Så manipulerar politiker ditt tänkande med språkliga knep
Språket7 Loka 2024

Så manipulerar politiker ditt tänkande med språkliga knep

Politiker använder språkliga knep för att styra dina tankar. Upptäck de dolda strategierna bakom fraser som: Det är dåligt nu, men med oss blir det bättre.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det där är ett grundläggande politiskt supernarrativ. Det ligger deras intresse att säga att det är dåligt nu. Men om man granskar det som tas för givet, visar det sig att det inte alltid stämmer, säger Anna Wallberg Gustafsson, docent i svenska och författare till ”Vad gör språket i politiken?”.

Genom att inte säga allt rakt ut låter politiker dig som mottagare fylla i luckorna själv, vilket förstärker upplevelsen av att budskapet är sant och relevant.

– Om du själv måste tolka in saker så blir du samtidigt medskapare och det känns som att du har tänkt tanken själv, säger Anna Wallberg Gustafsson.

Det underförstådda kan därmed bli ett kraftfullt verktyg för att påverka uppfattningar utan att öppet formulera kontroversiella ståndpunkter.

Språkfrågor om politiskt språk

Vad innebär den retoriska figuren ”entymem” och vad är koppling till populism?

Vad betyder egentligen ”robusthet”, ett ord som politiker och media använder allt oftare?

Vad betyder egentligen ”trop”, som används i många politiska och ideologiska sammanhang?

Varifrån kommer ordet ”hjärntvättad”, och skulle det inte kunna ha en positiv betydelse – en renare hjärna?

Mer om politiker och språk

Läs boken Vad gör språket i politiken? av Anna W. Gustafsson, utgiven av Morfem (2024).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst: Anna Wallberg Gustafsson, docent och lektor i svenska vid Lunds universitet. Programledare Emmy Rasper.

Jaksot(500)

Snuskspecial: Spänn ballarna och sluta vara så anal!

Snuskspecial: Spänn ballarna och sluta vara så anal!

Den här veckan handlar alla språkfrågor om ämnen under bältet. Dessutom tar vi reda på vad folk säger när de behöver gå på toaletten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reporter Beatrice D...

19 Tammi 201624min

Hur lät språket i kontaktannonser förr i tiden?

Hur lät språket i kontaktannonser förr i tiden?

Mysiga hemmakvällar och skogspromenader är ord och uttryck som du kanske förknippar med kontaktannonser. Men hur lät språket i kontaktannonserna förr i tiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios ...

12 Tammi 201624min

Hur lät språket i radio förr i tiden?

Hur lät språket i radio förr i tiden?

Varför lät språket i radio annorlunda förr? Sveriges Radios första språkvårdare Åke Jonsson förklarar på vilket sätt radiospråket har förändrats de senaste 90 åren. Reporter Beatrice Dalghi. Lyssna på...

5 Tammi 201624min

Klittra, terror och flyktingström –  aktuella ord i de nordiska språken

Klittra, terror och flyktingström – aktuella ord i de nordiska språken

Vilka ord har varit aktuella i Sverige, Norge och Danmark? I årets sista Språket har Emmy Rasper bjudit in sina nordiska kollegor för att prata om vilka ord som präglat 2015. Lyssna på alla avsnitt i ...

29 Joulu 201524min

Varför ”lackar” det mot jul?

Varför ”lackar” det mot jul?

Var kommer det lackar mot jul ifrån? Vi säger ju inte att det lackar mot påsk eller midsommar. Det undrar en lyssnare i Språkets julspecial. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språk...

22 Joulu 201524min

Hälsa hit och hälsa dit. Varför hälsar vi till varandra?

Hälsa hit och hälsa dit. Varför hälsar vi till varandra?

Lyssnaren Alexandra är trött på att vi håller på och hälsar till varandra till höger och vänster och undrar var själva ordet hälsa och traditionen att hälsa kommer ifrån. Lyssna på alla avsnitt i Sver...

15 Joulu 201524min

Hur ska man uttala ordet arkitekt?

Hur ska man uttala ordet arkitekt?

Arkitekt går att uttala både med ett k-ljud och ett ch-ljud. Lyssnaren Karin undrar varför, Ylva Byrman ger svar och berättar även vilket uttal som är vanligast hos arkitekterna själva. Lyssna på a...

8 Joulu 201524min

När började vi heta namn?

När började vi heta namn?

Lyssnaren Albin undrar när människor började heta namn och om personnamn finns i alla språk. Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till 3200 f Kr och berättar om de första personnamn som vi känner till. ...

1 Joulu 201524min

Suosittua kategoriassa Tiede

tiedekulma-podcast
rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
rss-metsantuntijat-podcast
rss-duodecim-lehti
mielipaivakirja
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita
docemilia
filocast-filosofian-perusteet
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-bios-podcast
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast
rss-sosiopodi
rss-miljonaarien-tasavalta