Han som inte fick heta Pentti
P4 Dokumentär21 Kesä 2014

Han som inte fick heta Pentti

Pentti Lehtonen flyttade från Finland med sin mamma när han var sju år. Mamma ville smälta in i det nya landet så fort som möjligt och dolde därför deras finska ursprung. Hon bytte sitt finska förnamn Inkeri till Ingeborg och kallade Pentti för Bengt när andra kunde höra. Finska språket skulle inte heller användas utanför hemmets väggar och mamma pratade svenska med sin kraftiga brytning med sonen. Hon ville bli svensk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Pentti lärde sig snabbt flytande svenska och blev svensk på ytan men inom honom började hans finska arv växa trots att det inte fanns någon som lockade fram det. Han höll på att tappa sitt finska språk, och det lilla som fanns kvar av språket stannade vid en sjuårings nivå. Dessutom var det sällan han kunde åka till Finland.

– Så här i vuxen ålder har jag börjat tänka hur livet hade gestaltat sig om vi hade stannat kvar i Finland. Jag tror att jag hade varit en tryggare person om vi hade stannat kvar, funderar Pentti Lehtonen.

Pentti Lehtonen deltog i Sveriges Radios Sisuradios Twitter kampanj #våga finska hösten 2013. Det kom tusentals twittermeddelande och flera hundra skrev om sitt förhållande till finska språket och om sina finska rötter. Jag fångades av Penttis korta mening ”När jag växte upp skulle det finska tonas ner, min mor kallade mig för Bengt när folk kunde höra...inte så kul för självkänslan”. Denna tweet ledde till att jag ringde till Pentti och frågade om jag kunde göra ett dokumentärprogram om honom. Då kunde jag inte ana hur mycket det kan finnas bakom en tweet på 140 tecken.

Pentti Lehtonen har bott nästan 60 år i Sverige men har aldrig kunnat känna sig som en svensk. Trots de yttre kännetecken som bra utbildning, lysande karriär och höga inkomster, har han alltid haft en känsla av ett visst utanförskap.

– Jag måste alltid prestera dubbelt så bra som andra för att bli accepterad, beskriver Pentti hur han har försökt att komma undan den tärande känslan av utanförskapet.

Pentti Lehtonens hemlängtan till Finland blev allt starkare med åren men han kunde inte göra så mycket för att bemästra sin längtan efter hemlandet. Han saknade verktyg för att bygga upp sin finska identitet. Det viktigaste, språket, hade stannat vid ett barns nivå så han bestämde sig för att åretuppta sin finska. Penttis stora syster Maija-Liisa bor också i Sverige och syskonen pratade svenska med varandra i 40 år. En dag ringde Pentti till Maija-Liisa och överraskade henne.

– Pentti ringde och pratade finska i 20 minuter, berättar Penttis syster Maija-Liisa.

Sedan dess har Pentti och Maija-Liisa alltid pratat finska med varandra och Pentti har jobbat hårt för att öka sitt ordförråd. Han berättar hur finska orden plötsligt kan komma till honom och väcka gamla, härliga minnen.

– Jag var på väg till Helsingfors från flygplatsen i Vanda och såg en vägskylt där det stod ”Karkkikauppa”, alltså godisbutik. Godis det är ”karkki” och det ordet har jag inte använt sedan jag var en liten, liten kille”, berättar Pentti med ett stort leende på läpparna.

Med språket kom också den finska kulturen, som Pentti har ett stort intresse för. Han läser finska klassiker, gillar finska filmer och är ett stort fan av bandet Eppu Normaali. Ishockey är förstås avgörande och speglar hans riktiga jag.

– När Sverige vinner över Finland i ishockey är hela dagen förstörd, säger
Pentti Lehtonen.

Pentti Lehtonen är stolt över sitt hemland, Finland, och är speciellt lycklig över det att hans finska arv kommer att leva kvar i Sverige. Penttis dotter har bestämt sig för att ta sin fars efternamn och vill visa sitt ursprung.

Reporter Virpi Inkeri.

virpi.inkeri@sverigesradio.se

Jaksot(560)

Anna är blind 2009-05-03 kl. 23.00

Anna är blind 2009-05-03 kl. 23.00

2002 blev Anna Bergholtz blind. Hon var 23 år gammal. I en kamp mellan sorg, förtvivlan och hopp försökte jag finna min nya plats i tillvaron, berättar Anna. Att förlora synen anses vara en av de svåraste existentiella kriser man kan genomgå. Hur klarar man det? Vad förändras när man förlorar synen? Vad är det svåraste med att inte se? Möt Anna i en vardag som blind. En vardag som är opraktisk och frihetsberövande. Men blindheten har också sina ljusa stunder, menar Anna Bergholtz som idag jobbar som föreläsare, journalist och filmrecensent. Reporter Tina-Marie Qwiberg, Triq Produktion Söndag den 3 maj kl.22.05-23.00. www.sr.se/P4/dokumentar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Touko 200935min

Wwoofarna på gården - att leva sin dröm 2009-04-26 kl. 23.00

Wwoofarna på gården - att leva sin dröm 2009-04-26 kl. 23.00

På Bossgården lever Jonas Ringqvist och Sanna Mattsson precis som de vill; ekologiskt, självhushållande och med volontärarbetare, wwoofare, från hela världen. Men wwoofarna trivs för bra, de stannar längre än vad som riktigt är meningen. När gården blir för liten för ett hushåll som växer och växer då är det inte bara enkelt att leva sin dröm. Det är behovet av att vara ensam som aldrig riktigt får plats. Och möjligheten att slippa vara arbetsledare för ett helt kompani varenda sekund. Det myllrar ett kaos av leriga skor i den lilla hallen när vi kliver in och jämt är alla hammare borta fastän det finns hur många som helst. Och det hjälper inte att de är så många om sysslorna för det är visst ändå ingen som har kommit ihåg att elda den här dagen heller. Potatisgrytan är jättelik och nu är smöret slut igen. - Jag ser den lugna oasen långt där framme! Då kommer vi att sitta i köket, bara vi, och höra klockorna ticka. Så här; tick tick tick Det säger Sanna som aldrig bott på gården e Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Huhti 200935min

Svensk man, thailändsk kvinna 2009-04-19 kl. 23.00

Svensk man, thailändsk kvinna 2009-04-19 kl. 23.00

Bertil 63 år och Aree 51 år är ett av de där paren som det tisslas och tasslas om. De har varit gifta i snart 20 år. Men deras relation ses inte alltid med blida ögon trots att vi lever i det multikulturella Sverige 2009. Den här dokumentären handlar om fördomarna som möter svenskar och thailändare som lever tillsammans i Sverige. Journalisten Marcus Hansson har följt Aree och Bertil i deras vardag som bland annat består av raggarträffar, dansuppvisningar och släktmiddagar. Vad känner Aree när hon får skeptiska ögonkast på stan? Och vad känner och tänker Bertil när han hör att en del svenskar tycker att hans äktenskap är fel bara för att han är gift med en thailändska? www.sr.se/p4/dokumentar Söndagar kl.22.05-23.00 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Huhti 200935min

Isak Petter- gossen som sprang till skogs 2009-04-12 kl. 23.00

Isak Petter- gossen som sprang till skogs 2009-04-12 kl. 23.00

Isak Petter Zakrisson, född i Fjällsjö i Ångermanland har satt outplånliga spår. Som ung grabb rymmer han från Sollefteå militärläger och går över fjället till Norge. Kvar i Sverige finns far och mor och fem syskon. Året är 1907. Isak Petter tar jobb i gruvan i Sulitelma. Här gifter han sig och får en liten dotter. Sex år senare försvinner han igen. Denna gång från Norge och från sin dotter Sofie Matilde. Ingen vet vart han tar vägen. Man tror att han gått till sjöss, att han tagit arbete i kolgruvorna på Svalbard. Men inte ett livstecken, inte ett brev varken till Norge eller Sverige. Det blir Sonia, barnbarnet i Norge, som löser upp knuten.Då inleds den stora återföreningen mellan släkterna i Norge, Sverige och på Island. Allt för en gosse som sprang till skogs. Det här är ett program om längtan och saknad. www.sr.se/P4/dokumentar Söndagar kl.22.05-23.00 i P4 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Huhti 200945min

Skoterfejden 2009-04-05 kl. 23.00

Skoterfejden 2009-04-05 kl. 23.00

Allt kunde ha varit frid och fröjd. Om det inte vore för de två skoterklubbarna Dirty Fingers från Flakaträsk och BAROCKAAS från Bålforsen. Det här är ett program som osar tvåtaktsrök men som också handlar om bylojalitet, stolthet och gemenskap. I Dirty Fingers kör alla medlemmar enbart skotrar av märket Lynx. Det gör förresten alla i hela byn. BAROCKAAS-medlemmarna däremot vägrar köra skotrar av andra märken än Ockelbo. Fejden är ett faktum och klubbarna kämpar nu för att bevisa vilket märke som är världens bästa. Och inget försök att smutskasta motståndarens märke är för lågt för att användas. Lyssna på skoterfejden som leds av klubbarnas ordföranden Pastorn och Presidenten. www.sr.se/p4/dokumentar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Huhti 200932min

"Läge för lycka..." 2008-12-28 kl. 23.00

"Läge för lycka..." 2008-12-28 kl. 23.00

Segern tog Camilla Wallin hela vägen in på svensktoppen och ända in i notböckerna. Jag kan fortfarande inte fatta att det är sant, det är en dröm som gått i uppfyllelse säger Camilla. I Östgötska Åtvidaberg lever hon tillsammans med sin familj och sina vänner. Dagarna tillbringar hon i sin guldaffär och flera kvällar i veckan repar hon med sitt band och med kammarkören. Det heter Åtvidaberg, Läge för lycka, och det stämmer, säger hon. Det här programmet handlar om vad som hände efter det att Camilla vann Sveriges Radios talangtävling, Svensktoppen nästa, om framtida drömmar och om vad som är viktigt i livet. Reporter Linn Elmstedt Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Joulu 200828min

Skottet i Granhed 2008-12-21 kl. 23.00

Skottet i Granhed 2008-12-21 kl. 23.00

Jordbrukaren Janne Karlsson ligger och sover gott i sin säng i Södra Granhed när plötsligt en gevärskula far genom husväggen och träffar Janne i tinningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Joulu 200837min

Hem till byn 2008-12-14 kl. 23.00

Hem till byn 2008-12-14 kl. 23.00

-Jobbigast har det nog varit för min man, han lever mellan två eldar. Det säger Diana som är född och uppvuxen i Malmö med kroatsiska föräldrar men lever idag i en liten bergsby i norra Kroatien. Hon bor där med sin man och sina tre barn på sina svärföräldrars lilla gård - vägg i vägg med en svärmor hon inte längre pratar med. I tio år har kampen pågått. Kampen att få ha ett eget familjeliv i ett land där svärdottern av traditionen ska ta hand om sina svärföräldrar - på deras villkor. Diana har vägrat och i stället lyckats införa flera av sina egna sveska vanor och tradtioner - allt ifrån luciafirande i den folkdansgrupp hon startat till maken Patars debut med damsugaren. En resa i både tid och rum. Hem till trakten där hennes egen far en gång föddes, dit hon själv återvände 20 år gammal.Reporter Madeleine Fritsch. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Joulu 200836min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

i-dont-like-mondays
rss-ootsa-kuullut-tasta
siita-on-vaikea-puhua
kolme-kaannekohtaa
aikalisa
olipa-kerran-otsikko
sita
poks
antin-palautepalvelu
kaksi-aitia
ootsa-kuullut-tasta-2
yopuolen-tarinoita-2
meidan-pitais-puhua
rss-murhan-anatomia
mamma-mia
terapeuttiville-qa
joku-tietaa-jotain-2
kummitusjuttuja
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
lahko