Så lär sig barn språk
Språket1 Huhti 2024

Så lär sig barn språk

Att lära sig sitt modersmål är antagligen det mest komplicerade vi gör i livet. Barns språkutveckling startar redan i magen när fostret lyssnar och snart efter födseln vill bebisen delta i samtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är en intellektuell ansträngning att lära sig sitt modersmål. Bara det att producerar språkljud är knepigt motoriskt och kräver ett samarbete mellan stämband, lungor och tungan med mera, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Foster tjuvlyssnar på språk

Redan i magen börjar fostret lyssna på de språk som finns utanför magen.

– Bebisar kan en hel del om språkets rytm, prosodi, melodi och takt och kan känna igen sitt modersmål redan när föds, säger Iris-Corinna Schwarz, forskare vid Stockholms babylab.

Att höra prat – viktigast för barns språkutveckling

Nyligen var Iris-Corinna Schwarz med och publicerade en internationell studie som undersökt barns ljudmiljö. 1001 barn från tolv länder och sex kontinenter deltog i studien och forskarna kom fram till att barn som hör mycket prat också själva pratar mer. Att höra prat spelar större roll för barnets egen språkutveckling än faktorer som kön eller familjens socioekonomiska status.

Språkfrågor om barns språkutveckling

Finns ordet mamma i många språk för att det liknar bebisars joller?

Ett barn säger ”vill du ha lide kaga” istället för ”vill du ha lite kaka” – vad kan det beror på?

”Inte skrika!” ”Inte springa över vägen!” Vad är det för imperativform som många föräldrar använder till sina barn?

Varför har vi så många s och r i vårt språk när det är just s och r som många barn har svårt att uttala?

Mer om barns språkutveckling

Se filmer med tips och råd om hur du kan stötta barnet på väg mot ett rikt och fungerande språk från 1177.

Läs mer om studien om barns ljudmiljö Att prata med barn avgörande för språkutvecklingen, artikel från Stockholms universitet (januari 2024).

Läs akademiska artikeln om ”föräldraimperativ” Prescriptive infinitives in the modern North Germanic languages av Janne Bondi Johannessen från Cambridge University Press (från 2016)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik, lektor i specialpedagogik och forskare vid Stockholms babylab vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(500)

Världens konstigaste språk

Världens konstigaste språk

Det finns språk utan räkneord, språk som är konstruerade utifrån toner, och ett språk som består av substantiv från franska och verb från cree. Språket korar världens konstigaste språk. Lyssna på alla...

25 Maalis 202430min

När språket rimmas, diktas och binds i vers

När språket rimmas, diktas och binds i vers

Hur länge har människan rimmat? Hur många versmått finns det? Och varför är det så inne med fri vers nuförtiden? Språket tar fjäderpennan i handen och tar reda på allt om språket i dikten. Lyssna på a...

18 Maalis 202430min

Du borde tänka mer på kommatecken

Du borde tänka mer på kommatecken

Kommatecknet är ett skiljetecken som inte orsakar några stora diskussioner i Sverige. Annat är det i Danmark. Hör mer om det danska kommakriget och om varför kommatecknet uppfanns från början. Lyssna ...

11 Maalis 202430min

Därför pratas engelska på svenska universitet

Därför pratas engelska på svenska universitet

Engelskan dominerar på avancerande utbildningar vid svenska universitet och högskolor. Viktigt för att nå ut internationellt, säger en del. Dåligt för att studenterna lär sig sämre, säger andra. Lys...

4 Maalis 202430min

Inte förbjudet att använda adjektiv

Inte förbjudet att använda adjektiv

Strössla inte med adjektiven är ett välkänt tips till skribenter. Men hur farligt kan det vara med några gulliga adjektiv? Språket svarar på jättespännande frågor om gamla och nya adjektiv. Lyssna på ...

26 Helmi 202430min

Så uppkom dialekterna

Så uppkom dialekterna

Stora skogar och sjöar har gjort att människor pratar olika dialekter i Sverige. Men även urbanisering och viljan att tillhöra en viss social grupp har spelat roll för dialekternas uppkomst. Lyssna på...

19 Helmi 202430min

Därför har vi så många ögon i språket

Därför har vi så många ögon i språket

Ögonkontakt är viktigt för kommunikationen. Dessutom har svenska språket många uttryck som handlar om ögon och seende. Dags att se sanningen i vitögat och vara en nagel i ögat? Lyssna på alla avsnitt ...

12 Helmi 202430min

Estlandssvenska – språket som (nästan) har försvunnit

Estlandssvenska – språket som (nästan) har försvunnit

Estlandssvenskan är en viktig pusselbit för den som vill veta hur de nordiska språken lät förr. Dialekten är en helt unik variant av svenskan, men idag finns nästan inga estlandssvenska talare kvar. L...

5 Helmi 202430min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-poliisin-mieli
tiedekulma-podcast
rss-mita-tulisi-tietaa
docemilia
filocast-filosofian-perusteet
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-duodecim-lehti
sotataidon-ytimessa
rss-tiedetta-vai-tarinaa
utelias-mieli
radio-antro
rss-bios-podcast
rss-ranskaa-raakana
rss-kasvatuspsykologiaa-kaikille
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast
rss-sosiopodi