Så kan prepositioner ändra hela betydelsen
Språket2 Syys 2024

Så kan prepositioner ändra hela betydelsen

Prepositioner är små och kan verka obetydliga, men att byta ut en preposition kan förändra hela betydelsen av en mening. Dessutom kan valet av preposition signalera stil och attityd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag tycker det är spännande just med prepositioner, hur vi med små medel påverkar tolkningen av yttranden, och ofta på ett ganska omedvetet sätt, säger Fredrik Valdeson, postdoktor i svenska som forskar om prepositioner.

Användningen av prepositioner styrs ofta av språkliga konventioner och kan variera regionalt eller beroende på språklig still.

Historisk utveckling av prepositioner i svenska språket

– Språksystemet är i ständig rörelse. Ibland försvinner en preposition i en konstruktion och dyker upp i en annan, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Prepositioner blev vanligare i svenska efter att fornsvenskans kasussystem försvann. I finska används fortfarande kasussystemet istället för prepositioner.

Tidigare användes prepositioner som “för” och “åt” i sammanhang som idag kan låta ålderdomliga, till exempel kunde man säga “intresserad åt pjäsen” eller “intresserad för äventyr

Språkfrågor om prepositioner, prepositioners funktion och användning i språket

Varför är det just prepositionerna i och på som används i uttrycken “jag fick en tegelsten i huvudet” och “jag tappade hammaren på foten”?

Varför skriver en del tidningar ”i Skogskyrkogården” och ”i Öland”, när det vore mer korrekt med prepositionen ”på”?

Vad är skillnaden mellan att köpa en present “till”, “åt” eller “för” någon? Hur påverkar prepositionerna till, åt och för innebörden i det sagda?

Har prepositioner blivit mindre vanliga i dagens språkbruk?

Varför kan prepositioner som “med” och “på” försvinna i uttryck som “jag leder 3-0” och “plugga Harvard”?

Varför säger elever “intresserad i” istället för “intresserad av”? Beror detta på påverkan från engelskan?

Varför säger man “elak på dig” och “snäll med henne” i vissa delar av Sverige? Är detta regionala variationer?

Lär dig mer om prepositioner

Läs Använd korta prepositioner, klarspråkshjälp från ISOF.

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Gäst Fredrik Valdeson, postdoktor i svenska vid Södertörns högskola som forskar om prepositioner. Programledare Emmy Rasper.

Jaksot(926)

Vanebildande

Vanebildande

OBS: tisdagssändningen av Språket utgår denna vecka på grund av riksdagens budgetdebatt. Hör oss onsdag 19.03! Det är vanebildande att spela wordfeud på mobilen, säger många. Andra föredrar scrabble, tidigare alfapet, där man ser sin motståndare och använder Svenska Akademiens ordlista. Elinor Tåli är inbiten wordfeudare, men liksom Johan Berner, ordförande i Svenska Scrabbleförbundet, föredrar hon scrabble. Båda är kritiska mot den begränsade ordlistan i wordfeud. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- agga- vill till med gammal innebörd- när i särskild betydelse i Västergötland - lathet i stället för lättja - bara i finlandssvenskan?- innerst inne och när allt kommer omkring- är det skillnad på rödvin och rött vin?- en grotta på månen, är den underjordisk?- "jag ska spela låten x med y" - varför säger man så på programmet Idol? Ett förtydligande från förra veckans program: man kan få meritpoäng för studier i kinesiska, men på grund av att få högstadier erbjuder kurser i kinesiska kan det vara svårt att få full pott. (Flera års studier av ett språk belönas nämligen extra av meritpoängssystemet.) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

21 Syys 201124min

Svåra toner

Svåra toner

Allt fler gymnasier erbjuder studier i kinesiska och veckans program besöker Blackebergs gymnasium i Stockholm där eleverna kämpar med kinesiskans uttal. Det svåraste är tonerna, säger de - att samma ord kan få flera olika betydelser, beroende på ordtonen, det vill säga tonhöjden och hur den utvecklas i ordet. Tredjeårseleverna säger att de efter några års studier nu kan göra sig förstådda, och flera av dem tycker kinesiska är lättare än franska. Läraren Håkan Friberg berättar om sitt och medförfattaren Henrik Bengtssons arbete med att utforma den första svenska läroboken för kinesiska. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal och stavning:- dags att ta med prickarna över å, ä och ö i e-postadresser?- hur skriva e-faktura i början av mening?- jaså eller jasså - hur stavas detta ord?- thé, te, té, tea - många stavningar för känd dryck- ett regnväder kommer att toucha Skåne - uttal och stavning?- Tillstånd erfodras läste en lyssnare och undrade över stavningen- vika eller viga sin tid åt något? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

13 Syys 201124min

Språkkramare

Språkkramare

Sommarkurser med språkbad och översättning av barnböcker. Det är ett par av de strategier som tas i bruk när entusiaster försöker hålla liv i de minsta av de fem svenska historiska minoritetsspråken, samiska och jiddisch. I veckans program besöker vi Umeå universitets sommarkurs i umesamiska. Kursledare Henrik Barruk är en av de få nu levande personer som talat umesamiska sedan barnsben. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- många ord för skjutande rodd, en uppföljning- vad menar man när man talar om språkliga regler? Är det människor som står bekom dessa?- finns det regler för vad som är en-ord och ett-ord? - ett apelsin, men flera apelsiner: hur hänger det ihop?- ortnamn: bestämd eller obestämd form, och varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

6 Syys 201124min

Lust och listor

Lust och listor

Säger du ostbågar eller ostkrokar? Och tycker du att potatischipsen ska kallas tjippe eller tjibba? Svaret kan avslöja var i Sverige du bor. Det säger lingvisten Mikael Parkvall vid Stockholms universitet som under sommaren roat sig med att göra dialektgeografiska kartor över ord för snabbmat och andra moderna företeelser. I bästa fall avslöjar kartorna också varifrån de språkliga influenserna kommer, säger han.Ur tidigare program:Cellisten Hanna Thorell tar upp ämnet grupptryck i uttalet av ett ord som används mycket i hennes värld: dirigent. Hon har blivit rättad många gånger när hon uttalat ordet med sje-ljud, 'dirisjent', för det vanliga inom konstmusiken är ett uttal där g-et hörs. Eftersom både uttalen är riktiga, tänker hon nu använda det uttal hon vuxit upp med, berättar hon Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om övergripande språkfrågor som väcker starka känslor:- Lilla torg eller lilla torget i Kalmar- osäkerhet om dess- tatt eller tagit- efterlyses: krafttag från språkvården!- era lokala nyheter - varför detta tilltal? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

30 Elo 201124min

P1 Språket 20110823 Vem har semester?---POD: P1 Språket 23 aug 2011 Vem har sem 2011-08-23 kl. 14.00

P1 Språket 20110823 Vem har semester?---POD: P1 Språket 23 aug 2011 Vem har sem 2011-08-23 kl. 14.00

P1 Språket 23 aug 2011 Vem har semester? Den nya säsongen Språket-program inleds denna vecka med både allmängiltiga och udda språkfrågor som får svar och kommentar av professor Lars-Gunnar Andersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

23 Elo 201124min

Språkbiten 20110815  Uttal av 'ungefär' och andra vanliga ord 2011-08-15 kl. 06.00

Språkbiten 20110815 Uttal av 'ungefär' och andra vanliga ord 2011-08-15 kl. 06.00

Språkbiten 17/8 2011 Uttal av `ungefär` och andra vanliga ord Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

15 Elo 20119min

Språkbiten 20110808 God och go 2011-08-08 kl. 06.00

Språkbiten 20110808 God och go 2011-08-08 kl. 06.00

Språkbiten 8/8 2011 God och go Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

8 Elo 20118min

Språkbiten 20110801 En enda bokstav kan göra skillnad 2011-08-01 kl. 06.00

Språkbiten 20110801 En enda bokstav kan göra skillnad 2011-08-01 kl. 06.00

Språkbiten 1/8 2011 En enda bokstav kan göra skillnad Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1 Elo 20119min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
hippokrateen-vastaanotolla
rss-lihavuudesta-podcast
docemilia
filocast-filosofian-perusteet
rss-duodecim-lehti
rss-ylistys-elaimille
rss-astetta-parempi-elama-podcast
radio-antro
rss-totta-vai-tuubaa
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast