Pronomen – svenskans krångligaste ordklass
Språket19 Elo 2024

Pronomen – svenskans krångligaste ordklass

Ordklasskapitlet om pronomen är det längsta och det svåraste att hänga med i. Språket rivstartar säsongen med en riktigt mastig och komplex grammatiklektion om användning av pronomen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag brukar säga till mina studenter att om ni inte vet vad något är när ni ska dela in i ordklasser så är det antingen ett pronomen eller ett adverb, för de är väldigt konstiga och har många interna små grupper inom sig, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

I detta avsnitt diskuterar vi de olika typerna av pronomen i svenska språket och deras användning.

Språkfrågor om pronomen och deras korrekta användning

Varför blandar en del ihop pronomenen ni, du, er och din? Hur ska pronomen användas korrekt i olika sammanhang?”

Varför används pronomenet han ibland som objektsform som till exempel “Jag gav den till han”?

Varför har engelskan inte olika pronomen för du och ni, som vi har i svenskan, utan bara pronomenet you?

Varför kan vissa verb ta ett pronomen som lägga sig, tvätta sig eller resa sig, men andra verb inte alls kan det som tex promenera sig eller springa sig?

Ordet barn är neutrum och borde då refereras till som det, men ofta används istället pronomenet hen i texter, varför?

Hur ska mig, dig och sig uttalas om man sjunger äldre sånger? Och har uttalet av dessa pronomen varierat över tid?

Mer om ordklassen pronomen

Läs kapitlet om pronomen i Svenska Akademiens grammatik (kapitel 5).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.


Jaksot(500)

När de såg stjärnan blev de ganska glada

När de såg stjärnan blev de ganska glada

Ordet ganska har fått en ny betydelse i svenskan, men vilka ord är det som tenderar att byta innebörd över tid? Det diskuterar Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist i Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sv...

7 Tammi 201924min

Julfrågor och nyårsfunderingar från åren som gått

Julfrågor och nyårsfunderingar från åren som gått

När ska man säga Gott slut! och vem var Knut som avslutar julen? Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist svarar på en samling frågor om jul och nyår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Språkfrågo...

31 Joulu 201824min

Språket dokumentär: Striden om hen

Språket dokumentär: Striden om hen

Hen är ordet som får vissa att se rött och andra att känna sig sedda. Ordet som ingen språkvetare ville tro på, eftersom svenskan inte hade fått ett nytt pronomen på 400 år. Ändå hände det. Lyssna på ...

25 Joulu 201841min

Snö, julmust och generationsskillnader

Snö, julmust och generationsskillnader

Lagom till jul samlas hela trion - Henrik Rosenkvist, Ylva Byrman och Emmy Rasper - i studion och svarar på vinterspråkfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad ski...

24 Joulu 201824min

Rackarns bananer och attans bananer!

Rackarns bananer och attans bananer!

Varför är det just bananer som används i olika uttryck och inte andra frukter som plommon eller äpple? Det funderar språkvetare Ylva Byrman på i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Rad...

17 Joulu 201824min

Fem över halv tio eller 25 minuter i tio?

Fem över halv tio eller 25 minuter i tio?

Hur vi pratar om tid skiljer sig åt i olika dialekter och språk. Ylva Byrman berättar om tiden och olika system för att benämna klockslag världen över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ve...

10 Joulu 201824min

Vill du heta Jämtiock, Flatterskalle eller Skåpråtta?

Vill du heta Jämtiock, Flatterskalle eller Skåpråtta?

Soldatnamn började användas i slutet av 1600-talet. Tursamma soldater fick nya efternamn som Snygg, Rask eller Tapper, medan andra kunde tilldelas namn som Drucken eller Gammelstöt. Lyssna på alla avs...

3 Joulu 201824min

Varför satte Astrid Lindgren ut så många kommatecken?

Varför satte Astrid Lindgren ut så många kommatecken?

I första utgåvan av Pippi Långstrump, från 1945, använde Astrid Lindgren satskommatering. Varför ser det otidsenligt ut idag och varför har vi bytt kommateringssystem? Lyssna på alla avsnitt i Sverige...

26 Marras 201824min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-poliisin-mieli
tiedekulma-podcast
rss-mita-tulisi-tietaa
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-duodecim-lehti
utelias-mieli
rss-lihavuudesta-podcast
hippokrateen-vastaanotolla
radio-antro
filocast-filosofian-perusteet
rss-sosiopodi
university-of-eastern-finland
rss-kasvatuspsykologiaa-kaikille
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-ylistys-elaimille
rss-tervetta-skeptisyytta
rss-kasvikutsut