Så kan prepositioner ändra hela betydelsen
Språket2 Syys 2024

Så kan prepositioner ändra hela betydelsen

Prepositioner är små och kan verka obetydliga, men att byta ut en preposition kan förändra hela betydelsen av en mening. Dessutom kan valet av preposition signalera stil och attityd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag tycker det är spännande just med prepositioner, hur vi med små medel påverkar tolkningen av yttranden, och ofta på ett ganska omedvetet sätt, säger Fredrik Valdeson, postdoktor i svenska som forskar om prepositioner.

Användningen av prepositioner styrs ofta av språkliga konventioner och kan variera regionalt eller beroende på språklig still.

Historisk utveckling av prepositioner i svenska språket

– Språksystemet är i ständig rörelse. Ibland försvinner en preposition i en konstruktion och dyker upp i en annan, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Prepositioner blev vanligare i svenska efter att fornsvenskans kasussystem försvann. I finska används fortfarande kasussystemet istället för prepositioner.

Tidigare användes prepositioner som “för” och “åt” i sammanhang som idag kan låta ålderdomliga, till exempel kunde man säga “intresserad åt pjäsen” eller “intresserad för äventyr

Språkfrågor om prepositioner, prepositioners funktion och användning i språket

Varför är det just prepositionerna i och på som används i uttrycken “jag fick en tegelsten i huvudet” och “jag tappade hammaren på foten”?

Varför skriver en del tidningar ”i Skogskyrkogården” och ”i Öland”, när det vore mer korrekt med prepositionen ”på”?

Vad är skillnaden mellan att köpa en present “till”, “åt” eller “för” någon? Hur påverkar prepositionerna till, åt och för innebörden i det sagda?

Har prepositioner blivit mindre vanliga i dagens språkbruk?

Varför kan prepositioner som “med” och “på” försvinna i uttryck som “jag leder 3-0” och “plugga Harvard”?

Varför säger elever “intresserad i” istället för “intresserad av”? Beror detta på påverkan från engelskan?

Varför säger man “elak på dig” och “snäll med henne” i vissa delar av Sverige? Är detta regionala variationer?

Lär dig mer om prepositioner

Läs Använd korta prepositioner, klarspråkshjälp från ISOF.

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Gäst Fredrik Valdeson, postdoktor i svenska vid Södertörns högskola som forskar om prepositioner. Programledare Emmy Rasper.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(500)

Vad gör tankstrecken i löpsedlarna?

Vad gör tankstrecken i löpsedlarna?

Kvällstidningar använder sig ofta av tankstreck i sina löpsedlar för att skapa dramatik. Men är det språkligt korrekt att göra så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor De...

27 Maalis 201724min

Vita huset har uttalat sig

Vita huset har uttalat sig

Bryssel och Vita huset kan ibland uttala sig i media. Men egentligen är det ju en person från regeringen som då uttalat sig. Begreppet heter metonymi och mer om fenomenet blir det i veckans avsnitt. L...

20 Maalis 201724min

Plötsligt så fanns ordet plötsligt. Men hur kom det till?

Plötsligt så fanns ordet plötsligt. Men hur kom det till?

Ordet för något oväntat som inträffar väldigt hastigt härstammar ursprungligen från ett plask, men hur gick det från plask till plötsligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfr...

13 Maalis 201724min

Vad är det här? Är det en rul?

Vad är det här? Är det en rul?

Ett slarvigt ihoprullat täcke vid sängkanten. Eller en bunt med kläder. Finns det ett ord för det? Ja, enligt lyssnaren Sarah finns ordet rul. Men var kommer det ifrån och är det ens ett ord? Lyssna p...

6 Maalis 201724min

Semla + tallrik + varm mjölk = hetvägg. Men varför heter det så?

Semla + tallrik + varm mjölk = hetvägg. Men varför heter det så?

Mjöl, vispgrädde, mandelmassa och florsocker. Vi pratar såklart om semlor! Snart är fettisdagen här, och i Språket pratar vi om att äta dem med sked i varm mjölk. Men varför kallas det för hetvägg? Ly...

27 Helmi 201724min

Finns det något samband mellan att vara naken och att vara galen?

Finns det något samband mellan att vara naken och att vara galen?

Spritt språngande galen eller naken - är vedertagna begrepp. Men kan man säga att någon är spritt språngande glad? Och vad betyder egentligen spritt språngande? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radi...

20 Helmi 201724min

Vad har digerdöden med genusböjning av substantiv att göra?

Vad har digerdöden med genusböjning av substantiv att göra?

Förr var alla substantiv i svenskan maskulina, feminina eller neutrala. Så är det inte längre och enligt Henrik Rosenkvist kan det ha med digerdöden att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios...

13 Helmi 201724min

På medeltiden kunde alla stava

På medeltiden kunde alla stava

Svenskans stavningsregler och språkliga normer är relativt nya företeelser. Så hur var det förr? Kunde man stava fel på medeltiden? Nja, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Lyssna på...

6 Helmi 201724min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
tiedekulma-podcast
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-duodecim-lehti
docemilia
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast
utelias-mieli
radio-antro
rss-ranskaa-raakana
rss-kasvatuspsykologiaa-kaikille
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-sosiopodi
rss-totuuden-liepeilla