Därför kan det vara bra att låta osäker
Språket26 Elo 2024

Därför kan det vara bra att låta osäker

Att framstå som osäker, feg eller otydlig med sitt språk är det få som eftersträvar. Men språkliga markörer som signalerar osäkerhet är superviktiga för den mänskliga kommunikationen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att säga “jag tänker att” istället för “jag tycker att” kan väcka irritation hos en del lyssnare. Men osäkerhet och vaghet i språket har en viktig funktion och kan göra påståenden mer sanna och tydliga.

– Att markera att man har brist på evidens är att vara ansvarstagande, säger Martin Kaså, filosof och lektor i logik vid Göteborgs universitet.

Kan vaghet i språket var bra?
– Det hade varit fruktansvärt arbetsamt kommunikativt om vi var tvungna att vara superspecifika och superprecisa hela tiden när vi pratade. Den mentala belastningen hade undergrävt alla möjligheter till kommunikation. Så vaghet i språket är jättebra, säger Martin Kaså.

Språkfrågor om osäkerhet och vaghet i språket

Varför lägga till ett “kan jag tycka” efter ett påstående? Vad signalerar det och har det blivit vanligare?

Antyder frågan “Kan du inte skicka saltet?” en artig vaghet eller är det tvärtom en ganska burdus uppmaning?

Är uttrycket “detta är inte helt ovanligt” ett fegt uttryck som visar att man inte står för det sagda?

Varför upplever en del att uttrycket “jag tänker” signalerar osäkerhet?

Kan det signalera otydlighet att det att säga “jag har varit tydlig med”?

Varifrån kommer det skånska dialektordet skidd som betyder feg?

Mer om modalitet och osäkerhet i språket

Läs artikeln Jag kan tycka att, en gardering på modet? , sidan 73, av Lena Ekberg, från ”Svensson och svenskan. Med sinnen känsliga för språk”, utgiven av Lunds universitet (från 2010).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Martin Kaså, filosof och lektor i logik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.


Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(500)

Gurka på svenska och agurk på norska, hur är det möjligt?

Gurka på svenska och agurk på norska, hur är det möjligt?

För att förstå varför bokstaven a befinner sig längst fram i agurk och sist i gurka tar Henrik Rosenkvist med oss till 1400-talets grekiska och vidare genom tyska och holländska till Martin Luther. L...

22 Loka 201824min

Kungligt att vara en kålsupare

Kungligt att vara en kålsupare

Uttrycket "lika goda kålsupare" går tillbaka till slutet av 1500-talet, Henrik Rosenkvist berättar om Gustav Vasas son Hertig Karl och hans smak för kål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app....

15 Loka 201824min

"Vi ska se över våra rutiner, sånt här får inte hända."

"Vi ska se över våra rutiner, sånt här får inte hända."

Offentliga ursäkter kännetecknas ofta av opersonligt språk och försök att förskjuta ansvar. För vad betyder egentligen uttryck som "det är olyckligt" och "vi beklagar om någon tagit illa vid sig"? Lys...

8 Loka 201824min

Hur definierar du ordet bröst?

Hur definierar du ordet bröst?

Det krävs en större språklig kompetens för att förstå ordboksförklaringar av enkla vardagsord än att veta vad orden betyder, säger Ylva Byrman efter att ha slagit upp orden bra, ful, vacker och bröst....

1 Loka 201824min

En man på en häst och andra homografer

En man på en häst och andra homografer

Det finns flera ord som delar både stavning och uttal med andra ord. Vi pratar homonymer, homofoner och homografer och Henrik Rosenkvist berättar vilket språk i världen som har flest homofoner. Lyssn...

24 Syys 201824min

Svenskans exotiska harbortfall

Svenskans exotiska harbortfall

Att utelämna ordet "har" går bra i en del meningar på svenska. Men det är en unik regel som finns i få andra språk och som uppkom i svenskan på 1600-talet utan att någon vet varför. Lyssna på alla av...

17 Syys 201824min

Varför förändras språket?

Varför förändras språket?

Att förutsäga språkförändringar är lika svårt som att ge en exakt prognos för väder eller ekonomi. Men det finns ledtrådar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Språkförändring bygger på a...

10 Syys 201824min

Många svenskar förstår inte orden i det politiska språket

Många svenskar förstår inte orden i det politiska språket

Politiker pratar om bonus malus, samhällskontraktet och gymnasielagen. Men en stor del av väljarna vet inte vad orden betyder, visar en ny undersökning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. T...

3 Syys 201824min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
tiedekulma-podcast
docemilia
rss-tiedetta-vai-tarinaa
utelias-mieli
rss-duodecim-lehti
rss-totuuden-liepeilla
university-of-eastern-finland
filocast-filosofian-perusteet
rss-duokkari-ekstra
rss-laakaripodi
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast
rss-lihavuudesta-podcast