Pyrrhos – på fel sida i historien i kampen om världsherraväldet

Pyrrhos – på fel sida i historien i kampen om världsherraväldet

Trots att kung Pyrrhos (319–272 f.Kr) betraktades som den största generalen någonsin under sin levnad har han gått till världshistorien som den främsta förloraren eftersom det var romarna som skrev historien -– men hur blir bilden av Pyrrhos om man kritiskt granskar de källor som finns?


Historien skrivs av segrarna och Pyrrhos eftermäle har präglats av att han levde i en tid när romarriket formerades. Idag minns vi bara Pyrrhos för citatet ”En sådan seger till och jag är förlorad” som ska ha yttrats efter en blodig seger mot romarna. Men Pyrrhos vann under sin långa regenttid mer segrar genom diplomati än krig.


I avsnitt 116 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med antikvetaren Allan Klynne som bland annat skrivit boken Pyrrhos – Segraren som förlorade.


Pyrrhos namn bar med sig mytisk kraft eftersom han var släkt med Alexander den store, som dött som 33-åring efter att ha erövrat områden ända till Indien.


Pyrrhos liv började dramatiskt när han som tvååring tvingades fly från faderns kungadöme Epyros till Illyrien. Men vid tolv år ålder återfick Pyrrhos den mördade faderns kungarike bara för att förlora det några år senare igen.


Pyrrhos var en skicklig fältherre som tillfogade romarna allvarliga nederlag och de romerska förlusterna var större än Pyrrhos förluster, men romarna kunde hela tiden få förstärkningar som gjorde det möjligt för dem att sätta upp nya arméer. Därför kunde inte Pyrrhos vinna kriget trots att han vann de flesta slagen.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jaksot(744)

Bödeln - föraktad och fruktad

Bödeln - föraktad och fruktad

Bödeln var en föraktad och fruktad individ som inga ärbara människor vill ha med att göra. Han rekryterades bland dödsdömda och slutade ofta sin bana med att själv bli avrättad. Samtidigt var bödeln e...

13 Loka 202552min

U 137 – När gränsen skulle skyddas med våld

U 137 – När gränsen skulle skyddas med våld

Den 27 oktober 1981 gick den sovjetiska ubåten U 137 på grund i Gåsefjärden utanför Karlskrona. De styrande i Moskva skyllde på felnavigering men denna förklaring avvisades med kraft av den svenska mi...

10 Loka 202539min

Karlskrona i skuggan av andra världskriget

Karlskrona i skuggan av andra världskriget

När andra världskriget bröt ut 1939 hamnade Sverige, som neutral stat, i en prekär situation. Omgivet av krigförande stater hade marinen till uppgift att skydda svenska farvatten, eskortera handelsfar...

9 Loka 202546min

Från segel till stål: Karlskrona genom krig och kris

Från segel till stål: Karlskrona genom krig och kris

Trots snabba förändringar under 1800‑talet, där segel byggdes om till ånga och trä byttes mot stål, förblev Karlskrona central för Sveriges marina försvar. Nya vapen som minor och torpeder innebar att...

8 Loka 202541min

Karlskrona i bakvatten – från militär förnedring till teknisk förnyelse

Karlskrona i bakvatten – från militär förnedring till teknisk förnyelse

Krigen mot Ryssland under 1700-talet ledde till att flottbasen i Karlskrona förlorade i betydelse. Fokus flyttades istället till skärgårdsflottan och Sveaborg. Staden drabbades dessutom hårt av epidem...

7 Loka 202545min

Karlskronas grundande – Värnet mot ärkefienden Danmark

Karlskronas grundande – Värnet mot ärkefienden Danmark

I november 1679 kliver kung Karl XI iland på Trossö i Blekinges skärgård. Redan året därpå får Karlskrona sina stadsprivilegier. Här ska ett nytt nav för Sveriges sjömakt växa fram – långt från huvuds...

6 Loka 202543min

Skyddsmakten – Sveriges okända roll under andra världskriget

Skyddsmakten – Sveriges okända roll under andra världskriget

Sverige spelade en betydande roll som skyddsmakt för 27 stater under andra världskriget. När krigförande länder bröt sina diplomatiska förbindelser trädde Sverige in som neutral mellanhand och ansvara...

2 Loka 202547min

Sveriges aktiva roll i Japan under andra världskriget

Sveriges aktiva roll i Japan under andra världskriget

Sverige spelade en mer aktiv diplomatisk roll i Japan och Kina än i Europa under andra världskriget. Eftersom Sverige aldrig hotades militärt av Japan kunde landet föra en självständig utrikespolitik ...

1 Loka 202547min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
siita-on-vaikea-puhua
kaksi-aitia
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
i-dont-like-mondays
uutiscast
poks
antin-palautepalvelu
kolme-kaannekohtaa
joku-tietaa-jotain-2
sita
mamma-mia
aikalisa
yopuolen-tarinoita-2
rss-murhan-anatomia
meidan-pitais-puhua
rss-nikotellen
lahko
rss-palmujen-varjoissa
rss-haudattu