Svårt få gammal plast att bli till ny plast

Återvinningen av plast har ökat de senaste åren, men trots det är det mindre än en tiondel av all plast som används i Sverige som materialåtervinns.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Merparten av vårt plastavfall går till förbränning, och det är ett slöseri både för miljön och ekonomiskt.

Beräkningar visar att värdeförlusten potentiellt är flera hundra miljoner kronor, enligt en rapport från konsultföretaget Material Economics.

Ett problem är att det finns så många olika sorters plast, som inte kan återvinnas samtidigt. Nu finns nya förbättrade möjligheter att sortera plasten, i och med en ny sorteringsanläggning i Motala, som invigdes i våras, och som Klotets reporter har besökt.

Men fortfarande måste den sorterade svenska plasten skickas utomlands för att tvättas, malas och bli till ny plast.

Runt 30 procent av plasten går inte alls att återvinna. Svart plast är ett sådant exempel. Plastlaminat, alltså ett material som består av skikt av olika sorters plast, är ett annat. Förpackningar av både plast och till exempel papper är också svåra.

Samtidigt använder vi svenskar mer och mer plast för varje år. Enligt en rapport från Naturvårdsverket ökade mängden plast som vi på olika sätt använder i samhället med hela 40 procent på bara fem år.

Mer använd plast leder till mer avfall att ta hand om, och frågan är hur en större andel av den använda plasten skulle kunna recirukuleras i ett kretslopp.

Medan vi i Sverige försöker få privatpersoner att sopsortera mer av sitt plastavfall, har människor i Kenya hittat sin födkrok genom att samla in plast från en stor, rykande soptipp utanför huvudstaden Nairobi.

Klotet har besökt soptippen och pratat med de som arbetar där, hör reportaget i programmet. I den här miljön är det konkurrens om att få ta hand om gamla plastflaskor och annat plastskräp. Plastpåsar är förbjudet i landet, och den som bryter mot det riskerar fängelse.

Gäster i programmet är Åsa Domeji, hållbarhetschef på Axfood och Mattias Lindahl, professor vid Linköpings Universitet och expert på cirkulär ekonomi.

Programledare: Marie-Louise Kristola