Ordspråken som får dig att framstå som otrevlig
Språket3 Kesä 2024

Ordspråken som får dig att framstå som otrevlig

Att slänga sig med ordspråk kan vara bekvämt och ett effektivt sätt att uttrycka något kärnfullt. Samtidigt kan användningen av ordspråk får dig att uppfattas som överlägsen och irriterande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Ibland kan det vara jobbigt att gå in i någon annans problem eller delta för mycket, då kan ordspråk vara ett sätt att distansera sig och göra det till något mer allmängiltigt, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om ordspråk

Hur skiljer sig ett ordspråk, ett ordstäv och ett talesätt från varandra?

Vad är grejen med att äldre släktingar ibland vill ge råd genom att slänga fram ett gammalt ordspråk?

Vad betyder ordspråket “Surt sa räven om rönnbären”? Rävar kan ju inte klättra i träd, är det egentligen tranbär som avses?

Är det stora likheter eller olikheter länder emellan när det kommer till ordspråk? Kan man hitta kulturella särdrag genom att titta på länders ordspråk?

Håller de äldre ordspråken på att dö ut? Kommer det nya ordspråk?

Vad innebär ordspråket “Davids höns var under isen”? Varför motar man just Olle i grind och varför tar man just Mats ur skolan? Finns det andra ordspråk med personnamn i?

Mer om ordspråk, ordstäv och talesätt

Bok: Många krokar i långdansen, finlandssvenska ordspråk och talesätt, av Carola Ekrem från Svenska litteratursällskapet i Finland (från 2017).

Artikel: Ordspråk - mossbelupna moralkakor eller energibesparande visdomsord? (sidan 14) av Emma Sköldberg från tidningen Språkvård (från 1999).

Bok: Svenska ordstäv eller vad prästen sa om nattvardsgästerna av Fredrik Ström, från Tidens förlag (från 1929).

Bok: Bevingade ord av Pelle Holm, utgiven av Bonnier (från 1989).

Avhandling: Ordspråk i bruk: Användning av ordspråk i dramadialog av Anders Widbäck, Uppsala universitet (från 2015).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Jaksot(927)

Uttal och läten

Uttal och läten

Bokstaven W firar 7 år under egen rubrik i Svenska Akademiens ordlista, SAOL, och det föranleder en grupp språkälskare att fira W:s födelsedag. Peter Ström berättar om anledningar till firandet.Programmet återkommer också till frågan om samlingsnamn för oidentifierade småfåglar och redovisar många lokala ord för gråsparv och pilfink i flock. Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar.Eva Selin, bibliotekarie och läsinspiratör, rapporterar om ungdomars användning av ordet 'flummig'. Veckans alla frågor:- bokstaven w:s plats i det svenska alfabetet- joro i stället för jo då - hur kommer detta sig?- jag lag mig i stället för jag lade/la mig - en felsägning eller något dialektalt?- sje-ljud och tje-ljud - håller ljuden på att byta plats? Listan över ord för, mer eller mindre, oidentifierade småfåglar:- pjoddar i Skåne, företrädesvis Helsingborg med omnejd- tjippas Göteborg och Bohuslän (variation: tjyppar)- svensktalande Helsingfors: tippor- gråpjuddar från Växjö­- pusar från Motala- spinkar från Gotland, Sörmland- spicker från Solllerön, Dalarna- gråspenk och gulspenk för gråsparv och gulsparv från sydvästra Småland- täcklingar, Östergötland, Sörmland Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Helmi 201224min

Politiskt gångbart språk

Politiskt gångbart språk

Den amerikanske språkvetaren och radiokrönikören Geoff Nunberg, professor vid UC Berkeley School of Information, utnämner ordet occupy till förra årets ord i USA. Occupy-rörelsen har bidragit till en förnyelse av den amerikanska politiska debatten och till att ekonomiska frågor kommit mycket högre på dagordningen, säger han i veckans program. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar lyssnarfrågor om politiskt laddade ord i svenskan. - fjärrspråk och närspråk: "att vara i utanförskap- sysselsättning- reform - positivt laddat eller neutralt?- våra äldre - vadå våra?- vad betyder talträngd?- resignera i betydelsen avgå- det kokar ner till- kan man förutse vad som kommer att hända med modeuttryck?- mycket exakt Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Helmi 201224min

En som inte kurkar

En som inte kurkar

Ett upprop i Språket brukar ge resultat och lyssnare som häromveckan ville ha besked om orden 'päsig' och 'kurka' har blivit rikligen bönhörda. I veckans program redogör professor Lars-Gunnar Andersson för svaren.Men nu kommer en ny efterlysning: vad kallas obestämda småfåglar hemma hos dig?I Småland och Skåne säger man 'pjoddar', i Göteborgstrakten 'tjippar' - men i övriga landet?Veckans alla lyssnarfrågor:- om päsig- och kurka- om samlingsnamn för småfåglar: pjoddar och tjippar- vad är en luna?- nu fick jag ett rån som uttryck för trötthet- meraftan- skillnaden mellan hydda och hodda Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Helmi 201224min

Grammatik med kraft

Grammatik med kraft

Har vi under senare år börjat ändra ordföljden i vårt språk, undrar en lyssnare i veckans program. Hon har lyssnat på politiker som i sitt tal fogar samman meningar som förr var otänkbara, och hon har till och med stött på den nya ordföljden i tidningstext. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar den och andra lyssnares frågor om grammatik.Alla veckans frågor:- uttrycket kan man säga leder till en diskussion om vaghetsmarkörer- Stockholm är vackert!- förvirring och den ochdet: en av de första länderna- ritualet/ritualen- "den nationella samordnaren"- ordföljd i frågebisatser- språkvårdens syn på konstig ordföljd, förr och nu Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Helmi 201224min

Hen – har ett nytt pronomen en chans?

Hen – har ett nytt pronomen en chans?

Inte han, inte hon - men hen, för både han och hon. Karin Salmsom är förläggaren som lanserar den första barnboken med pronomenet hen som diskuterats i några år. - Ordet hen skulle göra det lättare att slippa säga han om alla, som barnboksforskning visat att man lätt gör, säger Karin Salmson. Daniel Wojahn, språkforskare vid Södertorns högskola, har gjort perceptionsstudier som visar att val av pronomen har stor betydelse. Han välkomnar också det nya ordet hen. Grammatikdagen uppmärksammas på flera håll i landet den 3 februari. Initiativtagare är Helena Englund Hjalmarsson. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.- korvmojen - är ordet på väg bort?- smeknamn och slang- varifrån kommer namnet Nalle?- en luda på Österlen- ho e inte så frack- att fåtias- kurka Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

31 Tammi 201224min

P1 Språket 20111228 Ta dän, ta väck, ta bort 2012-01-28 kl. 14.00

P1 Språket 20111228 Ta dän, ta väck, ta bort 2012-01-28 kl. 14.00

P1 Språket 28/12 2011 Ta dän, ta väck, ta bort. Är det bara jag och min familj som säger så här? Den frågan kan man ställa sig när vänkretsen ser oförstående ut inför ett, som man själv tycker, självklart ord. I veckans upplaga besvarar professor Lars-Gunnar Andersson frågor. Det handlar om dialektord med snäv utbredning och det handlar om gamla ord som lever kvar i några få fraser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Tammi 201223min

Amerikasvenskan i dag

Amerikasvenskan i dag

Ättlingarna till de svenska utvandrarna till Nordamerika talar fortfarande amerikasvenska, men det är bråttom att dokumentera den. Det säger Sofia Tingsell som är en av fem svenska språkforskare som gjort inspelningar i svenskbygderna i Minnesota. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord med gåtfulla ursprung.Samtliga veckans frågor:- att göra ord begripliga: några gamla och nya folketymologier- valfläsk- stökig- namnet Menlös- fattig- sydväst- förr i går- lisa för själen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Tammi 201224min

Hur lät det förr?

Hur lät det förr?

Hur lät de västerbottniska dialekterna förr och hur låter de i dag? Till veckans upplaga av Språket har två dialekttalare från Skellefteåtrakten hört av sig för att illustrera komplicerade ljudbilder. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och finner att vårt språk berikats av en ny konjunktion.Veckans alla frågor:- 'kanske jag kommer i morgon' går bra, men 'möjligen jag kommer i morgon' låter fel - varför?- 'ett bra sätt att tala på' eller 'ett bra sätt att tala'?- 'eftersom att' - en ny konjunktion i svenskan- fortsatt diskussion om den eventuella skillnaden mellan 'växt' och 'vuxit'- ' sonen och jag' i stället för 'min son och jag'- dubbla supinumformer: kunnat gjort Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Tammi 201224min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-lihavuudesta-podcast
tiedekulma-podcast
hippokrateen-vastaanotolla
sotataidon-ytimessa
utelias-mieli
docemilia
filocast-filosofian-perusteet
rss-poliisin-mieli
rss-radplus
rss-totta-vai-tuubaa
mielipaivakirja
radio-antro
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-bios-podcast
rss-duodecim-lehti
rss-ammamafia
rss-ihmisen-aani
rss-tervetta-skeptisyytta