Språket29 Huhti 2024

Er röst är otänkbar för radio

På 1960-talet krävdes godkänt röstprov för att bli hallåman och tala i radio. Idag existerar inga sådana test. Hör om hur språkidealen i radio och tv har förändrats från strikt till vardagligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag fick göra provet tre gånger, innan jag blev godkänd, säger Åke Jonsson som arbetade som hallåman på Sveriges Radio på 1960-talet.

Juryn tyckte att Åke Jonsson hade ”hallåmannatycke”, men hans ö-ljud godkändes inte. På den tiden fick inga dialekter förekomma i radio och Åke Jonsson fick öva bort sina öppna ö-ljud.

– Jag var den första norr om Dalälven som fick jobbet, säger Åke Jonsson.

Språkfrågor röster och språket i radio och på tv

Vad har hänt med artikulationen hos svenska programledare?

Finns det inga talpedagoger på SVT och SR?

Varför säger reportrar ”mindre bilar” när det handlar om ”färre bilar”?

Används uttrycket ”det ligger honom i händerna” rätt i tv?

Varför säger programledare ”jag fattar” i radio?

Vem ska egentligen kallas expert i radio och tv?

Mer om språket i radio och tv

Bok: Radion och språket: om lyssnare, hallåmän, språkvård, dialekter och svordomar av Åke Jonsson, Morfem, (från 2021).

Artikel: Radiospråket speglar en tidsresa i uttryck och attityder, av Anna Maria Gustafsson, från Språkbruk (från 2022).

Lyssna: Hallåmannen - din lots i etern, P1 Specialprogram av Magnus Viktorin, (från 2013).

Uppsats: Vem får agera expert? En undersökning av mångfalden bland experter i SVT:s nyhetssändningar, av Emma Wendel och Sara Manelius Larsson, Lunds universitet, (från 2021)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster: Åke Jonsson, tidigare hallåman och språkvårdare på Sveriges Radio. Sandra Ottander, logonom, som ibland anlitas av Sveriges Radio för att hjälpa medarbetare med rösten. Programledare Emmy Rasper.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(500)

"Hen sa inte halv sju på hela kvällen!" betyder att någon varit tystlåten. Men varifrån kommer uttrycket?

"Tyst som en mus", att "inte säga flaska" och att "inte säga halv sju" är sätt att säga att någon har varit tyst. Vi brukar kunna ge svar på ords etymologi men "halv sju"-uttrycket är ett mysterium. L...

11 Loka 201624min

Experter på franska eller posörer? Hur bra var det svenska hovet på att tala franska på 1700-talet?

På 1600- och 1700-talet var det högsta mode att prata franska i Sverige, i alla fall bland adelsmän och hos hovet. Men hur goda var franskakunskaperna och pratade man verkligen franska hela tiden? Lys...

4 Loka 201624min

Var ligger Tjotahejti och Långtbortistan?

Tjotahejti, där pepparn växer och ute i spenaten, är uttryck för att beskriva en plats långt bort. Ylva Byrman har letat liknande uttryck på andra språk och hittat rövar, diarré och Bum Fuck, Egypt. L...

27 Syys 201624min

Jag ska ha! Jag vill ha! Kan jag be att få? - Hur pratar vi när vi beställer?

Det finns många sätt att uttrycka en beställning i svenskan. Har uttrycket "jag ska ha" blivit vanligare, undrar lyssnaren Joachim. Ylva Byrman reder ut beställningsuttryck och artighetsnivåer. Lyssna...

20 Syys 201624min

Skulle vi kunna prata med Gustav Vasa?

Om vi damp ner i Gustav Vasas 1500-tal, skulle vi då förstå vad vår omgivning sa eller stå där som levande frågetecken? Det undrar lyssnaren Johnny. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vecka...

13 Syys 201624min

Rita, ret, ritit - varför finns oregelbundna verb?

Hjälpa, halp, hulpit. Rita, ret, ritit. Så böjde vi dessa verb en gång i tiden. Lyssnaren Daniel undrar varför det finns oregelbundna verb och docent Henrik Rosenkvist lotsar oss genom verbdjungeln. L...

6 Syys 201624min

Ska du med och kröka?

Många känner kanske igen uttrycket "Spola kröken" från 70- och 80-talet. Lyssnaren Samuel har skickat in en fråga om ordet som har med att dricka alkohol att göra - "kröka". Varifrån kommer det? Lyssn...

30 Elo 201624min

Det var allt för nu!

Det har blivit vanligare att säga "Det var allt för nu", speciellt i tv och radio, det tror lyssnaren Bengt-Åke. Har han rätt? Varifrån kommer uttrycket och varför irriterar sig en del på det? Lyssna...

23 Elo 201624min