Åklagaren om AI-övergreppsbilder: ”Tekniken går fort, det gör inte juridiken”

"Marie" har precis lämnat sin dotter på Kulturskolan i Husby centrum när hon hör skott avlossas. Framför henne avrättas en man och hon själv är nära att träffas av skotten. Händelsen och de två gärningsmännen fastnar på film bara en av dem döms. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kameraövervakningen har blivit allt vanligare på gator och torg i Sverige. Allt fler kameror har monterats upp i det offentliga rummet de senaste åren och polis, kommuner och politiker vill gärna se att ännu fler sätts upp för att motverka brottslighet. Men duger bilder och film som bevis när ett mord har skett? Riskerar kameran att slå ut ett vittnes trovärdighet? Och värderas polisspanares uppgifter fortfarande lika högt i en domstol?I lagens namn berättar den här veckan om fall där övervakningsfilmer varit avgörande bevisning för fällande domar men också exempel där film och utpekanden av gärningsmän inte räckt i domstol. Vi hör också polisens kamerasektion berätta om att samtliga poliser i yttre tjänst kommer att bära kroppskameror inom en snar framtid.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Jill Eriksson.Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.Producent: Linus Lindahl.

26 Kesä 202229min

Överfulla fängelser och en kriminalvård som går på knäna. Så ser situationen ut i Sverige 2022. Överbeläggningarna och trängseln skapar inte bara dålig stämning bland de som fängslas utan har även blivit en riskfaktor när det gäller säkerheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Kriminalvården befinner sig i ett väldigt allvarligt läge, utifrån kapacitetsbristen, säger Joakim Righammar som är tillförordnad enhetschef för planeringsenheten inom Kriminalvården.Under nästan hela 2000-talet minskade trycket på kriminalvården i Sverige stadigt. Beläggningen på anstalter och häkten i Sverige var så låg att kriminalvården började nedmonteras. Men 2016 vände trenden plötsligt. En kombination av ökningen av grova brott i spåren av en växande gängkriminalitet och skärpt lagstiftning ändrade situationen för kriminalvården drastiskt. I mitten av juni låg beläggningsgraden på 113 % på svenska anstalter.– Kriminalvården skiter fullständigt i vilka dom sätter i en och samma cell. Det kan vara några som inte förstår varandras språk och då ska man samsas på tio kvadratmeter eller nått. Dela samma toalett och ha sina grejer och allting. För en del funkar det för andra inte, säger Jakob som avtjänar ett straff för mord.De senaste åren har också rapporter om hot och våld mellan intagna och hot och våld mot anställda ökat på anstalter och häkten.– Vi ser att säkerheten utmanas, alltså klienternas säkerhet och personalens säkerhet och det är en prioriterad fråga, säger Joakim Righammar som är tillförordnad enhetschef för planeringsenheten inom Kriminalvården.Överbeläggningarna på anstalter och häkten ses som en av anledningarna till det ökade antalet incidentrapporter.– Vi kommer ha det tufft 2022, 2023, kanske 2024. Sen har vi en gedigen planering för att skapa mer platser och få in medarbetare. Men dom närmsta åren kommer befinna oss i ett läge ganska likt det här, säger Joakim Righammar.I lagens namn har tittat närmare på situationen inom Kriminalvården och vad konsekvenserna av överbeläggningarna blir.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Susanna Hestréus.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Linus Lindahl.

19 Kesä 202229min

Hur ska kronvittnen användas? Är det rimligt med straffrabatter? Och var går gränsen för vem som ska avlyssnas utan brottsmisstanke? Det är några av de saker som diskuterades när Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M) och Adam Marttinen(SD) möttes i en rättspolitisk debatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 8 av 10 dödsskjutningar sker i gängmiljöer. Det handlar om pojkar och män som dör ensamma i garage, i sina bilar, utanför sina portar. Om mammor och pappor som begraver sina barn och även om personer utanför gängkriminaliteten som drabbas av våldet. Lag och ordning har fortsatt vara en av väljarkårens viktigaste frågor och har ökat som den viktigaste frågan efter sjukvården. Troligtvis har de många skjutningarna under sommaren med detta att göra. Och för att prata om skjutningarna och gängkriminaliteten har vi idag med oss tre representanter från Sveriges riksdag. Hur ska politikerna skapa förutsättningar för att utvecklingen ska kunna vändas? Och vilka är de viktigaste akuta åtgärderna? Medverkande: Fredrik Lundh Sammeli, ordförande Justitieutskottet, Socialdemokraterna Johan Forssell, rättspolitisk talesperson Moderaterna Adam Marttinen(SD), rättspolitisk talesperson Sverigedemokraterna Programledare: Martin Wicklin Producent: Viktor Papini Ljudtekniker: Fredrik Nilsson

19 Syys 202139min

2016 instiftade regeringen två nya brott för att skärpa straffen vid grova narkotikabrott. Men har lagen verkligen resulterat i skärpta straff för de som ertappas med stora mängder narkotika? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Aldrig tidigare har det flödat så stora partier knark in i Sverige. Förra året blev ett rekordår för tullverket som beslagtog tio gånger mer narkotika än för tio år sen. De kriminella nätverken som styr droghandeln har också blivit effektivare i sin hantering av logistikkedjorna, konstaterade Brottsförebyggande rådet i en ny en rapport som släpptes förra veckan. De internationella nätverken har likt de globala e-handelsbolagen gjort sina varor mer tillgängliga och skapat en tillförlitlig handel med snabba leveranser. De svenska gängen har även de flyttat fram positionerna och kontrollerar nu större delar av leveranskedjan. Med transporter över gränserna, agenter som mellanhänder i transitländerna och sen försäljningen. Som ofta genomförs av yngre killar i köpcentrum eller av langare som kör hem drogerna paketerade ända fram till dörren. Snabbt, billigt och enkelt. Idag berättar vi hur narkotikahandeln i Sverige har förändrats och om en lagstiftning som enligt åklagare inte räcker till. Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Mikael Funke, Jill ErikssonLjudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Viktor Papini

12 Syys 202129min

Allt fler tidigare ostraffade döms till långa fängelsestraff för grova narkotikabrott. Trenden har noterats av åklagare runt om i landet och siffrorna visar att det stämmer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I lagens namn tittar i det här avsnittet närmare på en utveckling som fått åklagare, tull och polis att klia sina huvuden. För de som döms för de allra grövsta narkotikabrotten i Sverige är allt oftare ostraffade sen tidigare. Många gånger lever de till synes skötsamma och ordnade liv. Med fasta jobb, partners och kanske barn. Det handlar om personer som på olika sätt tar emot, förvarar eller transporterar stora mängder knark åt den organiserade brottsligheten. Men riskerna är stora. De som grips med betydande mängder narkotika kan få upp till tio års fängelse. Det här avsnittet handlar om de som har valt att sätta hela sina liv på spel för att tjäna snabba pengar. Men det handlar också om de som lämnats kvar i frihet och som får ta hand om allt som blir kvar. Vi har träffat Sandra och Jonna som fick sina liv vända upp och ner när deras partners greps av polisen för grova narkotikabrott. * Sandra och Jonna heter egentligen nånting annat. Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Mikael FunkeLjudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Viktor Papini

5 Syys 202130min

Det finns få saker som väcker lika mycket ilska som våldtäkter mot barn. Det ses ofta som det oförlåtliga brottet och det höjs ofta röster, inte minst i sociala medier, om att straffen är för låga i Sverige. Och för en del kommer nog aldrig straffen att vara nog. Vilket gör att somliga agerar på egen hand mot förövare av sexualbrott mot barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag tittar vi närmare på den grupp av människor som tycker att straffen gällande våldtäkter mot barn i Sverige inte räcker till, på dem som tycker att förövare av sexbrott mot barn måste lockas fram ur sina gömmor, synliggöras och hängas ut. Ibland kallas dessa aktivister för pedofiljägare. Men de är en ganska spretig grupp av människor. Det handlar om allt från människor som hänger ut dömda och misstänkta förbrytare på nätet – till dom som gillrar fällor, konfronterar och filmar sin jakt. Det handlar också om dom som med lagliga metoder agerar när de tycker att samhället sviker – och så finns det dom som tar till våld. Hur tänker de? Och hur vanligt är det att en oskyldig person eller en person som misstänks eller blivit dömd för övergrepp mot barn - själv blir utsatt för misshandel? * Om du upplever att du tappat kontrollen över din sexualitet, känner oro för tankar och handlingar, eller är rädd att göra dig själv eller andra illa kan du söka hjälp och råd anonymt på hjälplinjen preventell: 020-66 77 88 eller gå till http://preventell.se/ Reporter: Josephine FrejeProgramledare: Martin WicklinProducent: Viktor PapiniLjudtekniker: Johan Hörnqvist

29 Elo 202136min

Linnea väntar fortfarande på att hennes ärende ska få ett slut då hovrättsdatum inte är satt gällande den misshandel hon utsattes för av sin pojkvän. Och Anna lever fortfarande i skräck från sitt ex. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tänk dig att du lever i en relation där du bli misshandlad, psykiskt terroriserad, släpad i håret över golvet och tvingas sova i hundkojan på gården. Han hotar att döda dig och alla som står dig nära. Efter en brutal misshandel där du tror att du ska dö så lyckas du fly från din partner och från våldet i hemmet som blivit grövre för varje gång. Men från polis och rättsväsende blir det tyst. Trots att det här ska vara ett prioriterat brott så ska det ta flera år innan domstolen tar upp fallet. Vi har under tre år följt Linneas historia som fick vänta mer än två år för att få sitt mål prövat i domstol. Nu väntar ytterligare tid innan hovrätten ska ta upp fallet. För andra finns inte något slut på väntan alls. Livets nya normala för dom är lika med en ständig fruktan för att behöva överraskas av att förövaren återigen en natt ska stå med ansiktet tryckt mot köksfönstret i mörkret. Vi har träffat Anna som tvingats leva på ett skyddat boende efter att hennes man utsatt henne för psykisk terror och dödshot. *Linnea och Anna är fingerade namn och deras röster har bytts ut. Producent: Viktor PapiniProgramledare: Martin WicklinLjudtekniker: Fredrik NilssonReporter: Jill Eriksson & Johannes Jakobsson

22 Elo 202129min

Det råder en katt- och råttalek mellan polis och kriminella. Tekniken utvecklas och med den kriminellas sätt att kommunicera. Hack i häl ligger polisen, redo att avslöja metoderna för att få ett tillfälligt övertag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. “I lagens namn” tittar närmare på den tekniska utveckling som lett till att dagens kriminella kommunicerar på det sätt som de gör – med krypterade tjänster såsom encrochat. Hur har utvecklingen sett ut? Hur har de kriminella anpassat sig och hur tacklar de rättsvårdande myndigheterna problemen? Följ med i en berättelse om kommunikationskriget mellan polis och kriminella där du bland annat får höra Niklas, en föredetta kriminell, om hur han använde encrochat och andra krypterade system. Niklas heter egentligen någonting annat. Hans röst är inläst av en professionell skådespelare. Producent: Viktor PapiniProgramledare: Martin WicklinLjudtekniker: Fredrik NilssonReporter: Lova Nyqvist Sköld

15 Elo 202129min