Svensk gängkriminalitet på export - Del 3: ”Det är inte Sveriges fel”

Mikael vittnade om ett allvarligt brott och anser att han fick bra stöd av polisen. I samma fall blev två vittnen åtalade för mened. I lagens namn tittar närmare på frågan om stöd till vittnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I lagens namn har läst tings- och hovrättsdomar gällande mened. Sökningen av domar om mened har gjorts i Acta Publica, ett arkiv med rättsdata som fångar upp de flesta domar som meddelas i svenska domstolar. Det har sökts på "mened, 15 kap" (mened ingår i Brottsbalkens 15:e kapitel) i fritextsökning och bland dokumenten har I lagens namn läst de tings- och hovrättsdomar som meddelats från och med januari 2015 till och med maj månad år 2020. Det handlar om 292 personer som åtalats, varav de allra flesta - 215 personer - dömts. Många fall rör personer som anses ha ljugit om att en kompis kört bil full eller drogpåverkad, eller helt enkelt kört för fort. Men det finns ett antal fall som rör betydligt grövre brottslighet som grov misshandel, våldtäkt eller mord. 30 personer säger själva eller anses av polis eller domstol ha blivit utsatta för hot eller påtryckningar för att ljuga i rätten. Och det kan då ha kostat dem några månaders fängelse när de dömts för mened. I flera domar står att personerna borde polisanmält hoten och sökt hjälp - men det är tydligt att man inte vågar. Efter att dubbelmordet i Kista avhandlats i domstol anmäldes och åtalades två personer för mened. I förundersökningen om mened gällande ett av vittnena, en kvinna, framgår att hon känt sig hotad. Polisen tror att hon ändrade sitt vittnesmål just på grund av hoten. I lagens namn har sökt kvinnan men hon har inte gått att nå. Inom rättsväsendet berättar många om hur svårt det kan vara att få människor att våga vittna om vad de sett eller hört. Men för Mikael, som var vittne i dubbelmordet i Kista, var det inte aktuellt att låta bli trots att han av polisen fick höra att det kunde uppstå en hotbild mot honom. Men tvekade du någon gång om du skulle låta bli att vittna? – Nej jag gjorde inte det. Jag har fått frågan efteråt också, skulle du göra om det här om det skulle bli aktuellt. Svaret är ja på den frågan. Men samtidigt har jag full respekt och förståelse för de som under hot och våld inte ställer upp och vittnar. Men jag menar, vart leder ett sådant rättssamhälle om ingen vågar vittna? Det måste ju vi på något sätt hjälpas åt att stävja, säger Mikael. Fotnot: Mikael heter egentligen något annat. Reporter/producent: Evalisa Wallin.Programledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.

28 Kesä 202029min

Linnea anmälde en våldsam och hotfull partner men efter två år har rättegången fortfarande inte skett. Hon är besviken på rättssystemet och är inte ensam. Polisen oroas över en ökning av brott i nära relation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag tänker att det är bedrövligt, säger Linneas målsägandebiträde Rebecca Lagh om fallet. – Hon måste få ett avslut och kunna fortsätta sitt liv. Det som av polisen ses som brott i nära relation ökade med 17 procent mellan 2018 och 2019, enligt siffror som polisen tagit fram för I lagens namns räkning. Samtidigt pågår en långsiktig satsning för att kapa utredningstider och klara upp fler fall. Satsningen som nu görs vilar på fem ben. Det handlar om att tillföra resurser; 350 årsarbetskrafter i Sverige. Men det handlar också om att införa en bättre metoder för att utreda brotten, att hitta stöd i forskning för polisens fortsatta arbete, utveckla en långsiktig samverkan med andra myndigheter och organisationer. Polisen ska även jobba med att ändra normer. – För norm har visat sig väldigt väldigt viktigt när vi pratar om särskilt utsatta brottsoffer. Det handlar om hur behandlar vi de här grova brotten i förhållande till andra brott, säger Varg Gyllander, samordnare för satsningen i polisregion Stockholm. – Det är svårare att få polisanställda att engagera sig mer mot brott även grova brott som handlar om särskilt utsatta. Fotnot: Linnea är ett fingerat namn, hon lever med skyddad identitet. Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Johannes Jakobsson.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Evalisa Wallin.

21 Kesä 202029min

När ett kompisgäng splittras efter en kupp 2015 är det början på en konflikt där flera unga män mördas. Trots flera medlingsförsök pågår den fortfarande. Hur ska man hitta en lösning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Polisen ser konflikten i Järvaområdet i norra Stockholm som en av de dödligaste i Sverige de senaste åren. Vi har träffat fritidsledaren som varit med på begravningen av unga killar som tidigare varit vänner och hängt på fritidsgården. Polisen som är engagerad i att stoppa våldet. Den sociala entreprenören som vill blicka framåt och fokusera på lösningar. – Väldigt många som har gjort riktigt stora uppoffringar för att försöka medla i konflikten. Både från olika trossamfund, från olika personer som har ett väldigt högt förtroendekapital i området. Det finns även de från oss inom polisen som har försökt att medla. Jag vet att det är familjer som har försökt att medla i konflikten men det har inte fungerat. Därav att konflikten hela tiden fortsätter att gödas. Det finns ingen som klarar av att medla ut den här konflikten i nuläget, säger polisen Denny Borgstad. Programledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.Reporter/producent: Evalisa Wallin.

13 Huhti 202043min

Under en stökig rättegång i en domstols säkerhetssal uttalade den målsägande "jag ska skicka dig till himlen" till en av de åtalade. Nu har åklagare gjort en polisanmälan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättegången handlar om en händelse som skedde 2017, då en känd rappare från norra Stockholm blev förnedrad av andra personer. Det hela filmades och lades ut på sociala medier. I början av februari skedde förhandlingen om grovt olaga tvång där Solna tingsrätt lånat en av säkerhetssalarna i Stockholms tingsrätt. Innan förhören med målsägande och de två misstänkta börjar sker en ordväxling mellan dem, som I lagens namn spelar in. Trots att domaren i målet ber dem vara tysta fortsätter de tjafsa, både på svenska och på annat språk. Översättningen visar att målsägande bland annat säger "jag ska skicka dig till himlen" två gånger, något som riktas mot en av de åtalade. Efter att I lagens namn sökt åklagaren i målet om grovt olaga tvång för en kommentar om det som sades har det gjorts en polisanmälan. Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Evalisa Wallin.Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.

19 Helmi 202013min

Gangsterrappen skildrar kriminalitet - och kan samtidigt vara en väg ut, möjlig annan karriär. Artisten Abidaz har under hösten jobbat frenetiskt och för I lagens namn berättar han varför. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.Reporter/producent: Evalisa Wallin.

1 Tammi 202029min

Hur dikt och verklighet påverkar varandra diskuteras ständigt inom populärkulturen. Vi djupdyker i gangsterrap - vad händer när skildring av kriminalitet och faktiskt begångna brott går hand i hand? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Polisen Tobias Yström berättar att han lyssnat på och sett musikvideos på gangsterrap i jobbet, för att använda i polisutredningar. Men att han inte brukar lyssna privat eftersom han tröttnat på språket i vissa låtar. – Det är lite polishat, samhällsförakt. Glorifierande av en värld som jag tycker är ganska dålig, säger Yström. Artisten Abidaz beskriver tiden i Sverige som en krigstid, att hans låtar speglar den krassa vardag och verklighet han ser.– Alla påverkas av det, vi som lever i förorten. Det är svårt att undvika. Hur mycket man vill undvika så påverkas jag mycket av det. – Man måste tänka på andra sätt, vara mer vaken. Vad man rör och inte rör, vad man säger och inte säger. Programledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.Reporter/producent: Evalisa Wallin.

26 Joulu 201929min

Avskyvärda odjur som ger sig på en mamma, vidrigt agerande och en epidemi som måste stoppas. Så reagerade politiker efter att två kvinnor sköts ihjäl i slutet av augusti. Men hur ska utvecklingen vändas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kvinnan i Malmö som sköts ihjäl med sitt barn i famnen och den unga kvinna i norra Stockholm som mördades i en bostad i slutet av augusti blev två av totalt 29 offer för mord med skjutvapen under januari-augusti 2019. Under samma period skadades 73 människor enligt statistik från polisen. I en debatt möts justitieminister Morgan Johansson (S), Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell samt Adam Marttinen (SD), rättspolitisk talesperson, för att diskutera hur politiken ska finna lösningar för att både förebygga rekryteringen av unga in i kriminalitet och försöka stoppa skjutningarna som sker. Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.Programledare/producent: Evalisa Wallin.

8 Syys 201929min

Nästan hälften av de som åtalades för inblandning i mord med skjutvapen under åren 2013-2017 friades i domstol enligt en undersökning I lagens namn gjort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är stora skillnader mellan dödsskjutningar som lett till åtal på 90-talet jämfört med senaste åren. På 90-talet fälldes de allra flesta som åtalades, medan det på senare år är en större andel som frias. Katri Reyna Väänänen är mamma till Yonathan som blev mördad i Kista i mars 2017, och mordet på hennes son är ett av de fall som klarats upp senaste åren. Den åtalade mannen dömdes till livstids fängelse. – Det betyder att någon åtminstone får stå till svars för det. Det betyder inte att Yonathan kommer tillbaka. Det betyder inte att någonting egentligen blir förändrat men om han hade blivit frikänd vet jag inte hur jag hade reagerat. – Jag tänker också på barnen, min dotter Keyla och hans två bröder, att han har tre yngre syskon och att det är viktigt för dem att få se att någon får konsekvenser. Det blir jättekonstigt om deras storebror blir mördad och inget händer. För min egen del är det som att jag kan lägga åtminstone det ältandet bakom mig, säger Katri. Tekniker: Fredrik Nilsson.Research: Robin Ejderklev.Programledare/producent: Evalisa Wallin. Om undersökningenI lagens namn har läst tings- och hovrättsdomar gällande mord (dödligt våld) som skett med skjutvapen under åren 1995-1999 samt 2013-2017. Underlaget bygger på laga kraft vunna domar som begärts ut från domstolar och fallen har spårats med hjälp av bakgrundssamtal med polis, åklagare, kriminologer samt i viss mån medierapportering. Det kan saknas enstaka ärenden men bör täcka in om inte alla så i vart fall nästan alla dödsskjutningar som lett till åtal.I materialet har, utöver den som åtalas för mord/dråp, även de som åtalats för medhjälp, anstiftan, skyddande av brottsling, vapenbrott (direkt kopplat till mordvapen) och andra eventuella brott direkt kopplade till mordet inkluderats. Domar om dödligt våld med skjutvapen som skett 1995-1999 16 fall varav ett med två offer17 offer 24 åtalade personer2 personer friade Domar om dödligt våld med skjutvapen som skett 2013-201747 fall varav tre med flera offer 51 offer 125 åtalade personer58 personer friade

1 Syys 201929min