Naturen tipsar om nya läkemedel (r)

I havsdjupen eller med hjälp av tusenårig kunskap kring medicinalväxter hittar forskare strukturer i naturen som kan leda till nya läkemedel. Men det är en bitvis krånglig väg framåt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Av de läkemedel som vi använder idag har 2/3 sitt ursprung i naturen. Idegranen är ett tydligt exempel på hur kartläggning av egenskaper hos växter har kunnat leda fram till ett effektivt läkemedel som taxol och numera paclitaxel. Det används bla i behandling av bröstcancer, äggstockscancer och lungcancer.

Traditionell medicin ger viktig kunskap

På Sri Lanka har forskare tillsammans med docent Sunithi Gunasekera i farmakognosi vid Uppsala universitet kartlagt 50 medicinalväxter och hittat att många av dem har antibakteriella egenskaper. En av ärtväxterna tycks också kunna ha egenskaper som kan användas mot gramnegativa bakterier. Det skulle vara ett välbehövligt tillskott i kampen mot bakterier som blivit motståndskraftiga mot antibiotika. Men insikten om växtens substanser är bara första steget i ett arbete med att kanske hitta vägar fram till ett nytt antibiotikum.

“Som att bestiga månen"

Ett annat sätt att försöka hitta kemiska föreningar som skulle kunna leda till nya läkemedel är att undersöka havsdjupen. Paco Cardenas är docent i farmakognosi vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet. Han går ner på 400 meters djup i en liten ubåt för att kartlägga det han upplever är som att bestiga månen. Där nere upptäcker han svampdjur som har tusentals olika kemiska föreningar.

Långsnöret svårt att använda mot kackerlackor

Ett tredje sätt att hitta effektiva medel i naturen är att leta bland allt som är giftigt. Slemmasken med namnet långsnöret kan bli över 50 meter lång och är otroligt giftig. Det kan lätt ta död på kackerlackor som kan sprida sjukdomar. Men professor Ulf Göransson i farmakognosi har med sina kollegor visat att dilemmat är att i naturen vill man inte sprida gifter hur som helst, utan de behöver skickas in väldigt målmedvetet. Att behöva använda en spruta för att ta död på varje kackerlacka blev därför inte ett effektivt bekämpningsmedel.

Medverkande Docent Paco Cardena, docent Sunithi Gunasekera, professor i farmakognosi Ulf Göransson och professor i farmakognosi Anders Backlund, alla vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet.

Programmet sändes första gången 25 maj 2022

Programledare och producent: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se