Så kan miljontals barn räddas från att dö i malaria

Så kan miljontals barn räddas från att dö i malaria

Malariaparasiten dödar främst unga barn. Den verkar nu ha skapat motståndskraft mot den effektiva behandling som finns. Men forskare menar att det går att hantera resistensen, eller skapa genmodifierade myggor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I tidskriften Science larmar flera forskare om att det har börjat utvecklas resistens mot den oerhört effektiva behandling med artimisinin som finns mot malaria. Den behandlingen nobelprisbelönades 2015. Artimisinin kan ta kål på många av parasiterna bara på tre dagar. Men forskare har nu börjat se tendenser till att behandlingen inte längre är effektiv. De menar att det finns möjlighet att agera nu och stoppa resistensutvecklingen.

Akira Kaneko, professor i global hälsa vid Karolinska institutet, är en av forskarna i uppropet som menar att artimisin behöver kombineras med inte bara ett utan två långtidsverkande läkemedel. Läkemedel som redan existerar. Världshälsoorganisationen och internationella aktörer behöver därför agera, enligt forskarna.

Anders Björkman, professor emeritus i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, har just publicerat ett liknande krav i tidskriften the Lancet.

En helt annan väg för att få bukt med malariaparasiterna skulle kunna vara att genmodifiera myggor som sprider smittan. Olle Terenius, docent och myggmalariaforskare vid Uppsala universitet, nyss hemkommen från en myggkonferens på Kreta, berättar om unika planer. I höst kommer det att skapas genmodifierade myggor på öarna Sao Tomé och Principe i Guineabukten väster om den afrikanska kontinenten, just norr om ekvatorn. Om regeringen där ger klartecken kan myggorna spridas ut nästa år. Myggornas DNA kommer att förändras så att de inte har möjlighet att sprida parasiten vidare.

Programledare Annika Östman
Annika.Ostman@sverigesradio.se

Producent: Michael Borge

Jaksot(500)

Fågelinfluensan hotar allt fler arter

Fågelinfluensan hotar allt fler arter

Nu drabbar fågelinfluensan kor i USA och viruset finns i mjölken på butikshyllorna. Redan nu dör många vilda djur i smittan och många däggdjur är i fara när fågelinfluensan når hela jorden inklusive Antarktis. Vad säger det här om risken för att viruset ska ta steget över till människa och orsaka en pandemi som är värre än den vi nyligen upplevt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Karl Ståhl, statsepizootolog och Magnus Gisslén, statsepidemiologLjudtekniker: David HellgrenProducent och reporter: Blenda Setterwall Klingert blenda.klingert@sverigesradio.seProgramledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

3 Touko 202419min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-05-03 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-05-03 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

3 Touko 20244min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-05-02 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-05-02 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2 Touko 20245min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-04-30 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-04-30 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

30 Huhti 20244min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-04-29 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-04-29 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

29 Huhti 20244min

Så kan översvämningarna kopplas till klimatförändringen

Så kan översvämningarna kopplas till klimatförändringen

Ryssland och Kazakstan, delar av Kina, och så Burundi och Kenya i Östafrika drabbas alla just nu av extrema översvämningar och för en dryg vecka sedan var det ökenstaden Dubai som dränktes i extrema skyfall. Hur stark är kopplingen till klimatförändringarna i dom här fallen, hur kan man veta det och vad spelar det för roll? Veckans program handlar om det och den så kallade attributionsforskningen som vill förstå vad som ligger bakom extremvädren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Gabriele Messori, professor i meterologi vid Uppsala Universitet och Marie-Louise Kristola, programledare för Vetenskapsradions miljöprogram Klotet och tidigare klimatkorrespondent för Sveriges Radio. Ljudtekniker: David HellgrenProducent och reporter: Blenda Setterwall Klingert blenda.klingert@sverigesradio.seProgramledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

26 Huhti 202419min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-04-26 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-04-26 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

26 Huhti 20244min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-04-25 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-04-25 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

25 Huhti 20244min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
rss-duodecim-lehti
hippokrateen-vastaanotolla
university-of-eastern-finland
rss-bios-podcast
rss-ammamafia
radio-antro
rss-ylistys-elaimille
docemilia
mielipaivakirja
rss-kipinoita-podcast
rss-traumainformoitu-toivo
rss-radplus
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita
rss-metsanomistaja-podcast
ihanat-ipanat
rss-jyvaskylan-yliopisto