Så kan Sverige hamna i en matkris

Den svenska livsmedelsberedskapen har varit eftersatt i många år. Nu har den blivit högaktuell igen och det kan vara bråttom att få ett system på plats.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De svenska planerna för hur en matkris ska hanteras monterades ner för 20 år sen och idag har Sverige ingen livsmedelsberedskap att tala om. Det förändrade säkerhetsläget i Europa har dock gjort att ämnet blivit högaktuellt igen. Nyligen har det gjorts flera utredningar och regeringen har sagt att en ny beredskap ska börja byggas upp 2025. Det är ingen liten uppgift och det kan dröja innan en sådan är på plats fullt ut.

– Det som vi uppmanas till är att ha egen beredskap med mat för en vecka där hemma. Sen har ju butikerna då lite matlager som räcker för tre dagar ungefär, säger Henrik Dammberg som bevakar beredskapsfrågor på Ekot.

Det som skulle slå hårdast mot Sveriges livsmedelsförsörjning i en kris är om vi skulle bli avskurna och få våra handelsvägar blockerade, säger Camilla Eriksson på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Hon forskar om just livsmedelsberedskap.

– Rent handelsmässigt är Sverige lite som en ö. Vi är väldigt beroende av sjötransporter. Och det gör ju att om man stänger av handelsflödena till Göteborgs hamn, Helsingborgs hamn och så vidare, då har vi väldigt svårt att få in livsmedel, säger Camilla Eriksson.

En annan utmaning i en kris kan bli att försörja hela landet med mat, menar chefen på enheten för livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket, Mats Johansson:

– Vi har ju ett avlångt land och framför allt tänker jag att det kan bli problem i de norra delarna av Sverige. Jag ser det som logistiska utmaningar att få maten upp dit och är det inte är möjligt bör man ju fundera över om inte personer behöver flytta på sig till ställen där det faktiskt går att försörja dem.

Mat som måltavla i krig

Brist på livsmedel är något som inte är så avlägset. I Ukraina har mat blivit en måltavla för Rysslands krigföring. Matlager, butiker och jordbruk har blivit attackerade.

– Vi ser ju hur Ryssland väldigt utstuderat faktiskt förstör jordbruksmark och angriper lantbrukare, både för att liksom störa här och nu men också försvåra för Ukraina att långsiktigt kunna odla på sin mark, säger Anna-Karin Hatt som är vd på Lantbrukarnas riksförbund LRF.

Ukraina är en stor matproducent och brukar beskrivs som världens kornbod, eller brödkorg om man översätter direkt från engelska. Det gör att det finns flera anledningar för Ryssland att angripa Ukrainas jordbruk.

– Det beror ju inte bara på att man kanske vill slå ut livsmedelsförsörjningen, utan också för att livsmedelsprodukter är en så viktig exportprodukt för Ukraina, säger Camilla Eriksson på FOI.

Medverkande:

• Camilla Eriksson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

• Anna-Karin Hatt, vd på Lantbrukarnas riksförbund LRF.

• Mats Johansson, chefen på enheten för livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket.

• Henrik Dammberg, reporter på Ekot

  Programledare: Sara Sundberg och Jimmy Halvarsson

  Producent: Jimmy Halvarsson

  Reporter: Claes Aronsson

  Ljud från: Euronews, TT, Sveriges Radio.