Blommande ljunghed och ett bra år för skräntärnan

Tarfalaglaciären intill Kebnekajsemassivet är Sveriges mest undersökta glaciär.Hur forskningen går till och vad man idag vet om glaciärens utveckling berättar Naturmorgon om på lördag, då Thomas Öberg träffar professor Gunhild Rosqvist, chef för forskningsstationen vid Tarfala, och Per Holmlund, även han glaceolog och professor vid Stockholms universitet. En fråga som de utreder är hur glaciären påverkas av förändringar i klimatet. Se bildspelet här ovan! Fotograf är Thomas Öberg om inget annat anges.Vi berättar också om hur flygkraschen med ett Herkules-plan i april påvekar miljön i omgivningen. Bland annat spreds stora mängder flygbränsle i samband med olyckan. På Kosteröarna finns ovanligt goda förutsättningar att studera urgamla bergarter. Thomas Eliasson berättar om vulkaner och sediment och 1 560 miljoner gamla spår från kontinenter som kolliderat med varandra. På norra Gotland har den långa konflikten kring Nordkalks kalkbrott blivit allt hetare. Nordkalk har fått tillstånd att avverka en skog för att kunna utöka sin verksamhet, och de har ett domstolsutslag i ryggen. Men flera stora miljöorganisationer accepterar inte det här. De anser att området är alltför skyddsvärt för att få exploateras - och de får stöd av Statens naturvårdsverk. Konflikten har utvecklats till en miljöstrid som vi inte upplevt på länge. Programledare är Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Elo 20121h 32min

Den som har åkt E4:an längs Vätterns östra strand har säkert lagt märke till den vidunderliga utsikten. Branta bergväggar, skogar och ängar nere vid stranden och inte minst den mäktiga sjön. Men den som susar förbi i en bil får förstås bara en hastig glimt av naturen. Denna helg tar vi oss en närmare titt. Fredag till lördag anordnas nämligen Sveriges första Bioblitz i Röttle, söder om Gränna. En Bioblitz är en sorts intensiv genomgång av ett naturområde, under 24 timmar hjälps experter och naturintresserad allmänhet åt att göra en grundlig inventering. Fältreporter Erik Kohlström finns på plats i Östra Vätterbranterna, som nyligen utnämnts till Biosfärområde. Under lördagsmorgonen vänder vi på stenar, gräver efter skalbaggar i mulmträd och kryper med näsan bland växterna. Vitvalen kallas ibland kallas för havets kanariefågel för sina många lätens skull. Vitvalen, eller belugan som den också kallas är en liten val som lever i kalla arktiska vatten. I Cook inlet i södra Alaska finns en stationär population som har minskat kraftigt under de senaste tjugo åren. Vi följer med Lena och Tove Näslund på valskådning och så möter vi Leigh Pinney och Bonnie Easly Appleyard som studerar valarna via fjärrstyrda kameror. Den skygga europeiska vildkatten lever i flera tyska skogsområden. Nu arbetar naturvårdare med att skapa skogskorridorer i landskapet så att katterna kan röra sig mellan de olika områdena. Thomas Lindberg har träffat den tyske vildkattsexperten Thomas Mönlich i nationalparken Hainich, 20 mil söder om Berlin. Programledare är Elin Lemel Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Elo 20121h 31min

Bastardsvärmaren flyger i varma, blomrika marker under juli månad. I Sörmons gamla grustäkt utanför Karlstad finns en stor population sexfläckig bastardsvärmare. Entomologen Sven-Åke Berglind visar de slående vackert tecknade fjärilarna och berättar om grustäkten som levnadsmiljö. Dubbelbeckasinen är en av de fyra svenska fågelarter som ägnar sig åt lek. Och att se och höra dess spel är en riktig upplevelse. En sen kväll alldeles i början av juni tog Andreas Karlsson, som är guide på Naturum i Hemavan, med Lasse Willén till en välkänd plats för dubbelbeckasinlek. På lördag återser vi också Nya Zeeland genom Jenny Berntson Djurvalls reportage från i vintras.Vi besöker bland annat en podokarpskog, som med sina olika skikt av träd och buskar påminner lite om en djungel. De höga barrträden är ofta helt täckta av andra växter - epifyter som ormbunkar och lianer. I Sydbokskogen möter vi den karismatiska alppapegojan Kea. Vi besöker Te Anau på Nya Zeelands sydö där myndigheterna driver ett bevarandeprojekt för Takahen - en kraftig rallfågel som länge betraktades som utdöd. Takahen tillhör, precis som nationalsymbolen kivin, de Nya Zeeländska fåglar som saknar flygförmåga. Innan människan kom till Nya Zeeland fanns det inga landlevande däggdjur som kunde hota de marklevande fåglarna. Idag bekämpar myndigheterna en lång rad introducerade växter och djur som hotar att slå ut känsliga inhemska arter. Den nya Zeeländska pälssälen jagar fisk i de näringsrika vattnen längs landets östkust. Vi träffar de charmiga men inte helt ofarliga fiskätarna i Kaikoura på Sydön. Programledare är Elin Lemel Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Heinä 20121h 31min

Den handlar om lax när vår fältreporter Thomas Öberg sänder direkt ifrån Umeälvens strand. I alla tider har laxen vandrat uppför Umeälven för att leka. Men idag är älven hårt exploaterad. Vad betyder det för laxbeståndet? Vilken effekt har kompensationsodlingen och utsättningen av smolt i älven och vad betyder den nya laxtrappan vid Stornorrfors för lekfiskens möjligheter att vandre vidare upp i Vindelälven. Medverkar gör laxforskarna Lo Persson och Peter Rivinoja från SLU i Umeå. Kungskrabban är en bepansrad jätte som planterades ut i vattnen runt Kolahalvön på 60-talet. Den vandrade snabbt in på norskt vatten. Hur påverkar krabban resten av bottenfaunan och vad är det som gör den så framgångsrik som art? Erik Kohlström tar med oss till Norge där vi lär känna Kungskrabban med hjälp av Jan H Sundet, forskare vid det norska Havsforskningsinstitutet IMR och Eirik Makk Eilertsen som jobbar på Polariaakvariet i Tromsö. Vi får också höra om utterungarna som lekte i Katarina Lingsell Wigrens båthus på en ö utanför Örnsköldsvik, om jätteröksvampar, skånska trollsländeprojektets sommarläger och om vad man ska göra om man hittar fladdermusungar på marken. Många fladdermusungar prövar sina vingar vid den här tiden på året och det kan vara orsaken till att Naturmorgonlyssnaren Birgitta Karlgren nyligen hittade tre ungar på marken vid ett fritidshus i Roslagen. Programledare är Elin Lemel Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Heinä 20121h 32min

Den här veckan hittar vi fältreportern Lena Näslund i Sörmland med siktet inställt framför allt på getingar. Visste ni att det finns 51 olika getingarter i Norden? De allra flesta så kallat solitära getingar, där honan lägger ett ägg i varje cell. Bara 12 arter är sociala, alltså bygger hela samhällen - sådana vi oftast menar när vi säger geting. Den fridsamma bålgetingen hör till dem. Vår guide till steklarna är Urban Wahlstedt - en av författarna till den nya Nationalnyckeln om Steklar - Myror och getingar. Den vitryggiga hackspetten är en av våra mest ovanliga häckfåglar. Man kan räkna de häckande paren i Sverige på ena handens fingrar. I år dök ett par upp på en ö i Luleås skärgård. Hur går det för vitryggarna där? Vi får följa med Thomas Öberg när han besöker ön tillsammans med Mats Williamsson och Jan Bergström. Större Ekbock är en av våra mest hotade arter. Den finns bara på en handfull gamla solbelysta ekar i Halltorps hage på Öland. Som ett led i bevarandearbetet ska nu nya individer födas upp på Nordens Ark. I slutet av maj var entomologen Jonas Hedin och Nordens Arks vetenskaplige ledare Claes Andrén i Rogalin, i Polen och hämtade 15 hannar och 15 honor som nu ges bästa möjliga förutsättningar för att föröka sig. Dimitri Lennartsson berättar om pilgrimsfalkarna på Kristianstads vattentorn. För några veckor sedan hittades hanen och två ungar döda, någon vecka senare hittades ytterligare en unge död och det finns misstankar om att falkarna har blivit förgiftade Den planerade kalktäkten i Bunge på Gotland står just nu i centrum för en strid. Företaget Nordkalk AB har fått klartecken att inleda arbetet med ett nytt kalkbrott, men miljöorganisationer protesterar, eftersom de menar att verksamheten kommer att få förödande konsekvenser för naturen i området. Mer om saken hör du i Naturmorgon från den 9:e juli 2011. Programledare är Elin Lemel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Heinä 20121h 32min

Tomma ölburkar, bildäck och säkert en och annan kundvagn. Det är några exempel på vad man kan hitta i hamnbassängen vid Smögen i Bohuslän. Denna lördagsmorgon ger vi oss ner under partybryggorna, medan kvällspigga sommargäster rumlar hemåt i morgonljuset. Tillsammans med marinbiologen Christin Appelqvist undersöker vi livet i hamnen, och där finns mer än man kan tro. Plåtskrot passar utmärkt för havstulpaner, simpor och stensnultror gömmer sig gärna i gamla bildäck och kanske kan en tomflaska bli ett hem åt en strandkrabba. Till vår hjälp har vi också en ROV, en fjärrstyrd undervattensfarkost utrustad med kameror, som låter oss komma riktigt nära Västerhavets invånare. Sommaren är här, och med den kommer också maneterna. I badvikarna längs våra kuster pulserar redan mängder av rödgula brännmaneter och blåaktiga öronmaneter, och år 2012 verkar bjuda på en riktig manetsommar. Men var kommer de ifrån? Och varför är de så många? Denna lördag utrustar vi oss med vadarbyxor och håv och stiftar bekantskap med maneterna. Marie Moestrup Jensen från Göteborgs Universitet guidar oss in i nässeldjurens värld, och fältreporter Erik Kohlström har lovat att ställa sitt skinn till förfogande för att utröna hur mycket en brännmanet egentligen bränns. Vi ska också ta en titt på en av våra mest spektakulära orkidéer, nämligen Guckuskon. Med sin klargula underläpp och egendomliga form är det en blomma som lockar människor att resa långväga ifrån såhär års. Vår reporter Lena Näslund tar oss med till en kalkbarrskog i Hållnäs, söder om Gävle. Där gör vi en guckusko-exkursion tillsammans med botanisten och författaren Lena Jonsell. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Heinä 20121h 32min

När den industriella expansionen tog fart i mitten av 1800-talet behövdes cement - massor av cement! Så man började bryta kalk i Limhamn utanför Malmö. I över hundra år grävde man sig allt längre ner i marken, tills verksamheten avslutades 1994. Och nu är den 65 meter djupa kratern ett naturreservat, där man kan hitta spår efter numera utdöda hajar och krokodiler - från den tiden då Skåne låg i ett tropiskt hav. Idag finns andra organismer i kalkbrottet: ålar, spännande groddjur, kalktåliga växter - och uvar. Och på lördag sänder Naturmorgon direkt från Limhamns kalkbrott. Våra gäster är bland andra geologen Vivi Vajda och Mats Wirén som arbetar för Malmö stad och känner reservatet utan och innan. Då får vi också lära känna de grönfläckiga paddorna närmare. I våras när de spelade för fullt fanns vi på plats. I veckans Kråkvinkel hör vi TinaMarie Qviberg. Programledare är Lasse Willén och fältreporter Elin Lemel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Kesä 20121h 31min

När midsommarafton gryr flyger storspovshonorna söderut och lämnar hanar och ungar på häckningsplatserna i norr. Adriaan de Jong är doktor på storspovar och berättar om denna folkkära och ljuvligt flöjtande fågel som hör norrbottens ladrike till. En fäbodvall i Hälsingland måste vara den perfekta platsen för blomsterskådning tänker morgonens fältreporter Joacim Lindwall. Hjortstavallen brukas på traditionellt vis och vi kommer bland annat att titta på kattfot, nattviol och gullpudra tillsammans med biologen och botanikern Magnus Andersson från Hudiksvall. På fäbodvallen möts ljud från förr och nu. Myrornas sofistikerade leverne imponerar på Lisa Henkow i veckans kråkvinkel med inspiration från senaste volymen av Nationalnyckeln. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Kesä 20121h 31min