Kungamakten från forntid till nutid

Kungamakten från forntid till nutid

Kungamakten har organiserat samhällen sedan det forntida Egypten för 5000 år sedan till modern tid. Trots industrialisering, förödande världskrig och demokratisering är en betydande andel av de mest demokratiska samhällena på jorden konstitutionella monarkier.


Att vara kung har varit ett av de farligaste yrkena på jorden. Kungamakten har ofta utmanats av äregiriga adelsmän, generaler, andra kungar eller folkliga uppror. Därför har det varit livsviktigt för kungamakten att skaffa sig legitimitet – ofta från gud – men också från traditionen, ritualer och symboler.


Stöd Historia Nu via vårt Swish-konto, 123 610 76 68 - skänk en valfri summa.


I avsnitt 106 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikerna Erik Petersson som bland annat skrivit biografier om Karl IX och Kristian II. Han aktuell med boken Kungar – En världshistoria - som tar in hela världshistorien med fokus på kungamakten.


Länge var historia kungarnas historia, ett perspektiv som fått ge vika för en bättre genomlysning av hela samhället. Samtidigt går det inte att blunda för hur central kungamakten varit för världshistorien i tusentals år.


När hövdingar utvecklades till kungar vilade fortfarande kungamakten på relationer mellan kungen och underlydande män och länsherrar. Senare i historien utvecklades en byråkrati och stående armé som blev stommen till en enväldig kungamakt i Europa och kejsardömet Kina.


Kungamakten har regelbundet utmanats från alla håll i samhällena, men den största utmaningen har visat sig vara stålet som i grunden förändrade krigsföringen i världen. De mest livskraftiga monarkierna var de som under 1900-talet hade förmågan att anpassa sig till ett mer demokratiskt samhälle.

Foto: Gabriella Eriksson


Bild: Nio kungar på Edward den VII:s begravning. Stående, från vänster till höger: kung Haakon VII av Norge, tsaren Ferdinand av Bulgarien, kung Manuel II av Portugal, Kaiser Wilhelm II av det tyska riket, kung George I av Grekland och kung Albert I av Belgien. Sittande, från vänster till höger: kung Alfonso XIII av Spanien, kung-kejsaren George V av Storbritannien och kung Frederick VIII av Danmark. Bilden är tagen 20 maj 1910.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jaksot(756)

Kom ihåg Alamo – nederlaget som byggde Texas (nymixad repris)

Kom ihåg Alamo – nederlaget som byggde Texas (nymixad repris)

Slaget om Alamo år 1836 saknade strategisk betydelse för den texianska revolutionen och utgången var given på förhand. Men den meningslösa heroismen där 180 män gick i döden mot mångdubbelt fler regul...

20 Touko 202348min

Hedvig Eleonora blev rikets första dam under 55 år

Hedvig Eleonora blev rikets första dam under 55 år

Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp (1636-1715) spelade en viktig roll i den svenska kungafamiljen. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto Sveriges första dam till sin död 1715. Som änkedro...

17 Touko 202352min

När en handfull män erövrade Latinamerika (nymixad repris)

När en handfull män erövrade Latinamerika (nymixad repris)

Under några årtionden på 1500-talet erövrade en handfull spanjorer välorganiserade riken med miljontals invånare i dagens Mexiko och Peru. Spanjorerna var teknologiskt överlägsna, men viktigare var at...

13 Touko 20231h

Rymdkapplöpningen från Sputnik till Apollo

Rymdkapplöpningen från Sputnik till Apollo

Rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen tog ordentlig fart efter att Sovjet skjutit upp satelliten Sputnik 1 i omloppsbana runt jorden den 4 oktober 1957, men drömmarna om att resa ut i rymden ...

10 Touko 202354min

Tredje rikets uppgörelse med Versaillefreden (del 5, nymixad repris)

Tredje rikets uppgörelse med Versaillefreden (del 5, nymixad repris)

Tredje rikets utrikespolitik präglades av viljan att göra upp med den förnedrande Versaillefreden efter första världskriget och att skaffa sig livsutrymme österut. Här hittar vi själva kärnan i Adolf ...

6 Touko 202352min

Heinrich Himmlers planer för Sverige

Heinrich Himmlers planer för Sverige

Nazistledaren Heinrich Himmlers (1900-1945) intresse för germansk rasmystik gav honom ett särskilt engagemang för Sverige där han trodde sig finna ursprunget för arierna. Han skickade tidigt arkeologi...

3 Touko 202357min

Tredje rikets raspolitik som förövning inför det totala kriget (del 4, nymixad repris)

Tredje rikets raspolitik som förövning inför det totala kriget (del 4, nymixad repris)

För nazisterna var deras lära om raser och kampen mellan raser helt central. I deras världsbild var judarna ett dödligt hot mot det tyska folket som kom både i formen av internationell kapitalism och ...

29 Huhti 202347min

Svensk kärnkraft från teknikoptimism till dystopiska olyckor

Svensk kärnkraft från teknikoptimism till dystopiska olyckor

Sverige satsade tidigt på kärnkraften och kom att utveckla en egen teknologi kallad den svenska linjen. Bara några månader efter atombomberna släppts över Hiroshima och Nagasaki tillsatte ecklesiastik...

26 Huhti 202355min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

i-dont-like-mondays
sita
kaksi-aitia
olipa-kerran-otsikko
hupiklubi
ihme-ja-kumma
siita-on-vaikea-puhua
uutiscast
poks
antin-palautepalvelu
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
kolme-kaannekohtaa
rss-murhan-anatomia
mamma-mia
yopuolen-tarinoita-2
aikalisa
meidan-pitais-puhua
rss-palmujen-varjoissa
loukussa
mystista