Det hemliga svenska atombombsprogrammet

Det hemliga svenska atombombsprogrammet

Världen chockades av förödelsen av den första atombomben den 6 augusti 1945 över den japanska staden Hiroshima. Amerikanarna passade också på att testa en plutoniumbomb över Nagasaki tre dagar senare. Bara dagar efter atombomberna över Japan inleddes arbetet med att ta fram en svensk atombomb.I Hiroshima och Nagasaki dödades runt 150 000 människor. Ett nytt fruktansvärt vapen var fött och få kunde överblicka konsekvenserna av att atomklyvning skett utanför laboratorerna.


Mindre än två veckor efter Hiroshima och Nagasaki gav den svenska överbefälhavaren uppdraget till Försvarets forskningsanstalt att skaffa kunskaper om hur kärnvapen fungerar tillsammans med ett betydande anslag på 450 000 kronor. I februari 1948 lämnade försvarsstabschefen Nils Swedlund ett formellt uppdrag till Försvarets forskningsanstalt (FOA) att utreda möjligheterna att skaffa atomvapen. Tre månader senare var utredningen om ett framtida kärnvapenprogram klar. Inom tio år skulle Sverige kunna framställa sin första atombomb.


I detta nymixad avsnitt 36 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell som är historiker med inriktning på freds- och konfliktsvetenskap samt professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit boken Svenska förintelsevapen.


Hela programmet beräknades kosta nästan en halv årsbudget för försvaret.1954 argumenterade statsminister Tage Erlander för en satsning på atomvapen, som sedan klubbas i riksdagen 1956. Och bland de högsta militärerna var anskaffning av kärnvapen en självklarhet i slutet på 1950-talet.


Folkliga protester mot atombomben tog fart 1958 med Aktionsgruppen mot svensk atombomb och socialdemokratin hade varit splittrad hela tiden ända upp på regeringsnivån. Allt mer av forskningen kring kärnvapnen flyttades pragmatiskt in under skyddsforskningen med statsminister Tage Erlanders goda minne.Sverige fick också löften om att skyddas under USA:s kärnvapenparaply. Därför skrev Sverige under icke-spridningsavtalet för kärnvapen år 1968.Trots detta behöll Sverige kapaciteten att producera plutonium en bit in på 1970-talet i Ågestaverket utanför Farsta i Stockholm. De sista experimenten med vapenplutonium skedde så sent som 1972.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(788)

Alexander den store -  världens erövrare

Alexander den store - världens erövrare

Alexander den store (356 f.v.t.- 323 f.v.t.), som var kung i Makedonien, skrev in sig i världshistorien genom att på några år erövra stormakten Persien. Med en blandning av hänsynslöshet och taktiskt ...

8 Heinä 56min

Kristinas danstest med engelska ambassadören

Kristinas danstest med engelska ambassadören

I november 1653 lägger sex engelska fartyg i Göteborgs hamn. Ombord finns ambassadör Bulstrode Whitelocke och ett rullande skådespel av vagnar, hästar, tjänare och ceremoniell prakt. Hans uppdrag var ...

7 Heinä 10min

Stalins och Hitlers kamp om superfröna

Stalins och Hitlers kamp om superfröna

I Ukraina sommaren 1943 plundrar ett SS-kommando på uppdrag av Heinrich Himmler 18 odlingsanläggningar på jakt efter fröer i världens första genbank. Fröerna skulle bli grunden till det tusenåriga rik...

6 Heinä 57min

Priset bönderna betalade för sin makt

Priset bönderna betalade för sin makt

De svenska böndernas långa representation i riksdagen är helt unik i ett internationellt perspektiv. Den svenska riksdagen kan räkna sin historia från medeltida herredagar då rikets förnämsta män mött...

1 Heinä 59min

Kyrkans krigspropaganda under stormaktstiden

Kyrkans krigspropaganda under stormaktstiden

Den svenska kyrkan har ända sedan reformationen haft en viktig roll som kungamaktens verktyg för att sprida information och propaganda. Under stormaktstiden blev propagandan ännu viktigare för att stö...

29 Kesä 58min

Britterna lärde sig läxan om kolonialkrig 1755

Britterna lärde sig läxan om kolonialkrig 1755

Det fransk-indianska kriget inleddes med en rad brittiska motgångar. Den 9 juli 1755 marscherade general Edward Braddock med kolonner genom Pennsylvanias skogar mot Fort Duquesne. Men europeisk ordnin...

25 Kesä 54min

Kriget som banade väg för USA

Kriget som banade väg för USA

Det fransk-indianska kriget i Nordamerika (1754–1763), mellan de två kolonialmakterna Storbritannien och Frankrike, startade med en lokal gränskonflikt i Ohiodalen i Nordamerika och växte till ett imp...

24 Kesä 46min

Snapphanarnas kamp för ett danskt Skåne

Snapphanarnas kamp för ett danskt Skåne

När Danmark 1675–1676 försökte ta tillbaka landskapen Skåne, Halland och Blekinge blev det snabbt ett krig som utkämpades både på stigar, gårdsplaner och i skogsbryn mellan skånska friskyttar och sven...

23 Kesä 10min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
seitseman
siita-on-vaikea-puhua
i-dont-like-mondays
poks
sita
antin-palautepalvelu
hupiklubi
kaksi-aitia
mamma-mia
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
yopuolen-tarinoita-2
kolme-kaannekohtaa
ihme-ja-kumma
meidan-pitais-puhua
rss-palmujen-varjoissa
aikalisa
loukussa
mystista
uutiscast