Så lär sig barn språk
Språket1 Huhti 2024

Så lär sig barn språk

Att lära sig sitt modersmål är antagligen det mest komplicerade vi gör i livet. Barns språkutveckling startar redan i magen när fostret lyssnar och snart efter födseln vill bebisen delta i samtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är en intellektuell ansträngning att lära sig sitt modersmål. Bara det att producerar språkljud är knepigt motoriskt och kräver ett samarbete mellan stämband, lungor och tungan med mera, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Foster tjuvlyssnar på språk

Redan i magen börjar fostret lyssna på de språk som finns utanför magen.

– Bebisar kan en hel del om språkets rytm, prosodi, melodi och takt och kan känna igen sitt modersmål redan när föds, säger Iris-Corinna Schwarz, forskare vid Stockholms babylab.

Att höra prat – viktigast för barns språkutveckling

Nyligen var Iris-Corinna Schwarz med och publicerade en internationell studie som undersökt barns ljudmiljö. 1001 barn från tolv länder och sex kontinenter deltog i studien och forskarna kom fram till att barn som hör mycket prat också själva pratar mer. Att höra prat spelar större roll för barnets egen språkutveckling än faktorer som kön eller familjens socioekonomiska status.

Språkfrågor om barns språkutveckling

Finns ordet mamma i många språk för att det liknar bebisars joller?

Ett barn säger ”vill du ha lide kaga” istället för ”vill du ha lite kaka” – vad kan det beror på?

”Inte skrika!” ”Inte springa över vägen!” Vad är det för imperativform som många föräldrar använder till sina barn?

Varför har vi så många s och r i vårt språk när det är just s och r som många barn har svårt att uttala?

Mer om barns språkutveckling

Se filmer med tips och råd om hur du kan stötta barnet på väg mot ett rikt och fungerande språk från 1177.

Läs mer om studien om barns ljudmiljö Att prata med barn avgörande för språkutvecklingen, artikel från Stockholms universitet (januari 2024).

Läs akademiska artikeln om ”föräldraimperativ” Prescriptive infinitives in the modern North Germanic languages av Janne Bondi Johannessen från Cambridge University Press (från 2016)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik, lektor i specialpedagogik och forskare vid Stockholms babylab vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper.

Jaksot(928)

Från huslig sällhet till den ironiska kocken

Från huslig sällhet till den ironiska kocken

Kokböcker lär oss inte bara recept för hur maten ska tillagas utan har ofta också budskap om vad som är lämplig uppförande i köket och vem som ska laga maten. Karin Milles som är docent i svenska vid Södertörn högskola har granskat två manliga kokbokförfattares verk för att se vilka budskap de förmedlar. Charles Emil Hagdahls kokbok, den första större kokboken på svenska, kom 1879 och Per Morbergs bästsäljande kokbok 120 år senare. Karin Milles sötter in böckerna i ett genusvetenskapligt perspektiv och ställer frågan vilka bilder av män och kvinnor som skrivs fram i böckerna. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord där det också kan behövas uttolkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Marras 201124min

Vinnande språk

Vinnande språk

Årets två mottagare av Sveriges Radios språkpris talar om språklig inspiration i veckans program. Pristagare från de lokala kanalerna är Lars-Åke Gustavsson som får priset för att han "med inlevelse, närvarao och avspänd formuleringskonst visat generationer av mobila lyssnare den rätta vägen". Rikskanalernas pristagare är Ekots Washingtonkorrespondent Ginna Lindberg "som med en ordpalett i klara färger målar skarpa bilder av Amerika i varda'n och världen". Den svenska grammatiken ställs inför utmaningar när professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnafrågor om ordföringar och kluven ved.- jag ska ännu handla - så säger man i Finland- hörs ut - norsk påverkan- ordföringar- förvärvts- klyva/klyvde/klyvt eller klyva/klöv/kluvit?- kan göra ingenting- -ta lån Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Marras 201124min

Läsa för livet

Läsa för livet

I Ewa Josefssons andraklass i Rannebergsskolan i Göteborg börjar varje skoldag med en timmes högläsning och diskussion. För sitt arbete med läsning och litteratur har hon och hennes kollega på skolan Britta Stensson fått Svenska Akademiens svensklärarpris. Veckans program gör ett besök i klassen som bevisar att också elever med svag förankring i svenska språket kan bli duktiga läsare i unga år.Men - de starka läsarna har blivit färre i den svenska skolan och nu ligger de svenska resultaten under genomsnittet i OECD-länderna. Den internationella PISA-studien för ett år sedan visade att svenska elever blivit mycket sämre på att läsa och tillgodogöra sig längre texter. Samtidigt har förmågan att läsa korta texter ökat, särskild bland pojkarna.- Den stora frågan är: kan vi strunta i att lära oss läsa längre texter? säger Caroline Liberg som är professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet. Hon menar att vi står inför ett paradigmskifte och att skolans stora utmaning är att upprätthålla och förbättra elevernas lust och kunskaper i läsning.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om lokala, udda och kanske egna ord:- kajhänt- skärslar- ett bilde- tennika- krytt- ökennamn Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Marras 201124min

Ortnamnen berättar resandefolket historia

Ortnamnen berättar resandefolket historia

Det finns knappast några minnesmärken eller arkeologiska lämningar från resandefolkets månghundraåriga historia i Sverige, men ortnamnen kan vittna. Bo Hazell kompletterar nu sin tidigare bok Resandefolket. Från tattare till traveller med flera kapitel och i ett berättar han om hur ortnamne beskrive de resandes plats i den svenska historien. Bakom namn som Tattaresundet, Skojarbacken, Rackaregränd och Krämarevik finns en historia med detlajer om var de resande bodde, vilka villkor de hade och vilka sysselsättningar de fick eller tvingades utöva. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord:- röda apelsiner- massa i stället för en massa- adressera en fråga- presenterar stolt - var kommer detta uttryck frpn?- överhöra- lär i Dalarna Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Marras 201124min

P1 Språket 20110927 Grammatik i vardagen 2011-10-27 kl. 14.00

P1 Språket 20110927 Grammatik i vardagen 2011-10-27 kl. 14.00

P1 Språket 28/9 2011 Grammatik i vardagen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Loka 201123min

Vad är självklart?

Vad är självklart?

Det finns språkfrågor som man inte hittar svar på i ordböckerna och denna veckans lyssnarbrev tar upp några sådana. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar språkkänsla och vad den kan ge besked om - och inte ge besked om. - Det är kanske inte så konstigt att nio miljoner svensktalande inte har exakt samma uppfattning om ords betydelse. Lyssnaren Ossian Qviding sätter uttrycket 'jag hör vad du säger' under luppen och undrar om det är ett exempel på 'språket som vapen och sköld' - ett val av uttryck som döljer en maktkamp mellan de talande. Samtliga veckans lyssnarfrågor:- 'jag hör vad du säger'- 'självklart' inte alltid självklart- 'jag ska ännu handla'- 'högskollärare' men 'folkskolelärare'- en länstrafik, flera länstrafiker?- en spann men flera vad då?- 'värna om' eller bara 'värna- är 'ingenstans' samma sak som 'inte någonstans'? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Loka 201124min

Små måcklisar och heliga män

Små måcklisar och heliga män

Utredningar om ords ursprung leder denna vecka in på den tidiga industrialiseringen då landsortsbefolkningen tog både bohag och språkbruk med sig in till staden där jobben fanns. Professor Lars-Gunnar Andersson kommer också in på de heliga män som figurerar i ett av våra vanligaste vardagliga uttryck och på hur man räknar ord i svenska språket. Mark Levengood berättar om veckans finska ord i den språkkurs han börjar i P4:s Sisuradio. Veckans frågor:- hur många ord finns det i svenskan?- och vem bestämmer vad som ska in i ordlistan?- måcklisar- oknugga- 'jajamän' eller 'jajamen'?- allmogen- skillnaden mellan Bibelns 'synd' och 'tycka synd om'- rumpa Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Loka 201124min

Brittisk engelska i dag

Brittisk engelska i dag

Vi hör skillnad på amerikansk och brittisk engelska, några av oss kanske också på indisk och sydafrikansk engelska. Och vi tror nog ofta också att vi kan höra skillnad på brittisk överklassengelska och den som talas av gemene man. Men vårdad engelska av i dag har på många avgörande sätt förändrats under de senaste 50 åren, säger John Wells. Han är professor i fonetik vid University College i London och analyserar i veckans program några av de särdrag som utmärker dagens brittiska engelska. - Alla språkliga förändringar i standardengelskan kommer underifrån, säger John Wells, och det som tidigare ansågs vulgärt kan vara accepterat som dagens norm. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågor om förändringar i svenska språket:- sammandragningar i nättext: gillart- r-ljudets olika manifestationer- ä-ljud i Västergötland- om sje-ljudet- Reinfeldt och kapacitén Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Loka 201124min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
rss-lihavuudesta-podcast
rss-poliisin-mieli
hippokrateen-vastaanotolla
rss-duodecim-lehti
rss-tiedetta-vai-tarinaa
docemilia
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast
university-of-eastern-finland
ihanat-ipanat
mielipaivakirja
rss-bios-podcast
rss-kova-luonto
rss-totta-vai-tuubaa
rss-politiikasta-podcast
rss-radplus
rss-opeklubi
rss-ylistys-elaimille