Naturmorgonåret 2020

Hållö, heter en kal klippö längts ut i kustbandet utanför Smögen i Bohuslän. Den består nästan uteslutande av bohusgranit men det finns också svarta diabasådror i det röda berget. Geologen Thomas Eliasson ska visa oss xenoliter (äldre berggrunder som hittas i graniten), jättegrytor och rombporfyr - vad det nu är? En dag när vinden tar i kan det dyka upp någon kustlabb kanske? Silltruten häckar på Hållö. Vi ska försöka att inte bara titta ner i berget utan vara observanta på vad som kan komma flygande också. Utanför Hållös släta bergsklippor tar hårdbottnen vid. Här lever olika krabbor, sjöstjärnor, blåstång och havstulpaner. Marinbiolog Christin Appelqvist vill också titta på livet i ett hällkar. Det är en extrem miljö som kan bli väldigt salt och dessutom varm. Där kan finnas tarmtång, strandsnäckor och märlkräftor. Sälsäkra fiskeredskap. För de som livnär sig på kustnära fiske av ål och lax är sälen en besvärlig konkurrent. De äter upp fångsterna och har sönder när och ryssjor. På motsvarande sätt är fiskeredskapen en risk för sälen som kan fastna och drunkna. Naturmorgon följde med ålfiskaren Rolf Karlsson ut tillsammans med marinbiologen Sara Königsson från Fiskeriverket. Hon har studerat sälen och försöker ta fram sälsäkra fiskeredskap. Veckans kråkvinkel kommer från Anders Börjeson som tycker att vissa borde rätta mun efter matsäck. Programledare Jenny Berntson Djurvall och fältreporter Elin Lemel sänder direkt från Hållö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Heinä 20111h 31min

På midsommardagen sände Naturmorgons Joacim Lindwall direkt ifrån Söderåsen, sydväst om Torsåker, i Gästrikland. Söderåsen är ett kalkrikt grönstensberg med flera unika växtarter, det är också ett av dom första "Norrlandsbergen" där söder möter norr. Här fick vi följa historien från istiden, då Söderåsen var en klippa i havet, och framåt med hjälp av blommande växter som vippärt och slåtterfibbla. Gäster är Barbro och Lennart Risberg. Tina-Marie Qviberg funderade över sju sorters blommor under kudden och fortplantning i veckans kråkvinkel. Och så handlade det om regeneration - att släppa ifrån sig en arm kan vara ett bra sätt att undkomma en fiende, i alla fall om armen snabbt växer ut igen. Olga Ortega Martinez forskar på en trådormstjärna med mycket effektiv regeneration. Therese Forsberg hade träffat henne på forskningsstationen Kristineberg i Fiskebäckskil. Dessutom fick vi höra om jakten på Tranströmers tornbagge på Runmarö - ön där poeten Tomas Tranströmer själv bor, vi fick en fågelrapport från Göran Andersson på Ottenby fågelstation. Göran Nilsson från Naturhistoriska museet i Göteborg hjälpte oss svara på en lyssnarfråga om paddor som gräver ner sig i en gräsmatta i Nacka och Susanne Åkesson berättade om hur ugglor klarar av att jaga nu när det är ljust hela natten och om taltrastens härmande sång. Programledare var Elin Lemel och fältreporter Joacim Lindwall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Kesä 20111h 31min

Lördagen den 18 juni sänder vi Naturmorgon direkt från en av fjällvärldens allra äldsta turiststationer, Saltoluoktas fjällstation. Redan 1912 började man uppföra den här anläggningen, och orsaken var det ökande intresset för fjällturism, inte minst den nybildade nationalparken Stora Sjöfallet. Även de som har tagit sig genom Sareks nationalpark eller via Kungsleden norrut landar så småningom i Saltoluokta, och passar säkert på att koppla av en smula efter ansträngningarna i väglöst land. Veckans Kråkvinkel är signerad Jenny Berntson Djurvall. Thomas Öberg och Lasse Willén berättar om sina upplevelser kring Saltoluokta och vad de stött på där - beroende hur långt våren har hunnit nu när vi närmar oss midsommar. Vi träffar också naturguiden Teresa D'Angelo, renskötaren Bertil Pittja, och fjällstationens chef Johan Påve. Greta Huuva berättade om hur använder fjällväxten kvanne till alla möjliga ätbara saker. Susanne Backe och Håkan Tyrén ägnar våren och sommaren åt att inventera kungsörnar i Norrbottens fjällkedja. Från helikopern kan de faktiskt räkna både ägg och ungar i örnens bo! När vi skulle prata med dem dök en busksångare upp! Ett fantastiskt lämmelår verkar det vara i år, ivrigt efterlängtat av såväl de hotade fjällrävarna som naturvänner. Elin Lemel följde med länsstyrelsens naturbevakare Håkan Berglund och på fjället och fick till sin förtjusning se en hel massa fjällrävar! Och som grädde på moset en alldeles extra överraskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Kesä 20111h 31min

Finns det stäpper i Europa? Ja, några få, och ett av de finaste stäppområdena ligger i nationalparken Hortobágy i Ungern. Den kallas för pustan. Det är en stor slätt med sparsam vegetation, beroende på den alkaliska jorden. Bara här och där finns fläckar av bördig lössjord, som en gång förts dit av istidens vindar. På Pustan vallar herdar fortfarande sina fårskockar, där kan man ännu se den sällsynta stortrappen och där uppträder den rara aftonfalken flockvis. Lasse Willén har varit i Hortobágy och på lördag efter 7-nyheterna berättar han om sitt besök där. Krutbrännarens blommor sägs likna en flicka i prickig pyjamas. Ur ljusgröna trubbiga blad skjuter den upp ur kalkrika, betade marker. Orkidén krutbrännare blommar i juni och botanisten Marie Widén och reporter Elin Lemel fick se den på Öland. Vargvalpar i experiment. Ett sätt att förbättra generna i den svenska vargstammen är att sätta ut vargvalpar från våra djurparker och låta dem adopteras av vilda vargpar. Just nu görs försök att flytta valpar mellan djurparksvargar för att se om de accepteras. Joacim Lindwall har varit på Järvs zoo och träffat Mats Amundin, koordinator för svenska djurparksföreningens vargavelsprogram. Reporter Erik Kohlström begav sig till Växjösjön för att titta på dubbeltutare och russinknoppar. För utan dem hade det inte legat någon stad runt sjön. De små varelserna ser ut som snorkråkor, men förtjänar bra mycket mer respekt. Lyssna på Eriks reportage om Nationalnyckeln, ett stort och omfattande bokprojekt om Sveriges alla flercelliga arter. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och Lasse Willén. Här ovan kan du se en serie bilder från den ungerska pustan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Kesä 20111h 31min

I vanliga fall samlas Naturmorgons expertpanel i den botaniska trädgården i Lund och svarar på lyssnarnas alla frågor. Men vad skulle de berätta om de fick välja fritt? På lördag hör vi ekologen Susanne Åkesson, entomologen Dave Karlsson och botanikern Lennart Engstrand från Öland. Susanne Åkesson dyker upp på strandängen och vassarna vid Beijershamn. Här kan man hoppas på rödbena, gulärla och kärrsnäppa. Men Susanne håller särskilt utkik efter trutar! Susanne och reporter Erik Kohlström kikar även på sånglärkor. Dave Karlsson vittrar nattliga insektsfällor och tar förstås med sig sin håv till markerna runt Station Linné vid Ölands Skogsby. Och Lennart Engstrand hjälper oss läsa det botaniska landskapet som ju är en förutsättning för både insekter och fåglar. Kråkvinkeln kommer från ölandsbon Anders Börjeson som verkar tycka att det passar att komma nu, flyttfåglar och turister, när solen strålar och luften är ljum! Det har vimlat av lämlar i fjällen den här våren. Men är lämlarna på väg att krascha? Elin Lemel har varit i Stekenjokk. Reportrar på plats är Elin Lemel, Erik Kohlström och Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Kesä 20111h 31min

Vad vore skogen utan - vatten? Den som äger en skog har inte bara träd att förvalta. En viktig men ibland förbisedd del av skogsmiljön är vattnet. Och om vattnets roll i skogen handlar Naturmorgon när vi sänder direkt från en fäbod i Dalarna lördagen den 28 maj. Månadsskiftet maj-juni är också den mest intensiva perioden i djurens almanacka. Det är nu ägg ska läggas, ungar födas och matas. Och den som vill försöka följa det skeendet har också bråda dagar. Vi hälsar också på hos skärfläckorna på Falsterbonäset i Skåne, som lever ett dramatiskt liv bland sömniga kor och hungriga falkar. Gäster i Naturmorgon är en grupp stockholmsornitologer som hoppas få möta några av dalaskogarnas godbitar: tjäder och järpe, den lättretade slagugglan eller kanske den blyga videsparven. Programledare är Lasse Willén och fältreporter är Joacim Lindwall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Touko 20111h 31min

Kinnekulle är ett av Västergötlands säregna platåberg. På grunden av urberg ligger lager av förstenade sediment med fossiler från urgamla havsbottnar. Stelnad magna från oroliga tider bildar en världsunik diabas. Här har amatörgeologen Mario Tassinari hittat rester av meteoriter. Och hans fynd har hjälpt vetenskapen att förstå att det meteoritregn som föll över världen för 470 miljoner år sedan var mycket kraftigare än man tidigare trott. Nästa vecka blir Mario Tessinari hedersdoktor vid Lunds universitet! På lördag letar han fossil och meteoriter i Naturmorgon. Kalkstenen på Kinnekulle ger också en flora som den på alvarmarkerna på Öland och Gotland. Tillsammans med botanikerna Karin Bohlin och Anders Bohlin ska vi leta efter orkidéer som Adam och Eva, efter stor fetknopp och den för platsen unika kalknarv. Programledare Jenny Bernston Djurvall och Karin Bohlin pratade bland annat om kattfoten på Kinekulle. Vid ett tillfälle under sändningen gång böjde Karin Bohlin sig ner och plockade upp något från marken. En viol, sa hon, men Jenny var tveksam, ingen blomma syntes till. Men svaret var att det var en underviol med sin diskretgröna sommarblomma. I Kinnekulle har man gjort ett jätteprojekt för att återskapa slåtterängar som vuxit igen och för hugga fram gamla jätteträd. Idag finns här 17 naturreservat, gott om betande djur och engagerade markägare. Kinnekulle är Sveriges andra Biosfärområde. Om detta hör vi mer i Elin Lemels reportage. Veckans kråkvinkel står Elin Lemel för. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och fältreporter Therese Forsberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Touko 20111h 37min

Askölaboratoriet firar 50 år. När Stockholms universitet köpte in delar av ön Askö för femtio år sedan var det ett vanligt skärgårdshemman, med Trosa på insidan och Landsortsdjupet utanför. Idag är det ett modernt marint laboratorium. På 1970-talet var Askölabbet basen för Östersjöprojektet där forskarna helt enkelt försökte förstå hur vårt innanhav fungerar, med låg salthalt och bara en liten tunn förbindelse med de stora haven. På 80-talet handlade forskningen mycket om hur de olika arterna påverkades av miljöförstöringen - av gifter och övergödning. Johan Wenngren, Nils Kautsky och Jenny Berntson Djurvall drar upp fisknäten och får ett facit om hur Östersjöns fiskfauna ser ut nuförtiden. Smaltång är något som fortsätter att förvåna. Lena Näslund hade med sig marinbiologen Ellen Schagerström vid några vattenfyllda, gröna kar, med mycket smaltång i. Hör hur det lät: Idag är frågan: hur kan vi återställa Östersjön, förutom att minska utsläppen av bl.a. näringsämnen? Utplantering av rovfisken gös är ett försök att manipulera havet, syresättning av döda bottnar ett annat. Gäster i programmet från Askö: Lena Kautsky, Ellen Schagerström, Linda Kumblad, Nils Kautsky och Johan Wenngren. Lena Näslund och Jenny Berntson Djurvall sänder direkt från ön. Ljunghedsbränning på Mästocka hed. Under 1600- och 1700-talen bredde öppna ljunghedar ut sig i Halland, allt eftersom skogen höggs ner för att bli ved och virke. För att betet skulle bli bra brände man bort ljungen med jämna mellanrum. På samma sätt sköttes hedar längs Europas atlantkust, ända ner till Portugal. På Mästocka ljunghed är det idag länsstyrelsen som bränner för att bevara kulturlandskapet. Och bränningen gynnar både växter och djur. Här blommar hårginst och mosippa, kattfot och slåttergubbe. Orre finns i reservatet året runt. Trädlärka, ängspiplärka och sånglärka trivs på heden och här flyger fjärilar som ginstbackmätare. Lasse Willén var med när en del av heden sattes i brand. Veckans kråkvinkel är signerad Tina-Marie Qwiberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Touko 20111h 32min