Fiskar i rörelse - och svamparna som kan prata med barkborrar

Snart är det jul, och det har kommit mängder av naturböcker under året. Naturmorgon har valt ut ett antal julklappstips, allt från fjärilsguider till barnböcker till glänsande fotoodysséer i fåglarnas värld. Naturligtvis finns det plats för några gamla favoriter under granen också. Gäst i programmet är författaren, filmaren och journalisten Lasse Berg, aktuell med boken Skymningssång i Kalahari. Hans böcker och filmer präglas av ett starkt naturintresse, men också av en djup fascination inför människans relation till den värld som format henne. Programledare är Lasse Willén. Med i studion finns också Jenny Berntson Djurvall, Lisa Henkow och Erik Kohlström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Joulu 20111h 30min

Undrar du över varför vissa fjärilar övervintrar medan andra dör på hösten? Varför blommar en del växter bara en gång när andra står där år efter år? Varför flyttar en del fåglar långa sträckor under hösten medan andra stannar kvar i kylan? Det finns många knepiga och ibland svårbegripliga yttringar i naturen, som man kan undra en hel del över. Men Naturmorgon kommer till din hjälp i form av Naturpanelen, som nu sammanträder igen och svarar på lyssnarnas frågor. Vår expertpanel består av Susanne Åkesson, ekologiprofessor på Lunds universitet, Lennart Engstrand, botanist och f d föreståndare för Lunds botaniska trädgård, och Dave Karlsson, småkrypsspecialist och chef för Station Linné på Öland. Skicka din fråga till:naturmorgon@sverigesradio.seNaturmorgon, 359 30 VäxjöSMS: 722 50 (Skriv: p1 mellanslag NATUR mellanslag) På lördag kan du också ringa direkt till programmet. I bildspelet nedan hittar du en liten bråkdel av alla de bilder som har kommit in från våra lyssnare i samband med frågor.Du kan också läsa ytterligare lyssnarkommentarer på Naturmorgons blogg. Som vanligt sänds Naturpanelen direkt från den Botaniska trädgårdens tropiska växthus. Programledare är Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Joulu 20111h 31min

Den 26 november gav sig vår fältreporter Joacim Lindwall ut för att njuta av naturen i sällskap med Catarina Meurling. Catarina är helt blind, men det hindrar henne inte från att röra sig utan större problem i naturen och till och med fjällvandra. Vi försökte uppleva naturen ungefär så som Catarina gör det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elin Lemel hade besökt Mono Lake, en saltsjö i Kalifornien. I det salta sjövattnet kan inga fiskar leva, men däremot lever där ett endemiskt kräftdjur. Denna salta insjö är också rastplats för mängder av flyttfåglar. Bland annat rastar svarthalsade doppingar här för att äta saltkräftor. På 40-talet började sjöns tillflöden ledas om för att ge färskvatten till staden Los Angeles. Sjöns volym halverades och salthalten i vattnet fördubblades innan miljöorganisationen Mono Lake Committee lyckades få igenom sitt krav på att sjön skulle restaureras. I dag har arbetet kommit en bra bit på väg. I mitten av oktober besökte Naturmorgons Elin Lemel sjön för att ta del av en av årets höjdpunkter vid Mono Lake; de svarthalsade doppingarnas höstliga matfrossa inför flytten söder ut och med hjälp av Bartshe Miller från Mono Lake Committee fick hon en inblick i ett mycket speciellt ekosystem. Kråkvinkeln kom från Tina-Marie Qwiberg och var en lovsång till den mörka månaden november. Påfågel var det rätta svaret på frågan vi ställde förra lördagen i Naturmorgon. Då handlade det bland annat om den fantastiska stjärten. Lasse Willén, som faktiskt har sett vilda påfåglar, porträtterar den. Programledare var Jenny Berntson Djurvall.

26 Marras 20111h 31min

Hur restaurerar man åar? De små, långsamflytande åarna är ofta förbisedda. Veckans fältreporter Lena Näslund besöker en av Sörmlands vackraste - den glasklara Vedaån - där det är lätt att spana in den sällsynta tjockskaliga målarmusslan i vattenkikaren. Ursula Zinko som är ekolog på länsstyrelsen i Sörmland berättar om denna rara mussla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Är det lättare att lära sig nya fakta när man gör det ute i naturen? Allt fler skolor använder sig av så kallade skolskogar i undervisningen. Intresset för att ha undervisning utomhus har ökat på senare år. Men arbetet ser olika ut på olika håll och oftast drivs arbetet av en eldsjäl på skolan och försvinner den personen, försvinner ofta engagemanget med den personen. På drygt 900 platser runt om i landet finns det så kallade skolskogar. En av dem ligger i Alsterbro, i närheten av Nybro i Småland. Där är eleverna ute ofta ute i skogen i undervisningen. Naturen i skolan är ett ämne vi har berört tidigare. Margareta Strandberg bor på Vrångö utanför Göteborg. Programledare Lasse Willén ringer upp hummerfiskarfrun som berättar om när hennes man skulle dra upp en av hummerburarna den 11/11. I buren gömde sig en ovanlig blå hummer som vägde 1,7 kilo. Erik Kohlström svarar för veckans Kråkvinkel. Den här veckan handlar det om det här med att ha kontakt med er som lyssnar. Programledare är Lasse Willén.

19 Marras 20111h 31min

En fågel har mellan 5000 och 25 000 fjädrar. Det berättade Ulf Johansson och Thord Fransson på Naturhistoriska riksmuséet där morgonens fältreporter Therese Forsberg bland annat tittade på hur fjädrar får sin färg. Den vackra Praktquetzalen får sin gröna färg genom ljusets brytning, men den röda av ett särskilt färgämne. I det gamla musikinstrumentet Octavino från 1639 är det fågelfjädrar som knäpper på strängnarna. Fågelforskaren Göran Blomberg efterlyser korpfjädrar eftersom de är tillräckligt starka för att hålla för de grova bassträngarna. Australien var isolerat från omvärlden under många miljoner år, och under denna tid utvecklades ett egenartat ekosystem med kängurur, emu-fåglar och unika växter. Därför har inplanterade arter ställt till stora problem. Reporter Clara Wallin har varit "down under" för att ta reda på mer om Australiens landsplåga - Agapaddan. I östafrikas kustskogar har forskarna hittat 400 nya arter den senaste tioårsperioden. Till exempel Elefantsnabelmusen, som är stor som en huskatt och rör sig i ett system av gångar. Allan Carlsson från Världsnaturfonden berättade om framgångsrikt naturskydd där tjuvjakten på elefant minskats dramatiskt, bland annat genom att inhägna lokalbefolkningens majsodlingar med chiliindränkta hamparep. Om den illegala vargjakten ökar eller minskar här i Sverige har blivit ett tvisteämne. De skandinaviska vargforskarna presenterade en rapport tidigare i höst som pekade på en minskning med 70 procent sen 2005. Rovdjurshandläggarna på länsstyrelserna i Dalarna och Gävleborg kände inte igen sig i den beskrivningen och gjorde en egen sammanställning som visar att 77 vargar försvunnit sedan 1998. Mängder av fjällvråk har passerat Falsterbo i spåren av det fina lämmelåret berättade Björn Malmhagen från Falsterbo fågelstation. Hittills har de räknat nästan 2400 - jämfört med 900 ett normalår. Svaret på förra veckans gåta var daggmask. Naturmorgons Jenny Berntsson Djurvall porträtterade de flitiga kompostarbetarna. Programledare var Lena Näslund Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Marras 20111h 31min

2011 har varit ett exeptionellt lämmelår i de skandinaviska fjällen. I maj besökte vår reporter Elin Lemel Stekenjokk i Västerbottensfjällen. Hon och naturbevakaren Håkan Berglund fick förutom mängder med fjällämmel också se en del fjällrävar och en fjälluggla. Dedan dess har vi hört rapporter om mängder med fjällrävskullar - bara i Stekejokkområdet har det funnits 34 kullar! Och i samma område kunde man konstatera den första fjällugglehäckningen sedan 1945. Nu har Naturmorgons reporter Erik Kohlström varit tillbaka i Stekenjokk. Hur har det gått för fjällugglor, fjällrävar och för fjällämlar? Hur har alla dessa lämlar påverkat landskapet och på vilket sätt spiller rikedomen av gnagare över på andra delar av ekosystemet? Det ska vi ägna större delen av detta program åt. Våra lyssnare har förstås också varit i fjällen, och fina bilder har kommit från bland andra Lars Jansson, som fick möta fjällräv på nära håll. Anna Holmkvist stod plötsligt öga mot öga med den sällsynta fjällabben i somras, och lyckades få ett vackert porträtt. Båda dessa arter har haft gott om mat i år. I Kronobergs län har fram till nu pågått skyddsjakt på den vargtik som kallas Kynna. Hon kom vandrande från Norge i början på sommaren och har sedan uppehållit sig i trakterna mellan Älmhult och Ljungby. Eftersom hon attackerat och dödat ett antal får i trakten så inleddes skyddsjakt på henne. Hittills utan resultat. I dessa marker finns minnesmärken efter forntida vargjakter, bland annat finns där ett så kallad luderhus. Vad det är och varför det heter så, det har reporter Tomas Lindberg tagit reda på. Veckans kråkvinkel är det Lena Näslund som står för och den här gången handlar det om sjumilaskog bland annat. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Marras 20111h 31min

Fältreporter Thomas Öberg besökte renägaren Nils-Torbjörn Nutti i Jukkasjärvi där vi fick veta att renvajan är det enda hjortdjur där honan bär horn. Dem använder hon under vintern för att knuffa undan de då hornlösa sarvarna från maten de grävt fram i snön. Hjortdjurens horn egentligen är ben som fälls varje år, medan slidhornsdjuren - mufflonfåret till exempel - har horn som växer hela livet. Oekonomiskt på vintern, eftersom hornen fungerar som ett kylelement. Gemensamt för alla är att hornen ger status och är ett effektivt skydd mot rovdjur. Per-Arne Åhlén och Thomas Öberg berättar om varför en del fäller sina horn medan andras växer hela livet. Svamparnas osynliga liv. Det är sen länge känt att vill man att träd ska växa bra, så måsta man måna om svamparna i skogen, mykorrizan, som hjälper träden att ta upp näring. Det betyder också att mykorrizan påverkar klimatet. Svampen binder ju nämligen en massa kol som den får av trädet. Men svampar bildar också mykorriza med gräs och örter. Elin Lemel träffade miljövetaren Linda Maria Mårtensson på en sandgräsmark i Skåne, en naturtyp som alltså också kan påverka klimatet som kolsänka. Herpetolog Claes Andrén svarade på några frågor om ormar. Vi har bara tre arter i Sverige: hasselsnok, huggorm och snok, och ändå är det lätt att blanda ihop dem. Han berättade att en riktigt stor orm förmodligen är en snokhona och att en alldeles svart oftast är en huggorm. Både huggormens sicksackmönster och snokens fläckar kan med tiden bli överlagrade av det svarta pigmentet melanin. Gävle fågelklubb har ringmärkt blåhake i över trettio år för att försöka få svar på vart de tar vägen på vintern. 59 jordbävningar har drabbat Sveriges ostkust efter den senaste istiden berättade Nils-Axel Mörner, pensionerad geolofi-professor. Hudiksvallstrakten drabbades av en 20 meter hög tsunami för bara 2000 år sedan. Programledare var Lena Näslund. Filmklippet nedan: En ensam, brunstig kronhjort avreagerar sig på en visenttjur, i brist på artgelikar i ett hägn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

29 Loka 20111h 31min

Naturmorgon sänder från de välkända Bodagrottorna i närheten av Iggesund. De räknas som Europas längsta urbergsgrottor - cirka 2 600 m långa och delvis i flera våningar.' Men hur de här grottorna en gång skapades råder det olika meningar om. Var de resultatet av en jordbävning, eller har de gröpts ut av vatten? I programmet möts yrkesgeologen och amatören, och argumenterar för sina respektive positioner. Klicka på pilarna ovan för att se fler bilder från Bodagrottorna! Vi får också möta författaren Tomas Bannerhed som skrivit en roman om en fågelskådande pojke. Boken heter Korparna och är nominerad till Augustpriset 2011. Tommy Merkert i Lämnhult skulle rensa sin fågelholk en dag för att göra plats för fåglarna. I holken hittade han något helt annat än det han förväntat sig... Veckans kråkvinkel är det Thomas Öberg som står för. Den här gången handlar det om tandvärkstallar. Programledare är Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Loka 20111h 32min