Så lär sig barn språk
Språket1 Huhti 2024

Så lär sig barn språk

Att lära sig sitt modersmål är antagligen det mest komplicerade vi gör i livet. Barns språkutveckling startar redan i magen när fostret lyssnar och snart efter födseln vill bebisen delta i samtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är en intellektuell ansträngning att lära sig sitt modersmål. Bara det att producerar språkljud är knepigt motoriskt och kräver ett samarbete mellan stämband, lungor och tungan med mera, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Foster tjuvlyssnar på språk

Redan i magen börjar fostret lyssna på de språk som finns utanför magen.

– Bebisar kan en hel del om språkets rytm, prosodi, melodi och takt och kan känna igen sitt modersmål redan när föds, säger Iris-Corinna Schwarz, forskare vid Stockholms babylab.

Att höra prat – viktigast för barns språkutveckling

Nyligen var Iris-Corinna Schwarz med och publicerade en internationell studie som undersökt barns ljudmiljö. 1001 barn från tolv länder och sex kontinenter deltog i studien och forskarna kom fram till att barn som hör mycket prat också själva pratar mer. Att höra prat spelar större roll för barnets egen språkutveckling än faktorer som kön eller familjens socioekonomiska status.

Språkfrågor om barns språkutveckling

Finns ordet mamma i många språk för att det liknar bebisars joller?

Ett barn säger ”vill du ha lide kaga” istället för ”vill du ha lite kaka” – vad kan det beror på?

”Inte skrika!” ”Inte springa över vägen!” Vad är det för imperativform som många föräldrar använder till sina barn?

Varför har vi så många s och r i vårt språk när det är just s och r som många barn har svårt att uttala?

Mer om barns språkutveckling

Se filmer med tips och råd om hur du kan stötta barnet på väg mot ett rikt och fungerande språk från 1177.

Läs mer om studien om barns ljudmiljö Att prata med barn avgörande för språkutvecklingen, artikel från Stockholms universitet (januari 2024).

Läs akademiska artikeln om ”föräldraimperativ” Prescriptive infinitives in the modern North Germanic languages av Janne Bondi Johannessen från Cambridge University Press (från 2016)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik, lektor i specialpedagogik och forskare vid Stockholms babylab vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper.

Jaksot(937)

Um, im, ome och andra svenska ortnamnsändelsers historia

Um, im, ome och andra svenska ortnamnsändelsers historia

I veckans Språket har flera lyssnare ställt frågor kring ändelser på exempelvis ortnamn och gatunamn, och språkvetare Henrik Rosenkvist reder ut deras historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio...

25 Syys 201724min

Är namne ett eget ord eller en böjningsform?

Är namne ett eget ord eller en böjningsform?

En lyssnare har uppmärksammat det ibland problematiska med att ha en namne, och undrar hur detta ord egentligen uppkommit, och Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till fornsvenskan. Lyssna på alla avsn...

18 Syys 201724min

Varför ändrar vi uttalet på våra namn när vi är utomlands?

Varför ändrar vi uttalet på våra namn när vi är utomlands?

En lyssnare har observerat att många svenskar ändrar uttalet på sina namn när de är utomlands för att låta mer internationella, och enligt språkvetare Ylva Byrman kan detta vara en framgångssaga. Lyss...

11 Syys 201724min

Han har så gott om klöver att jag tror jag får spader!

Han har så gott om klöver att jag tror jag får spader!

Flera olika uttryck innehåller ord som klöver, spader och ruter, och härleder gärna tankarna vidare till en kortlek. Men har uttrycken verkligen med kortspel att göra? Lyssna på alla avsnitt i Sverige...

4 Syys 201724min

”Gudars skymning!” och andra uttryck för jordens undergång

”Gudars skymning!” och andra uttryck för jordens undergång

Rädslan för jordens undergång har satt sina spår i språket. En lyssnare undrar varifrån uttrycket gudars skymning kommer och språkprofessor Henrik Rosenkvist tar oss till 1800-talets operavärld. Lyss...

28 Elo 201724min

Om sig och kring sig - ett uttryck med många betydelser

Om sig och kring sig - ett uttryck med många betydelser

Språket är tillbaka med nya avsnitt, och en lyssnare har uppmärksammat att uttrycket om sig och kring sig kan betyda olika saker för olika personer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vecka...

21 Elo 201724min

Får glada och ledsna gubbar utropstecken att se otrevliga ut?

Får glada och ledsna gubbar utropstecken att se otrevliga ut?

En lyssnare upplever att användandet av smileys gjort att utropstecken verkar otrevliga, men Ylva Byrman tror snarare att det har med avsaknaden av smileys att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges ...

19 Kesä 201724min

Vad har målade konstverk med målvakter att göra?

Vad har målade konstverk med målvakter att göra?

Inom sportjournalistik används ofta ordet målvaktstavla, när målvakten gör en tabbe. Något som en Språketlyssnare reagerat på: Vad är det för tavla målvakten har målat? Lyssna på alla avsnitt i Sverig...

12 Kesä 201724min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
tiedekulma-podcast
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
rss-duodecim-lehti
docemilia
rss-laakaripodi
rss-ammamafia
rss-mental-race
sotataidon-ytimessa
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-vaasan-yliopiston-podcastit
rss-opeklubi
rss-ylistys-elaimille
rss-lihavuudesta-podcast
rss-sosiopodi