Överbefälhavaren som förändrade försvaret

När Micael Bydén blir Sveriges överbefälhavare 2015 har kriget återvänt till Europa. Hans uppgift blir att göra om försvaret. Hör honom om ett omvälvande decennium.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den första oktober slutar Micael Bydén som överbefälhavare. I en intervju med Gräns tittar han tillbaka på den stora förändringen som försvaret genomgått. Den börjar när han tillträder, hösten 2015, året efter det att Ryssland invaderat Krim. Han väljs framför andra med fler stjärnor på uniformen. Han ses som en framtidsman.

– Han tillträdde i ett ögonblick när tiden ändrade riktning, eller håller på att ändra riktning, säger Mats Eriksson, mångårig försvarsreporter på Ekot.

Riksdagen har just beslutat att det svenska försvaret ska stöpas om. Det är slut på utlandsuppdrag i länder långt borta som Mali och Afghanistan.

– Uppdraget var att få igång en förändring av Försvarsmakten där vi faktiskt återtog det som är självklart - försvaret av landet.

Bland annat beslutar politikerna att försvaret ska bygga upp två armébrigader med omkring 5 000 personer i varje. Det visar sig inte vara så lätt.

Pengaregn över försvaret

En milstolpe under Bydéns tid som ÖB är införandet av värnplikten 2017. Det anses nödvändigt för att få tillräckligt med soldater. Men det går inte friktionsfritt till att börja med. Det saknas utrustning när rekryterna anländer.

– Det är underkänt, Den hade jag gärna velat vara på tidigare. Jag borde ha förstått det, säger Bydén.

2022 går upprustningen av försvaret in i en ny fas. Politikerna blir ännu mer villiga att öppna plånböckerna och Sverige ansöker om att gå med i Nato. Pengarna går åt. Nya regementen byggs och upprustningen av Gotland fortsätter. Dyra luftvärnssystem har köpts in. Flygplan och ubåtar tär på resurserna. Kraven på Bydén höjs.

– Nu har Försvarsmaktens anslag passerat mer än tio procent av statsbudgeten varje år. Vi har ögonen på oss på ett annat sätt, säger Bydén.

Få överbefälhavare får sitta i nio år och kritiken mot Bydén har varit ganska mild. Den tyngsta kritiken handlar om de två brigaderna som ännu inte riktigt är på plats. Nu har politikerna dessutom höjt kraven.

– Det ska vara fyra brigader som är stridsklara 2030. Det är om fem år. Det är en stor utmaning med tanke på hur lång tid det har tagit att få till två, säger Mats Eriksson.

Det här kommer hamna i knät på efterträdaren Michael Claesson som tillträder den första oktober.

Medverkande:

• Micael Bydén, överbefälhavare som slutar den första oktober 2024.

• Mats Eriksson, försvarsreporter på Ekot.

Programledare: Claes Aronsson och Sara Sundberg

Ljud från: Sveriges Radio, Försvarsmakten, SVT