Så lär sig barn språk
Språket1 Huhti 2024

Så lär sig barn språk

Att lära sig sitt modersmål är antagligen det mest komplicerade vi gör i livet. Barns språkutveckling startar redan i magen när fostret lyssnar och snart efter födseln vill bebisen delta i samtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är en intellektuell ansträngning att lära sig sitt modersmål. Bara det att producerar språkljud är knepigt motoriskt och kräver ett samarbete mellan stämband, lungor och tungan med mera, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Foster tjuvlyssnar på språk

Redan i magen börjar fostret lyssna på de språk som finns utanför magen.

– Bebisar kan en hel del om språkets rytm, prosodi, melodi och takt och kan känna igen sitt modersmål redan när föds, säger Iris-Corinna Schwarz, forskare vid Stockholms babylab.

Att höra prat – viktigast för barns språkutveckling

Nyligen var Iris-Corinna Schwarz med och publicerade en internationell studie som undersökt barns ljudmiljö. 1001 barn från tolv länder och sex kontinenter deltog i studien och forskarna kom fram till att barn som hör mycket prat också själva pratar mer. Att höra prat spelar större roll för barnets egen språkutveckling än faktorer som kön eller familjens socioekonomiska status.

Språkfrågor om barns språkutveckling

Finns ordet mamma i många språk för att det liknar bebisars joller?

Ett barn säger ”vill du ha lide kaga” istället för ”vill du ha lite kaka” – vad kan det beror på?

”Inte skrika!” ”Inte springa över vägen!” Vad är det för imperativform som många föräldrar använder till sina barn?

Varför har vi så många s och r i vårt språk när det är just s och r som många barn har svårt att uttala?

Mer om barns språkutveckling

Se filmer med tips och råd om hur du kan stötta barnet på väg mot ett rikt och fungerande språk från 1177.

Läs mer om studien om barns ljudmiljö Att prata med barn avgörande för språkutvecklingen, artikel från Stockholms universitet (januari 2024).

Läs akademiska artikeln om ”föräldraimperativ” Prescriptive infinitives in the modern North Germanic languages av Janne Bondi Johannessen från Cambridge University Press (från 2016)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik, lektor i specialpedagogik och forskare vid Stockholms babylab vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper.

Jaksot(928)

Språkbiten - tre nyanser av "vart"

Språkbiten - tre nyanser av "vart"

- varför heter det "hantverkare" när ordet "hand" ligger bakom?- "vart" i flera uppenbarelser- "han gör mig illa" eller "han gör illa mig"?- "ett mil"i Dalarna Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Helmi 20139min

Plättar, pannkakor och andra språkfrågor

Plättar, pannkakor och andra språkfrågor

I de små språkfrågorna ryms ofta de riktigt stora resonemangen. Professor Lars-Gunnar Andersson analyserar flera av språkets viktiga grundstenar när han besvarar lyssnarfrågor om dinosaurier, mjölkförpackningstexter och pannkakor i veckans program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor: - var säger man plättar och var säger man pannkakor?- en-ord och ett-ord - varför dessa två grupper i språket?- finns det regler för vad som är en-ord och ett-ord?- förr hette det "dinosaur" i svenskan, numera "dinosaurie" - varför?- starka verb som blir svaga och tvärtom - hur ser trenden ut?- "de finaste mejeriprodukter" - funderingar om absolut komparativ på ett mjölkpaket- "mitt egna hus" - varför säger så många så?

12 Helmi 201324min

Språkbiten -gradvisa betydelseförskjutningar

Språkbiten -gradvisa betydelseförskjutningar

- lugn och rolig- uppskatta- att klicka - i dag med två, motsatta, betydelser Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Helmi 20138min

Svenskan i Finland

Svenskan i Finland

De svensktalande journalisterna i Finland har tät kontakt med språkvårdare. Det behövs, säger Anna Maria Gustafsson, som leder språkstödsverksamheten för de finlandssvenska journalisterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är nämligen så att en svenskspråkig journalist i Finland är tvungen att utföra en stor del av sitt arbete på finska och sedan översätta sitt material till svenska. Då är det lätt att det svenska modersmålet påverkas av finskans grammatik och konstruktioner.Lauri Kivinen, vd för YLE, Finlands public serviceradio och -tv, berättar om sin vision av närmare samarbete mellan de finskspråkiga och svenskspråkiga avdelningarna vid YLE. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:-namnet Elve-gatsten eller kullersten-”brorsan” eller ”brodern” i nyhetstelegram-vad är ”mylta”?-”tjafs” på byxorna – ursprung och betydelse-när infaller ”torsdagsnatten” – före eller efter själva torsdagen?

5 Helmi 201324min

Whiskyglas av plast och hälsosamma människor

Whiskyglas av plast och hälsosamma människor

Språkbiten tar denna vecka upp följande frågor:-bo i hus tycks i dag betyda bo i villa - hur gick det till?-slickepotten som blev barnhatare-en bra bit om ett helt musikstycke - hur kan detta komma sig?-språkets underliga vägar: fothandduk, plastgångjärn och whiskyglas av plast!-varför låter hon är arbetsam rätt men hon är hälsosam mera tveksamt? (Fast det förekommer!)-varför tvättar vi oss i Sverige med tvål när så många länder i vår närhet använde såpa (i egen stavning)? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Helmi 20139min

En låttext av Brolle och ris à la Maltan på julbordet – det är variation på lyssnarfrågorna i veckans Språket!

En låttext av Brolle och ris à la Maltan på julbordet – det är variation på lyssnarfrågorna i veckans Språket!

Julbordet och låttexter går igen i lyssnarnas frågor om förbryllande grammatik som besvaras av professor Lars-Gunnar Andersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor:- missförstånd på grund av uteblivet kommatecken- ”Det är hon jag vill leva med” – ett resonemang om tre olika grammatiska mönster och om hur osäkerhet kan uppstå- om komparering av adjektiv: mer intressant eller intressantare?- närliggande eller näraliggande?- egen regi eller egenregi – och betyder de kanske olika saker?- till fots, till hands, till sjöss, till salu, till väga – vad är det som prepositionen ’till’ orsakar?- ’en ris a là Malta’ – varför ’en’ och inte ’ett’?

29 Tammi 201324min

Jag först - när började vi säga så?

Jag först - när började vi säga så?

Språkbiten denna vecka handlar också om förvirringen mellan "de" och "dem". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Tammi 20139min

Fotbollsspråket dyker upp överallt - snart också i lexikon

Fotbollsspråket dyker upp överallt - snart också i lexikon

Det finns miljarder människor världen över som ser på fotboll och talar om fotboll, men det har gjorts få vetenskapliga studier över detta världens största fackspråk. Det säger språkforskarna Gunnar Bergh och Sölve Ohlander, professorer vid engelska institutionen vid Göteborgs universitet, som är i färd med att sammanställa ett tvåspråkigt fotbollslexikon. I veckans program ger de exempel på fotbollsspråkets egenheter i ordförråd, grammatik och dialekter. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- vad är "en bra fråga"?- koker du blomkål?- hur skriver man Ipad i plural?- och en teve, men flera - ja, vadå?- minutrar - kan man säga så?- nyårsklockor - kan en domkyrka vara hon?- bör och borde - samma sak? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Tammi 201324min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
hippokrateen-vastaanotolla
rss-lihavuudesta-podcast
rss-poliisin-mieli
rss-totta-vai-tuubaa
rss-duodecim-lehti
docemilia
radio-antro
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-metsanomistaja-podcast
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast
ihanat-ipanat
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-ilmasto-kriisissa
rss-opeklubi