När runorna byttes mot latin

Vems var felet när regalskeppet Vasa sjönk? Vem bestämde att Gustav II Adolf skulle stupa i Lützen? Hur stort ansvar hade människan själv för sin välgång, och hur mycket var Guds försyn? I en aktull avhandling studerar idéhistorikern Kristiina Savin frågor om lycka, olycka och risk i 1600-talets Sverige. Och tvärt emot vad som tidigare hävdats var det inte alls okej att skylla på Gud så fort en olycka drabbade. - En fartygskatastrof kunde ses som gudomlig bestraffning, som en varning, en prövning, ett mysterium eller dåligt omen, eller helt enkelt som resultatet av den mänskliga faktorn, berättar Kristiina Savin. Men varför vissa drabbades av större olyckor än andra berodde inte minst på Fru Fortunas nycker, och för 1600-talsmänniskan gällde det att beveka henne med goda gärningar. I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas också ny forskning om vikingatidens motsvarighet till våra riksdagar - tingsplatserna. Enligt de fornnordiska sagorna var det på tingen som kungar avsattes och rättvisa skipades, men enligt arkeologen Alexandra Sanmark var de också en viktig hörnsten i vikingarnas kolonisation av Europa. - Så fort man etablerade sig på Nordatlantens öar anlade man tingsplatser för att befästa kontrollen över området, berättar hon. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

17 Marras 201124min

1842 grundades den svenska folkskolan, men hur folklig var den egentligen? I Vetenskapsradion Historia granskas den svenska skolans tidiga historia, präglad av orättvisor och galna pedagogiska projekt. - Växelundervisning ansågs vara den pedagogiska frälsningen på 1800-talet, berättar historikern Esbjörn Larsson. Den innebar att läraren undervisade ett par duktiga elever, som i sin tur skulle lära upp alla andra elever. Och frågan är hur mycket de första folkskoleeleverna egentligen lärde sig, med flumpedagogik, terminer på några få veckor, och skoldagar som bara varade några timmar. - En annan pedagogisk idé som testades i Sverige var småbarnsskolor, berättar historikern Johanns Westberg. Där förväntades tvååringar lära sig räkna procenträkning och sitta stilla i stora föreläsningssalar. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också de senaste fynden av vad som verkar vara Londons äldsta byggnad. Precis nedanför agentbyrån MI6:s högkvarter vid Themsen har arkeologer hittat en trästruktur ifrån stenåldern som verkar vara någon form av hus. - Om våra teorier stämmer är detta den äldsta byggnaden i det som senare skulle bli London, berättar arkeologen Eliott Wragg. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

10 Marras 201121min

Nyligen beslutade regeringen om ersättning till vanvårdade fosterbarn, ett unikt beslut i svensk rättshistoria. I Vetenskapsradion Historia berättas om statens försök att ta hand om fosternbarn i Sverige. Forskaren Ann-Sofie Bergman vid Linnéuniversitetet i Växjö är aktuell med en avhandling där hon undersökt vilka normer som gällt när fosterbarn placerats hos fosterfamiljer. - På 1920-talet handlade det mest om att se till att fosterbarnen garanterades varma kläder och tak över huvudet, medan senare decennier poängterade att fosterbarnet skulle hamna i en kreativt och socialt utvecklande miljö. Precis som i Astrid Lindgrens Rasmus på luffen var flickor mer populära än pojkar, under den epok när fosterföräldrar själva fick välja och vraka bland fosterbarn, och de sociala myndigheterna tog också hänsyn till barnets karaktär och utseende skulle passa ihop med fosterfamiljens, så att det skapades en illusion av en biologisk kärnfamilj. I Vetenskapsradion Historia berättas också om historiens första flygbombingar, som ägde rum i Libyen för exakt hundra år sedan. Idag flygspanar svenska Gripenplan över samma område där italienska piloter släppte världshistoriens första bomber. Historikern Lars Ericsson Wolke vid Försvarshögskolan berättar om det italiensk-turkiska kriget 1911, och vad senare tiders flygbombningar kommit att betyda för krigshistorien. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

27 Loka 201124min

Utan 3 miljoner turkiska gästarbetare hade de tyska kugghjulen stannat på 1960- och 70-talen. Det menar historikern Werner Schiffauer, expert på migrationshistoria. I dagarna är det femtio år sedan de första turkarna kom till Västtyskland, ditforslade som boskap, utvalda för sina fysiska egenskaper. Tanken var att de bara skulle stanna några få år, för att hjälpa Tyskland på fötter efter kriget, men många kom att stanna resten av livet. Men den turkiska historien i Tyskland är lika mycket en nationalekonomisk successtory, som en femtioårig kamp för erkännande och respekt av en främligfientlig tysk majoritetsbefolkning. Vetenskapsradion Historia har besökt Berlin, där femtioårsminnet nu firas med bland annat teateruppsättningar, men träffar också historikern Anders Johnson som berättar vad den tysk-turkiska historien har för likheter med den svenska. Dessutom avslutas serien om medeltidens galna djurberättelser. På Skansenakvariet besöker historikern Bo Eriksson den ludna fågelspindeln, som faktiskt var mycket omtyckt av medeltidens zoologer, liksom ormen, som sågs som ett föredöme för alla kristna människor. Om Skansens krokodiler däremot hade bestiarieförfattarna inte mycket gott att säga - de ansågs vara lättjefulla, glupska och grät falska tårar. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

20 Loka 201124min

Erik Falk har studerat hur det kunde låta när man förolämpade varandra i Uppsala på 1630-talet. Vetenskapsradion Historia tar tempen på 1600-talets svordomar. Dessutom besöker vi Skansens lodjur, järvar och dvärgsilkesapor för att höra vad medeltidens bestiarieförfattare hade att säga om dessa djur. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

13 Loka 201124min

Jerusalems mångtusenåriga historia sammanfattas nu i Simon Sebag Montefiores aktuella bok. Vetenskapsradion Historia har träffat författaren. Dessutom frågar vi oss hur humanistiska tyskarna egentligen var i sina afrikanska kolonier i början av 1900-talet, med anledning av Jan Guillous senaste bok. Och så går vi på Skansen för att besöka lappugglor, getter och björnar, djur som medeltidens människor såg på ett helt annat sätt än vad vi gör idag. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

6 Loka 201124min

Inför Turkiets eventuella medlemskap i EU har frågan om det armeniska folkmordet hamnat på den politiska dagordningen. Turkiet förnekar att mördandet av omkring 1 miljon armenier åren kring första världskriget ägt rum, och kampen för att få ett erkännande för folkmordet hårdnar. I Frankrike har den lag som kriminaliserar ett förnekande av folkmordet försenats och Vetenskapsradion Historia frågar varför det verkar vara så svårt att få politiker att erkänna det som de flesta historiker är eniga om. - Vi kräver ingen särställning eller någon ekonomisk kompensation, utan bara respekt, säger den värdsberömde fransk-armeniske sångaren Charles Aznavour. För etnologen Ulf Björklund är dock frågan mer komplicerad än så. Han har ägnat många år åt att träffa armenier som lever i diaspora utanför det moderna Armeniens gränser, och menar att ett kriminaliserande av folkmordsförnekandet kan vara ett dubbeleggat svärd, inte minst för armenierna själva. Vetenskapsradion Historia granskar också bioaktuella filmen The Three Musketeers, ett svärdsfäktaräventyr under kadrinal Richelieu och kung Ludvig XIII:s dagar, som dock inte har särskilt mycket med historia att göra, menar historikerna Jonas Nordin och Martin Markelius. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

29 Syys 201124min

Missa inte den 500:e upplagan av Vetenskapsradion Historia - Sveriges mesta populärhistoriska program. I jubileumsprogrammet återvänder Tobias Svanelid till programmets traditionella jaktmarker: arkeologernas grävgropar, det mathistoriska köket och Medelhavets antika platser. Hör Jan Guillou, Peter Englund och Dick Harrison i en minneskavalkad som sträcker sig från forntid till nutid. Fakta om Vetenskapsradion Historia Vetenskapsradion Historia startade i januari 2000 och det första programmet från den 13 januari 2000 handlade om den sjunkna svenska stormaktsdrömmen Atlantis. Sedan dess har programmet sänts 44 veckor om året och bevakat aktuell forskning inom historia och arkeologi, granskat nya böcker och filmer med historisk inriktning, och rapporterat från landets mest banbrytande arkeologiska undersökningsplatser. I fokus står svensk historia, men programmet har också sänt reportage från exempelvis Kanada, Grenada, Brasilien, Kina, Jordanien, Egypten, Sydafrika, Italien, Spanien, Grekland, Tyskland, Storbritannien och våra nordiska grannländer. Senast i våras producerades en programserie om det 150-årsjubilerande amerikanska inbördeskriget, och till hösten planeras en resa till Goa, som var i portugisisk ägo i 450 år innan området erövrades av Indien för 50 år sedan. 2005 fick Vetenskapsradion Historia, tillsammans med Sveriges Radios Vetenskapsredaktion, mottaga Kunskapspriset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

22 Syys 201124min