Så kan miljontals barn räddas från att dö i malaria

Så kan miljontals barn räddas från att dö i malaria

Malariaparasiten dödar främst unga barn. Den verkar nu ha skapat motståndskraft mot den effektiva behandling som finns. Men forskare menar att det går att hantera resistensen, eller skapa genmodifierade myggor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I tidskriften Science larmar flera forskare om att det har börjat utvecklas resistens mot den oerhört effektiva behandling med artimisinin som finns mot malaria. Den behandlingen nobelprisbelönades 2015. Artimisinin kan ta kål på många av parasiterna bara på tre dagar. Men forskare har nu börjat se tendenser till att behandlingen inte längre är effektiv. De menar att det finns möjlighet att agera nu och stoppa resistensutvecklingen.

Akira Kaneko, professor i global hälsa vid Karolinska institutet, är en av forskarna i uppropet som menar att artimisin behöver kombineras med inte bara ett utan två långtidsverkande läkemedel. Läkemedel som redan existerar. Världshälsoorganisationen och internationella aktörer behöver därför agera, enligt forskarna.

Anders Björkman, professor emeritus i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, har just publicerat ett liknande krav i tidskriften the Lancet.

En helt annan väg för att få bukt med malariaparasiterna skulle kunna vara att genmodifiera myggor som sprider smittan. Olle Terenius, docent och myggmalariaforskare vid Uppsala universitet, nyss hemkommen från en myggkonferens på Kreta, berättar om unika planer. I höst kommer det att skapas genmodifierade myggor på öarna Sao Tomé och Principe i Guineabukten väster om den afrikanska kontinenten, just norr om ekvatorn. Om regeringen där ger klartecken kan myggorna spridas ut nästa år. Myggornas DNA kommer att förändras så att de inte har möjlighet att sprida parasiten vidare.

Programledare Annika Östman
Annika.Ostman@sverigesradio.se

Producent: Michael Borge

Jaksot(500)

Så levde vår och neandertalarnas nyupptäckta kusin

Så levde vår och neandertalarnas nyupptäckta kusin

Denisovamänniskan har bara varit känd i knappt 15 år. Nu klarnar bilden av hur vår utdöda släktingar levde, vad de åt och hur avancerade de var. Snöleopard och ullhårig noshörning stod på menyn, visar fynd i en grotta på den tibetanska högplatån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Zandra Fagernäs vid Köpenhamns universitet är en av forskarna som nu publicerar en studie i Nature där över 2 500 benbitar från grottan har undersökts med modern proteinanalys. Benen kommer från en mängd olika djur, flest från en typ av bergsget, men även från farligare djur. Och de har skrapmärken som visar att människor hanterat dem och tagit djurens hudar tillvara. Dessutom har ett ben konstaterats vara från en denisovan, den utdöda människoart som var helt okänd fram tilll 2010 när svenske genetikern Svante Pääbo och kolleger förstod att de funnits, med utgångspunkt från ett ben i en grotta i Ryssland. Paleontologen Lars Werdelin på Naturhistoriska riksmuseet menar att de nya fynden tillför spännande pusselbitar om denisovanerna, och när vi besöker museets utställning ”Den mänskliga resan” ser vi att det finns både utrymme och intresse för mer kunskap om vår nyupptäckta ”kusin”. Medverkande: Zandra Fagernäs, postdok i biomolekylär paleoantropologi, Köpenhamns universitet; Lars Werdelin, professor i paleontologi Naturhistoriska riksmuseet; samt några besökare på museet.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

5 Heinä 202419min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-05 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-05 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

5 Heinä 20244min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-04 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-04 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

4 Heinä 20244min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-03 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-03 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

3 Heinä 20245min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-02 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-02 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2 Heinä 20244min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-01 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-01 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1 Heinä 20244min

Så var mammutarnas sista tid på jorden

Så var mammutarnas sista tid på jorden

Den sista flocken av mammutar fanns kvar på en ö i många tusen år efter att alla artfränder på fastlandet var borta. Nu visar forskning att gruppen från början bestod av som mest tio djur, men att de ändå klarade sig undan de värsta effekterna av inavel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är Love Dalén, professor i evolutionär genomik i Stockholm, som med sina kolleger nu publicerar en studie om den grupp mammutar som fanns kvar på Wrangels ö ännu medan de stora pyramiderna i Egypten byggdes. Slutsatserna kan vara viktiga för att bevara hotade djurarter idag, säger han. Medverkande: Love Dalén, professor i evolutionär genomik, Stockholms universitet. Ljudtekniker: Victor Bortas RydbergProgramledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

28 Kesä 202419min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-06-28 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-06-28 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

28 Kesä 20245min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
rss-duodecim-lehti
hippokrateen-vastaanotolla
rss-bios-podcast
rss-ammamafia
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita
university-of-eastern-finland
ihanat-ipanat
docemilia
mielipaivakirja
radio-antro
rss-kipinoita-podcast
rss-radplus
rss-ylistys-elaimille
rss-metsanomistaja-podcast
vinkista-vihia
rss-laakaripodi