Var går gränsen mellan antisemitism och Israelkritik?

Var går gränsen mellan antisemitism och Israelkritik?

Antisemitismen ökar efter Hamas terrorattack i Israel och det pågående kriget i Gaza. Är det en ny antisemitism eller är det samma antisemitism nu som då?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Judar i Sverige upplever en kraftigt ökad antisemitism. Det visar en rapport från Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet som kom ut i veckan (slutet av september 2024). Ökningen har skett efter Hamas blodiga attack den 7 oktober och sedan Israel startade kriget i Gaza med målet att utplåna Hamas. Så fort Israel-Palestinakonflikten blossar upp ökar också antisemitismen. Men har konflikten sin egen antisemitism eller är det samma återkommande föreställningar om judar?

Antisemitismen efter 7 oktober och kriget i Gaza

Det mänskliga lidandet och förödelsen i Gaza har lett till stora protester, återkommande demonstrationer och vid flera universitet har studenter krävt att universiteten avbryter samarbeten med Israel. Men protesterna har också haft inslag av antisemitism.
En del beskriver Israel som ett kolonialt projekt. Det finns forskare som anser att de postkoloniala och antirasistiska perspektiven leder till att antisemitismen kommer bort: judar blir vita förtryckare.
Så hur påverkas synen på antisemitismen med de här teorierna? Var går gränsen mellan antisemitism och Israelkritik?
Medverkande: Lars Dencik, professor emeritus i socialpsykologi vid Roskilde universitet i Danmark och Pontus Rudberg, docent i historia vid Uppsala universitet, forskare vid Segerstedts institutet och medförfattare till rapporten Antisemitism i Sverige efter 7 oktober.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Anton Åhlberg

Veckans tips:

Böcker:
Vår kamp. En amerikans svar på ”Min kamp” av Adolf Hitler - Henrik van Loon
Modernity and Ambivalence - Zygmunt Bauman

Film:
Fürher och förförare - Joachim Lang

Jaksot(811)

Var finns matematiken?

Var finns matematiken?

Söndag 8 januari 17.00 i P1 (med repris fredag 13 januari 21.03) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utan matematik hade den tekniska utvecklingen varit omöjlig och naturlagarna hade än idag varit outforskade. Så vad är matematik? Är matematik en mänsklig uppfinning eller existerar den oberoende av människan. Reflektion kring matematikens natur har spelat stor roll för filosofin och Euklides verk Elementa fungerade som lärobok i geometri i mer än två tusen år. Gäster är Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik och Gunnar Berg, lektor i matematik, båda vid Uppsala Universitet. Programledare och producent Peter Sandberg Programmet är en repris från januari 2011

8 Tammi 201241min

Hela intervjun med Marjolijn Februari, extramaterial till Utblick  2012-01-01 kl. 17.03

Hela intervjun med Marjolijn Februari, extramaterial till Utblick 2012-01-01 kl. 17.03

Extramaterial till Filosofiska rummet Utblick 20120101: Hela Thomas Lunderquists intervju med Marjolijn Februari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2 Tammi 201233min

Hela intervjun med Ingrid Robeyns, extramaterial Utblick  2012-01-01 kl. 17.03

Hela intervjun med Ingrid Robeyns, extramaterial Utblick 2012-01-01 kl. 17.03

Extramaterial till Filosofiska rummet Utblick 20120101 Hela intervjun med Ingrid Robeyns Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1 Tammi 201223min

Utblick: Frihet och jämlikhet i världens mest liberala land 2012-01-01 kl. 17.03

Utblick: Frihet och jämlikhet i världens mest liberala land 2012-01-01 kl. 17.03

Filosofiska rummet Utblick: Frihet och jämlikhet i världens mest liberala land. I Nederländerna har det blivit vanligt att ifrågasätta författningens första paragraf, som garanterar alla medborgare lika behandling oavsett kön, religion, livsinriktning eller ras. Många menar att det är en tyrannisk form av jämlikhet som tvingar människor att vara jämlika. Marjolijn Februari, rättsfilosof, kolumnist och skönlitterär författare i Amsterdam, menar tvärtom att paragrafen inte tvingar folk att vara lika utan tillåter dem att vara olika. I veckans Filosofiska rummet träffar Thomas Lunderquist henne, och han beger sig också till Erasmus-universitetet i Rotterdam och ekonomen och filosofen Ingrid Robeyns. Både hon och Februari framhåller den indiske nationalekonomen Amartya Sen och hans Capability Approach, vikten av att människor tillerkänns en jämlik möjlighet att skapa sina liv. Producerat av Lokatt Media för Sveriges Radio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1 Tammi 201241min

Det brottsliga hatet

Det brottsliga hatet

Muslimska kvinnor som trakasseras för sin slöja. Judar som blir angripna på väg till och från synagogan och homosexuella som misshandlas på grund av sin sexuella läggning. Den typen av brott kallas hatbrott och sker i de mest vardagliga sammanhang. Varje år görs över femtusen anmälningar och säkert är det många som inte ens polisanmäls. Vad vill samhället visa genom att kalla vissa handlingar för hatbrott? Är det värre att bli misshandlad av någon som hatar en för den grupp man tillhör snarare än för den man själv är? I Filosofiska rummet möts denna vecka David Brax, som är filosof och ingår i ett internationellt forskningsprojekt om hatbrott, Jeanette Larsson, kriminalinspektör och hatbrottsutbildare vid polisen i Malmö och Per Ole Träskman, professor i straffrätt. Lars Mogensen är programledare, Thomas Lunderquist producent. En Lokatt Media-produktion för Sveriges Radio Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

25 Joulu 201141min

Om språkets evolution

Om språkets evolution

Söndag 18 december 17.00 i P1 (med repris fredag 23 dec 21.03) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När började människan prata? Och varför pratar vi? Frågan om när människan började tala är fortfarande något av en vit fläck på den evolutionsbiologiska kartan, däremot finns en uppsjö av mer eller mindre fantasifulla teorier och spekulationer. Faktum är att Linguistiska sällskapet i Paris 1866 bannlyste all vidare diskussion om språkets ursprung, man hade tröttnat på alla lösa spekulationer och bristen på fakta, och det dröjde ända fram till 1990-talet innan seriös forskning kom igång på allvar. Vad man vet är att vi härstammar från språklösa apor och att språkförmågan bör ha utvecklats under de senaste trehundratusen åren. Frågorna bland dagens språkforskare är om är om vår hjärna har ett biologiskt utvecklat språkorgan eller om det är en del av hjärnans vanliga kognitionskapacitet eller är kanske språket helt enkelt en mänsklig uppfinning? Gäster: Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Lasse Berg, författare och Karin Aronsson, professor vid Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Programledare och producent Peter Sandberg. Lästips: Hur Homo blev sapiens av Peter GärdenforsTankens vindlar av Peter Gärdenfors Gryning över Kalahari av Lasse Berg Programmet är en repris från maj 2010

18 Joulu 201141min

Meningen med arbetet

Meningen med arbetet

Förr i tiden arbetade man för att skapa en meningsfull tillvaro och fritid. Nuförtiden tycks arbetet ha blivit ett självändamål. Sällan om någonsin hör man längre i det realpolitiska offentliga samtalet någon som förespråkar sänkt arbetstid. Tvärtom verkar alla riksdagspartier överens om att det är arbetslinjen som gäller. Men måste det vara så? Är heltidsarbete för alla nödvändigt för ett blomstrande samhälle? Skulle inte den alltmer effektiviserade produktionen kunna ge oss utrymme att leva medan vi lever, istället för att bara skapa ännu mer stress? I Filosofiska rummet möts Anne-Marie Pålsson, nationalekonom och upphovsman till RUT-avdraget, Roland Paulsen, sociolog och kritiker av arbetssamhället, samt historikern Victor Lundberg. Lars Mogensen är programledare, producent Thomas Lunderquist. En Lokatt Media-produktion för Sveriges Radio. Lyssna på Tendens om arbetet: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

11 Joulu 201141min

Religion och etik - om Gud som moralfilosof

Religion och etik - om Gud som moralfilosof

Säg moral eller etik, och många ser Gud och hans bud, kyrkan och hyttande präster för sitt inre öga. Det har blivit hög tid att frigöra etiken ur religionens tvångströja! Det menar Birgitta Forsman, som i sin nyutkomna bok Gudlös etik motiverar sin åsikt bland annat med att religionens inflytande styr in det moraliska tänkandet på underlivsfrågor, och ger dessa frågor reaktionära svar som skapar mycket lidande. Men religion är inte lika med fundamentalism, menar Anders Piltz, katolsk präst och professor i latin. Människorna behöver religionens mångtusenåriga erfarenheter. I Filosofiska rummet möts Birgitta Forsman och Anders Piltz i en debatt under Lars Mogensens ledning. Producent är Thomas Lunderquist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

4 Joulu 201141min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
kolme-kaannekohtaa
rss-ootsa-kuullut-tasta
siita-on-vaikea-puhua
aikalisa
sita
i-dont-like-mondays
poks
kaksi-aitia
antin-palautepalvelu
joku-tietaa-jotain-2
yopuolen-tarinoita-2
meidan-pitais-puhua
ootsa-kuullut-tasta-2
loukussa
rss-murhan-anatomia
mamma-mia
terapeuttiville-qa
lahko
kummitusjuttuja