Kurderna har få vänner i historien

Kurdernas nationalism kom sent och det kurdiska samhället är fortfarande präglat av stamsamhället. Och att det finns fyra kurdfrågor och inte en har gjort vägen till en nationalstat svår.

Kurderna uppskattas vara mellan 30 till 35 miljoner och är den största etniska gruppen i världen utan en egen stat. Detta trots att de levt i årtusenden tillsammans i ett område.

I en nymixad repris av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingmar Karlsson som är diplomat, mellanösternkännare och författare till över tjugo böcker. Han är aktuell med boken Inga vänner utom bergen - Kurdernas historia.

Enligt vissa traditioner härstammar kurderna från mederna. Andra hävdar att bergfolket kardoucherna var identiska med kurderna. Marco Polo stötte på kurder på 1270-talet.

Det är oklart när Kurdistan som benämning på kurdernas land uppstod. Det persiska ordet Kurdistan betecknade en provins i det seldjukiska riket som från 1000-talet till 1200-talet sträckte sig över stora delar av Mellanöstern. Idag bor de flesta kurderna i ett område i Turkiet, Syrien, Irak och Iran.

Kurderna har främst identifierat sig med sin stam och någon kurdisk nationalism har inte förekommit under tidigare sekel. De flesta kurder är sunnimuslimer även om det finns shiitiska kurder. Yazidierna talar olika kurdiska dialekter och en mindre dela av aleviterna är kurder.

Bland kurder började vid sekelskiftet krav resas på autonomi för de kurdiska områdena. Den osmanska statens nederlag i första världskriget ändrade de politiska förutsättningarna för kurderna och andra folk inom väldet. En stark kurdisk nationalism uppstod egentligen inte förrän stora grupper kurder bosatte sig i Väst.

Men det finns inte en kurdfråga utan fyra - en turkisk, en syrisk, en iransk och en irakisk som alla har sin speciella karaktär och måste få sin lösning.

Musik: Kurdish Night Tale av Bobby Cole, Soudblock Audio

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.