Så används språket i jakten på kärlek
Språket20 Touko 2024

Så används språket i jakten på kärlek

Fler och fler träffas via dejtingappar och stavning och hur man uttrycker sig i skrift blir allt viktigare för att hitta en partner. Det räcker inte längre med att kamma sig och ställa sig i en bar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Korrekturläsning har blivit som att dra en kam genom håret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Språkfrågor om kärlek

Vad ska man kalla den man har en kärleksrelation med utan att det låter för juridiskt? Varför säger vi inte käresta, som i våra grannländer?

Vollapojk är en kärleksfull benämning på en liten pojke. Vad betyder det och var kommer det ifrån?

En del tjejer skriver tjeja istället för tjej på sociala medier, varför lägger de till ett -a på slutet?

Har uttrycket tvåsamhet fått en ny betydelse över tid, från att ha varit en kritik av den monogama parrelationen till att beskriva en relation med djup anknytning och trygghet mellan två personer?

Det är inte bara idag vi kallar varandra fåniga namn när vi är kära. Vad betyder ordet pussunge som hittats i ett brev från 1893?

Stämmer spaningen att betydelsen för ordet älskvärd har förändrats?

Vi säger oftare älskling, hjärtat och vännen till okända människor nu än tidigare. Är det för att engelskan har letat sig in i det svenska språket?

Mer om kärlek, dejting och språk

Läs krönika Rättstavning ökar chansen att lyckas på Tinder av Anders Svensson från Dagens Nyheter (från april 2024)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper

Jaksot(926)

Om röster och sångstilar på världsröstdagen. Språkfrågor om tungvrickare och små tecken.

Om röster och sångstilar på världsröstdagen. Språkfrågor om tungvrickare och små tecken.

Veckans program uppmärksammar världsröstdagen med ett samtal om den mänskliga röstens flexibilitet och begränsningar. Malin Abrahamsson är chef för enheten för audiologi och logopedi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och ledare för kören Solid Gospel. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om små tecken i skrift och utmanande uttal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans alla språkfrågor:-var ska kommatecknet in?-Koran och Bibel – stor eller liten begynnelsebokstav?-finns behov av apostrof?-våra (ganska) nya vokalljud-tungvrickare – vart tog laxasken vägen?

16 Huhti 201324min

Om det lilla språket ndengeleko och språkfrågor på svenska

Om det lilla språket ndengeleko och språkfrågor på svenska

Språkforskningen har sällan riktat blickarna mot språk i Afrika och Asien, säger Eva-Marie Ström. Hon har gjort den första beskrivningen av det lilla bantuspråket ndengeleko, som talas i ett kustområde i Tanzania. Hon tror inte att språket har stora möjligheter att överleva i det tvåspråkiga Tanzania, där inget stöd ges åt minoritetsspråkstalare. Men studier av hittills outforskade språk är nödvändiga för att komplettera vår bild av det mänskliga språket, säger hon. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om små ord och uttryck och om var man söker svar på frågor om det rätta uttrycket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans alla lyssnarfrågor:-hur hitta det rätta ordet och uttrycket?-varför lär sig inte eleverna skilja mellan var och vart?-racket/rack-i alla fall-utomordentligt som förstärkande av negativt ord-"i närtod" - när är det?

9 Huhti 201324min

Läjesgauet och ogooglebar – om hur ord sprids

Läjesgauet och ogooglebar – om hur ord sprids

En vecka efter det att vi berättat att ordet ogooglebar tas bort från Språkrådets nyordslista är ordet känt över hela världen. Nu ändras också definitionen av verbet googla i Svenska Akademiens ordlista, SAOL. I den tidigare upplagan definierades ordet som sökning med hjälp av sökmotorn Google, i den kommande kommer definitionen av vara mera allmän, berättar SAOL:s huvudredaktör Sven-Göran Malmgren. Erik Olsson från Träslövsläge i Halland berättar hur det kändes att bli citerad världen över med sitt ord, men är själv mera oroad över sin dialekts bevarande. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans alla lyssnarfrågor:- vad kallar man ord som liknar sin betydelse?-"varumärke" i ny betydelse-skillnaden och förväxlingen mellan utelämnad och utlämnad-varför säger vi att år 1845, till exmepel, inträffade under 1800-talet? (Andra språk säger "nittonde århundradet)-

2 Huhti 201324min

Språkbiten om yttranden som ”gäsp” och ”suck”

Språkbiten om yttranden som ”gäsp” och ”suck”

Vidare om:-om små utfyllnadsord, som typ och liksom-varför lathet när ordet lättja redan finns? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

30 Maalis 20138min

"Ogooglebar" - vad kan myndigheten Språkrådet, det stora företaget Google och språkbrukarna göra åt språket?

"Ogooglebar" - vad kan myndigheten Språkrådet, det stora företaget Google och språkbrukarna göra åt språket?

Dessa frågor kommer upp i veckans program då Språkrådets nytillträdda chef Ann Cederberg berättar att man just beslutat ta bort ordet ogooglebar från nyordslistan 2012, sedan företaget Google velat påverka Språkrådets definition av ordet. -Korrespondensen med Google tog helt enkelt för mycket kraft, säger Ann Cederberg, men det är språkbrukarna sjävla som bestämmer om ordet blir livskraftigt och använt. Ann Cederberg talar också om Språkrådets roll och framtid i intervjun.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om förändringar som vuxit fram i vardagligt språkbruk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans alla lyssnarfrågor: -att oja sig-självmanda -lite bra och lite god -en personal

26 Maalis 201323min

Språkbiten - vart är "var" och "vart" på väg?

Språkbiten - vart är "var" och "vart" på väg?

Vidare:-uttal av ordet och-kyrkfolk om bullar och kakor-buda med flera betydelser-exmera Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

23 Maalis 20139min

Språket – finns rikssvenskan och vad påverkar uttal?

Språket – finns rikssvenskan och vad påverkar uttal?

Nuförtiden hör man aldrig begreppet rikssvenska användas, är språkvårdarna rädda för att styra språket? Den frågan ställer en lyssnare i veckans program. Professor Lars-Gunnar Andersson berättar att man numera hellre använder uttrycket standardsvenska och att i denna ryms uttal med skånsk, norrländsk och finlandssvensk färg. Veckans uttal kommer in på de regionala skillnaderna i uttalet av det lilla ordet är och på de sociala skillnader som brukar finnas inom varje dialekt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans alla frågor:- finns ”rikssvenskan” i dag?-och vad är ”standardsvenska”?-uttalet av ”är” på olika håll i landet-ädelskånska-vilka historiska kungar skulle vi förstå i dag?-Varför säger vi ”Sörmland” men stavar ”Södermanland”?-”kickla” i stället för ”kittla”-ruschelkana-sig/sej-uttal av religion och religiös

19 Maalis 201324min

Språkbiten om språklig logik och ljud som dras ihop

Språkbiten om språklig logik och ljud som dras ihop

-när "behöver" låter som "p'höver"-varför ett sje-ljud i fors?-språklig logik-mig eller mej? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

16 Maalis 20139min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
rss-poliisin-mieli
hippokrateen-vastaanotolla
tiedekulma-podcast
docemilia
rss-duodecim-lehti
rss-lihavuudesta-podcast
filocast-filosofian-perusteet
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-ylistys-elaimille
mielipaivakirja
radio-antro
rss-totta-vai-tuubaa
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-ilmasto-kriisissa
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast