Sveriges roll i kampen om Nordkalotten under andra världskriget

Sveriges roll i kampen om Nordkalotten under andra världskriget

Järnmalmen i Kiruna med utskeppningshamnen i Narvik, nickelmalmen i Petsamo i Finland och hamnen i Murmansk med järnvägen söderut var strategiskt viktiga brickor som gjorde att Nordkalotten blev platsen för ett av de största slaget i Nordens historia.


Den svenska samlingsregeringen underlättade den tyska krigsansträngningen genom att under flera år tillåta tyskarna att transportera soldater på svenskt territorium och att bygga upp ett stort lager i Luleå för främst mat och foder.


I avsnitt 101 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Gyllenhaal, författare med inriktning på militärhistoria som är aktuell med återutgivningen av Slaget om Nordkalotten.


Den tyska invasionen av Norge hade föregåtts brittiska planer på att ta kontrollen över gruvorna i Kiruna. Senare när Molotov-Ribbentropspaktens bröts med Nazitysklands anfall på det kommunistiska Sovjetunionen blev hela Nordkalotten en karg och ogästvänlig stridsplats där tiotusentals soldater dog.


Sverige både hukade och profiterade på Nordkalottens strategiska betydelse. Det neutrala Sveriges eftergiftspolitik mot nazityskland gjorde att 2 140 000 tyska soldater och över 100 000 vagnar med krigsmaterial transporterades på svensk järnväg. Under perioder upptog tyskarna 10 procent av SJ:s transportkapacitet.


Tyskarna byggde också upp ett enormt mellanlager i Luleå där det främst lagrades mat och djurfoder till den tyska krigsmakten. Lagret vaktades av svenska poliser och den ansvarige för lagret Walther Zindel kom att gifta sig med en svenska från Piteå. Svenska åkerier tjänade stora summor på att frakta krigsmateriel till Nazitysklands trupper på Nordkalotten.


Sverige stoppade inte transporterna förrän den 20 augusti 1943 – långt efter att krigslyckan vänt för tyskarna. Och det tyska lagret i Luleå avvecklades inte förrän sommaren 1944.


Musik: Before the Fight av Michael Vignola

Bild: Tyska tanks avancerar mot fronten vid Vasonvaara den 1 juli 1941. Källa

(sa-kuva.fi).

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jaksot(723)

Gustav Vasas känsla för propaganda

Gustav Vasas känsla för propaganda

Gustav Vasa byggde mycket medveten upp bilden om sig själv som folkets räddare. Han var han medveten om att han erövrat makten med våld från en krönt kung och behövde skapa legitimitet för sin egen ku...

19 Syys 201856min

Arnhem 1944 – ett episkt brittiskt misslyckande

Arnhem 1944 – ett episkt brittiskt misslyckande

Arnhem 1944 står ut som ett av de allierades största katastrofer i andra världskrigets slutskede. De brittiska och polska fallskärmstrupperna fick betala ett högt pris för de högsta befälens högmod oc...

12 Syys 201856min

Trettioåriga krigets mänskliga kostnader

Trettioåriga krigets mänskliga kostnader

I år är det 400 år sedan trettioåriga kriget bröt ut. Ett krig som innebar något av en höjdpunkt för den svenska stormakten, men ännu viktigare ett enormt mänskligt lidande för civilbefolkningen i Tys...

5 Syys 20181h 3min

Skräddarsonen som byggde Stormaktssverige

Skräddarsonen som byggde Stormaktssverige

Johan Skytte (1577-1645) är 1600-talets mest bortglömda megakändis som får självaste Gustav II Adolf att blekna i jämförelse. Denne skräddarson från Nyköping var nämligen den som fick hela stormaktsti...

29 Elo 201845min

Kryptokupper och onda samarbeten under andra världskriget

Kryptokupper och onda samarbeten under andra världskriget

När Tyskland anföll Polen den 1 september 1939 stod Sverige inte väl rustat - varken militärt eller ifråga om en fungerande underrättelsetjänst. Men behoven var trängande och utan egentliga traditione...

22 Elo 20181h 1min

Sveriges sista svältkatastrof 1867-69

Sveriges sista svältkatastrof 1867-69

Det är bara 150 år Sverige drabbades av vår sista svältkatastrof. Efter en ovanligt kall vår och sommar 1867 låg snön kvar vid midsommar på många håll i Norrland. Nästa år blev det torka i södra Sveri...

15 Elo 201845min

Sturemorden stoppade ätten som hotade Vasaätten

Sturemorden stoppade ätten som hotade Vasaätten

Den 24 maj 1567 lät kung Erik XIV mörda tre män ur Stureätten. Det var början på slutet för en ätt vars namn klingade mer kungalikt än någonsin Vasa-ätten. Kungen Erik XIV:s växande misstro mot högade...

8 Elo 20181h 10min

Suffragetterna valde våldet för kvinnlig rösträtt

Suffragetterna valde våldet för kvinnlig rösträtt

Suffragetterna arbetade för kvinnliga rösträtt i Storbritannien i början av 1900-talet under parollen ”handling inte ord”. Det var en militant rörelse, som frustrerade över att deras krav på rösträtt ...

1 Elo 201846min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
kolme-kaannekohtaa
siita-on-vaikea-puhua
i-dont-like-mondays
poks
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
antin-palautepalvelu
sita
aikalisa
yopuolen-tarinoita-2
mamma-mia
kaksi-aitia
rss-murhan-anatomia
rss-ootsa-kuullut-tasta
meidan-pitais-puhua
ootsa-kuullut-tasta-2
rss-nikotellen
rss-palmujen-varjoissa
rss-haudattu
terapeuttiville-qa