De får Nobelpriset i medicin 2024 – för mikroRNA
Vetenskapsradion7 Loka 2024

De får Nobelpriset i medicin 2024 – för mikroRNA

Hur vet en hjärncell att den ska bli just en hjärncell och en njurcell att den ska bli en njurcell? En del av svaret finns i den forskning som får medicinpris i år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Victor Ambros och Gary Ruvkun får årets Nobelpris i fysiologi eller medicin för forskning om mikroRNA och dess roll i posttranskriptionell genreglering. MikroRNA är en liten molekyl som är med och bestämmer vilka proteiner en cell faktiskt ska producera. Sådan reglering behövs, eftersom alla celler innehåller allt DNA – hela receptet till exempelvis en människa.

Hör Vetenskapsradions sändning på plats från presskonferensen på Karolinska institutet när priset tillkännagavs. Om vad upptäckten innebär och varför den fått Nobelpriset 2024 i fysiologi eller medicin. Vi hör också båda pristagarna om deras reaktioner på att få priset.

Programledare: Annika Östman och Lars Broström
annika.ostman@sverigesradio.se
lars.brostrom@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Jaksot(1000)

Privata skogsägare och landskapsperspektiv viktiga när naturrestaureringslag ska genomföras

Privata skogsägare och landskapsperspektiv viktiga när naturrestaureringslag ska genomföras

Storskaliga försök pågår i Västerbotten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sommaren 2024 så klubbades en omdebatterad EU-förordning igenom som bland annat innebär att 20 procent av all nat...

19 Elo 202519min

Djurens outgrundliga blick

Djurens outgrundliga blick

Som den smartaste varelsen hittills dominerar människan jorden. Men vill vi lära oss att förstå vad djuren har att säga? Och vad händer med oss människor när evolutionen går vidare? Lyssna på alla avs...

18 Elo 202519min

Så håller du dig frisk i värmen

Så håller du dig frisk i värmen

I det vackra sommarvädret söker fler akutvård för problem som har med vätskebrist att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vätskebrist kan ligga bakom huvudvärk och illamående men också...

15 Elo 202519min

Så kommer människor att resa i tiden – här är metoderna som funkar

Så kommer människor att resa i tiden – här är metoderna som funkar

Tidsresor kommer att ske. Det tror båda fysikprofessorerna Ulf Danielsson och Ingemar Bengtsson. Och de är ense om hur det kommer att gå till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet ...

14 Elo 202519min

Så fungerar en tonårshjärna – och därför är den optimal för ungdomsåren

Så fungerar en tonårshjärna – och därför är den optimal för ungdomsåren

Impulsiv och känslostyrd. Tonåringars hjärnor ses ofta som outvecklade vuxenhjärnor. Men de har unika förmågor som är optimala för just tonåringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Progr...

13 Elo 202519min

Nytt ris kan minska utsläppen av klimatgaser

Nytt ris kan minska utsläppen av klimatgaser

Ris släpper ut mycket mer växthusgaser än andra spannmål. Därför har forskare i Sverige och Kina utvecklat en ny rissort med 70 procent mindre klimatutsläpp än genomsnittligt ris. Lyssna på alla avsni...

12 Elo 202519min

Svante Arrhenius – föregångare på flera fronter

Svante Arrhenius – föregångare på flera fronter

Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin Svante Arrhenius : nobelpristagare, k...

11 Elo 202519min

Plastens framtid kan avgöras nu

Plastens framtid kan avgöras nu

Världen svämmas över av plastprodukter som förorenar planeten. Nu pågår försök att lösa problemen som plasten orsakar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Genève i Schweiz hålls just nu et...

8 Elo 202519min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
tiedekulma-podcast
rss-duodecim-lehti
docemilia
rss-lihavuudesta-podcast
utelias-mieli
radio-antro
rss-sosiopodi
sotataidon-ytimessa
mielipaivakirja
filocast-filosofian-perusteet
rss-laakaripodi
rss-radplus
rss-opeklubi
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita