22.Vem vill försvara Sverige i gråzon?
Detta är den tredje och avslutande delen i vår serie om gråzon. Försvarsviljan är i fokus denna gång. Tidigare avsnitt (nummer 4 och 7) om gråzon har handlat om förståelsen av hotbild och Sveriges försörjningsförmåga. Nu handlar det om försvarsviljan i Sverige. Du behöver inte ha lyssnat på avsnitt 4 och 7 för att hänga med i samtalet mellan forskningsledaren Niklas Rossbach och analytikern Christoffer Wedebrand. De tycker inte lika i alla frågor, bland annat om hur viktigt det är med en hög försvarsvilja i befolkningen. Under avsnittet får även veta varför ”psykologiskt försvar” låter exotiskt för utländska öron och varför en mer nyanserad bild av förtroendets värde behövs.
1 Maalis 202157min
21. Att upptäcka kemikalieförgiftning tidigt
Triage är ett system som används för att på plats eller i akut sjukvård prioritera skadade utifrån behov av omhändertagande och förutsättningar att rädda liv. Men inom vården är metodiken i första hand anpassad för traumaskador. Skador orsakade av kemikalier uppvisar inte samma symtom som vid trauma. FOI har tagit fram ett förslag som ska förbättra för personer som skadats av kemiska ämnen, detta berättar forskningschefen Anders Bucht och forskaren Lina Thors om under avsnittet. Du får även veta vilka kemiska ämnen som är viktiga att upptäcka tidigt och hur olika symptom på kemikalieförgiftning kan se ut.
8 Helmi 202118min
Framtida hot: Robusta beslut för framtida klimathot
Hur påverkar miljöhotet och ett förändrat klimat beslut? Christoffer Wedebrand, analytiker, och Per Wikman-Svahn, forskare från KTH, är två av författarna till kapitlet Robusta beslut för hantering av ett förändrat klimat. I ett 24 minuter långt avsnitt går de bland annat igenom: Hur en liten havshöjning kan leda till att översvämningar som förr kom var hundrade år i framtiden kommer var tionde Vilka metoder som går att använda för att försöka förutse klimathot Varför vi inte ska vara rädda för osäkerheten Den 20 januari lanserar FOI Strategisk utblick 9 med ett seminarium som webbsänds kl. 9.00–10.30. Samma dag går rapporten att ladda ned från foi.se.
19 Tammi 202124min
Framtida hot: Svärmande drönare
Två experter diskuterar sannolikheten för svärmar av drönare som attackerar infrastruktur. Avsnittet är del två i kortserien Framtida hot som släpps inför lanseringen av samlingsrapporten Strategisk utblick 9 - Framtida hot. Martin Hagström, forskningsledare, och Lars Forssell, forskare, är två av författarna till kapitlet Svärmande drönare – ett reellt militärt hot i framtiden?
18 Tammi 202118min
Framtida hot: Perspektiv på framtida militära hot
Den 20 januari lanserar FOI Strategisk utblick 9. Riitta Räty, forskningsledare, och Ann Ödlund, förste forskare, är två av författarna till kapitlet Perspektiv på framtida militära hot. I ett 22 minuter långt avsnitt går de bland annat igenom: Hur ny teknik tvingar fram nya organisationssätt Varför teknikutvecklingen underlättar gråzonsangrepp Nyttan med perspektivstudier och varför det ska var skillnad mellan dem när det gäller civilt och militärt försvar.
15 Tammi 202123min
20. Forskning och framtid
Jens Mattsson (generaldirektör) och Björn von Sydow (styrelseordförande) berättar mer om myndigheten FOI och den forskning som bedrivs här. Vad tycker Björn von Sydow är vitalitetshöjande, varför behövs FOI och hur resonerar de kring myndighetens framtida förmåga? Det några av de frågor som blir besvarade under avsnittet.
4 Tammi 202152min
19. Mode för den som inte vill synas
I det nittonde avsnittet av FOI:s podcast pratar två forskare om kamouflage och hur nya material kan överlista sensorer. Forskarna Linda H Karlsson och Hans Kariis är gäster detta avsnitt och berättar om distruptivt kamouflage, inspiration från bläckfiskar och den nationella prestigen i kamouflagemönster. I slutet av avsnittet kommenterar chefredaktören för Plaza Uomo, Erik Mannby, militärmode.
16 Joulu 202037min
18. FOI testar andningsskydd: ”Vi körde sms-rapportering en gång i timmen”
I detta avsnitt berättar FOI:s forskare om tester av andningsskydd, eller dammfiltermasker som de också kallas. Gäster i avsnittet är två personer med olika ansiktsform*, forskningsingenjörerna Max Bäckman och Lillemor Örebrand. De arbetade intensivt veckorna efter påsk med att testa andningsskydd åt sjukvården. Under avsnittet får du veta hur stora skillnader det är mellan ansiktsskydd, andningsskydd och munskydd, hur ett test går till och hur FOI:s tester kunde stoppa lycksökare. * I avsnittet får du veta vem av dem som hade den ansiktsform som flest masker passade på.
19 Marras 202023min
