29 Maalis 201124min

Therese som undrade om hon är ensam om att säga jag har dammsugat får reda på att hon befinner sig i en klubb med medlemmar från hela landet. Gamla och nya ord i vardagsspråket för programmets lyssnare återigen in på grammatik: hur ska ett nytt ord som cool böjas i det svenska språket och är det bara Georg från Småland som säger nycklen i stället för nyckeln?Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Karin Taube, professor vid institutionen för språkstudier vid Umeå universitet, ingår i EU:s expertgrupp som ska söka metoder för att öka läs- och skrivkunnigheten bland ungdomar i Europa. Sverige är bland de sex länder i EU där kunskaperna minskat under den senaste femårsperioden. Erik Hemming, lektor i språk och kommunikation vid Högskolan på Åland, berättar om en kurs där fackföreningsaktiva från flera länder fått träna sig i att kommunicera på sitt modersmål utan tolk. Veckans alla lyssnarfrågor:- att böja verbet 'dammsuga' - svar till Therese- var säger man nycklen och cyklen i stället för nyckeln och cykeln?- rektor- cool eller coolt- när det kommer till- jag brukar ibland Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

22 Maalis 201124min

Smeknamn, dubbelnamn och ortnamn väcker frågor i veckans program. Varför betonas de manliga dubbelnamnen på annat sätt än de kvinnliga, undrar en lyssnare och får svaret att stora språkvetare ägnat sig åt gåtan men inte kommit överens om orsaken. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar också frågor som leder in på jämförelser mellan olika språk. Veckans alla språkfrågor:- Askim. Varför sje-ljud?- Skärham. Med och utan sje-ljud.- dubbelnamn: varför får kvinnors namn betoning på första ledet och mäns på andra?- varför ofta tvåstaviga smeknamn i svenskan och enstaviga i engelskan?- bokstavskombinationer: spanskan tål inte sp- i början av ord; andra språk har andra egenheter- islänningars uttal och släktskap mellan de nrodiska språken- språk och dialekt Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

15 Maalis 201124min