Så kan prepositioner ändra hela betydelsen
Språket2 Syys 2024

Så kan prepositioner ändra hela betydelsen

Prepositioner är små och kan verka obetydliga, men att byta ut en preposition kan förändra hela betydelsen av en mening. Dessutom kan valet av preposition signalera stil och attityd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag tycker det är spännande just med prepositioner, hur vi med små medel påverkar tolkningen av yttranden, och ofta på ett ganska omedvetet sätt, säger Fredrik Valdeson, postdoktor i svenska som forskar om prepositioner.

Användningen av prepositioner styrs ofta av språkliga konventioner och kan variera regionalt eller beroende på språklig still.

Historisk utveckling av prepositioner i svenska språket

– Språksystemet är i ständig rörelse. Ibland försvinner en preposition i en konstruktion och dyker upp i en annan, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Prepositioner blev vanligare i svenska efter att fornsvenskans kasussystem försvann. I finska används fortfarande kasussystemet istället för prepositioner.

Tidigare användes prepositioner som “för” och “åt” i sammanhang som idag kan låta ålderdomliga, till exempel kunde man säga “intresserad åt pjäsen” eller “intresserad för äventyr

Språkfrågor om prepositioner, prepositioners funktion och användning i språket

Varför är det just prepositionerna i och på som används i uttrycken “jag fick en tegelsten i huvudet” och “jag tappade hammaren på foten”?

Varför skriver en del tidningar ”i Skogskyrkogården” och ”i Öland”, när det vore mer korrekt med prepositionen ”på”?

Vad är skillnaden mellan att köpa en present “till”, “åt” eller “för” någon? Hur påverkar prepositionerna till, åt och för innebörden i det sagda?

Har prepositioner blivit mindre vanliga i dagens språkbruk?

Varför kan prepositioner som “med” och “på” försvinna i uttryck som “jag leder 3-0” och “plugga Harvard”?

Varför säger elever “intresserad i” istället för “intresserad av”? Beror detta på påverkan från engelskan?

Varför säger man “elak på dig” och “snäll med henne” i vissa delar av Sverige? Är detta regionala variationer?

Lär dig mer om prepositioner

Läs Använd korta prepositioner, klarspråkshjälp från ISOF.

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Gäst Fredrik Valdeson, postdoktor i svenska vid Södertörns högskola som forskar om prepositioner. Programledare Emmy Rasper.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(500)

Peppra, ta i trä, och andra sätt att fördriva otur

Peppra, ta i trä, och andra sätt att fördriva otur

En lyssnare frågar varför vi säger peppar, peppar, ta i trä, och Ylva Byrman tar oss in i magins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför säger vi sch när ni vil...

30 Loka 201724min

Imperativ, interjektioner och konjugationer - eller bara hundspråk?

Imperativ, interjektioner och konjugationer - eller bara hundspråk?

En lyssnare undrar varför vi säger "hopp" till våra hundar istället för "hoppa", och Henrik Rosenkvist ger oss en utförlig förklaring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor...

23 Loka 201724min

Vår yngsta Språketlyssnare hittills ställer en fråga

Vår yngsta Språketlyssnare hittills ställer en fråga

Femåriga Nils undrar vad täckt betyder i ordet otäckt, och språkvetare Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till 1800-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad betyder...

16 Loka 201724min

Om skillnader mellan naturliga och formella språk

Om skillnader mellan naturliga och formella språk

En lyssnare säger att han vill svara ja eller nej på frågan om han ska ta bilen eller bussen, men får rapp över fingrarna av språkvetare Ylva Byrman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vec...

9 Loka 201724min

Statusuppdaterade man före sociala mediers tid?

Statusuppdaterade man före sociala mediers tid?

Enligt språkvetare Ylva Byrman är ordet statusuppdatering helt Facebook-specifikt, men uppdaterade man inte status på saker och ting även före sociala mediers tid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Ra...

2 Loka 201724min

Um, im, ome och andra svenska ortnamnsändelsers historia

Um, im, ome och andra svenska ortnamnsändelsers historia

I veckans Språket har flera lyssnare ställt frågor kring ändelser på exempelvis ortnamn och gatunamn, och språkvetare Henrik Rosenkvist reder ut deras historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio...

25 Syys 201724min

Är namne ett eget ord eller en böjningsform?

Är namne ett eget ord eller en böjningsform?

En lyssnare har uppmärksammat det ibland problematiska med att ha en namne, och undrar hur detta ord egentligen uppkommit, och Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till fornsvenskan. Lyssna på alla avsn...

18 Syys 201724min

Varför ändrar vi uttalet på våra namn när vi är utomlands?

Varför ändrar vi uttalet på våra namn när vi är utomlands?

En lyssnare har observerat att många svenskar ändrar uttalet på sina namn när de är utomlands för att låta mer internationella, och enligt språkvetare Ylva Byrman kan detta vara en framgångssaga. Lyss...

11 Syys 201724min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
tiedekulma-podcast
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-duodecim-lehti
docemilia
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast
utelias-mieli
radio-antro
rss-ranskaa-raakana
rss-kasvatuspsykologiaa-kaikille
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-sosiopodi
rss-totuuden-liepeilla