Bryt dina mönster, tänk tvärtom

Det finns en ide om  att orden och språket kommer till oss i en uppåtgående kurva, att vi som barn lär oss ett språk som sen fylls på. Men språk kan tappas bort, försvinna, komma till och bytas ut.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad är det människor under hård språkinlärnng är med om, psykiskt och fysiskt? Man kan hamna mellan två språk. En övergångsfas kan pågå under lång tid och eftersom språket är tätt sammankopplat med vår självuppfattning så kan själva erövrandet av ett nytt språk ha stor betydelse.” Det var traumatiskt, jag kände att jag hade väldigt mycket som jag ville skriva om men det blev bara så enkelt och banalt”, berättar författaren Alma Kirlic.Som 15-åring flydde hon till Sverige från det som idag är Bosnien. Språket var för henne vägen in i det nya samhället men eftersom hon inte kunde ett ord svenska kände hon sig inte hel och hamnade i en identitetskris.Forskning visar att hjärnan förändras fysiskt när man lär sig ett nytt språk. Ett forskarteam vid Lunds universitet har med hjälp av magnetkamera undersökt hjärnorna hos ett antal blivande tolkar på en tolkskola. De såg att hippocampus växte markant efter en termins språkstudier.Att det finns en mystik kring kopplingen mellan språket och hur vår hjärna väljer att använda det, kan bli tydligt när hjärnan skadas. Ett fenomen, som väcker fler frågor än vad det finns svar är när människor som råkat ut för allvarliga olyckor och hamnat i koma vaknar upp talar ett annat språk.Gäster i programmet är Torun Lindholm, professor i psykologi vid Stockholms universitet och Johan Mårtensson, forskare i psykologi vid Lunds universitet.Programledare är Samanda Ekman.

9 Elo 201654min

Ovanligt hög intelligens är det många som drömmer om att ha. Men det finns högbegåvade barn som inget hellre skulle vilja än att vara normalbegåvade och en i gänget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. REPRIS FRÅN VÅREN. ”Väldigt många har bilden att om nu någon skulle vara mer intelligent, så klarar de väl sig själva i skolan, men det är just det som de här barnen inte gör”. Det säger David, pappa till en 7-årig son med särskilt hög intelligens, som har upplevt stora svårigheter i skolan.Tvärt emot vad man kan tro har många högintelligenta barn svårigheter med skolan. De blir understimulerade, frustrerade och känner sig annorlunda.I Sverige har vi specialklasser för begåvade barn inom idrott och musik, medan det finns ett motstånd mot att odla fram intellektuella snillen.Hanna valde att flytta familjen till Danmark för att hennes högbegåvade barn skulle få gå i en klass för likasinnade, och slippa misslyckas i skolan.I studion finns Sten Collander från föreningen Mensa, Camilla Wallström, fd rektor och Eva Pettersson från Blekinge Tekniska högskola som alla på olika sätt jobbat med frågan om hur begåvade barn kan få en bättre skolgång.

2 Elo 201654min

REPRIS FRÅN VINTERN. Om 30 år beräknas det finnas en miljon människor i Sverige som är över 80 år. Men hur bär man sig åt om man vill ha ett friskt liv ända till slutet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Journalisten Henrik Ennart har rest världen över för att intervjua de människor som lever längst om deras liv och vanor.I dag är medellivslängden en bra bit över pensionsåldern, så vad ska man göra av tiden som blir över när arbetslivet tar slut? En del väljer att gå tillbaka till skolbänken. Vi har träffat 70-årige Anders som pluggat heltid i tre år och 76-åringa Birgitta som läser en master i idéhistoria, för att det ska fungera krävs noggrann planering.- Bara att packa väskan och få med sig allt tar sin lilla stund, sådant var aldrig ett problem när jag var yngre, berättar Birgitta.Hur ska man göra för att få ett så bra liv som möjligt på ålderns höst? Vad har de som blir riktigt gamla gemensamt? Och vad händer egentligen i kroppen när vi åldras?Programledare Ulrika Hjalmarsson Neideman

19 Heinä 201654min

Det händer att känslan av förändring kommer till följd av en resa, kurs eller förälskelse. Men kan man börja från andra hållet? Skissa fram förändringen i teorin och fejka sig fram till sitt nya jag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gustaf bestämde sig för att göra en så kallad relaunch - att lansera sig själv som en ny person.”Jag hade gått igenom en kris till följd av en separation. Efter ett tag kände jag att offerrollen som jag fått kändes lite tjatig. Så jag bestämde mig för att inte vara sån längre och bjöd in till en releasefest för min nya personlighet."Professor i socialpsykologi Anne Wilson vid Wilfrid Laurier University i Kanada har forskat på vår relation till våra tidigare jag. Hennes studier har visat att vi tenderar att se ner på våra tidigare jag, på så sätt framstår våra nuvarande jag som så mycket mer lyckade. Att framhäva lågvattenmärken i den förflutna ger helt enkelt en kontrast till nutiden. Anne Wilson menar att artister och idrottsstjärnor ofta använder sig av denna metod, till exempel kan de berätta om hur tuff deras uppväxt var - och på så sätt framstå som ännu mer lyckade idag.Men kan man förändra sin personlighet bara genom att bestämma sig, hur går man till väga och är förändringen hållbar?Gäster i studion är David Turfjell, religionsvetare vid Södertörns högskola samt Bo Blåvarg, existentiell psykolog, Ersta Diakoni.Programledare är Samanda Ekman.

12 Heinä 201654min

Att barn ibland ska ha tråkigt har blivit ett hett tips i föräldrarådgivningsindustrin. Och även stressade vuxna kan få rådet att ha det trist mellan varven. Det tråkiga har blivit det nya roliga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men hur ska vi hantera den nya trenden som uppmanar oss att ha det tråkigt när allt vi vill är att ha roligt? Och finns det baksidor med tillståndet av uttråkning?Det monotona arbetet, att stå vid ett löpande band eller sitta i tunnebanespärren beskrivs ofta som tråkigt, ett vacum av tid där man inte kan göra det man egentligen vill. Och för några år sedan kom en teori om att man kan bli utbränd av att vara understimulerad på jobbet. Att uttråkning kan leda till en så kallad Boreout med liknande symptom som utbrändhet.Frédéric Desnard som jobbade på ett parfymföretag i Paris menar att han drabbades av en så kallad Bored out. Han gick så långt att han stämde företaget på miljonbelopp för att han inte haft tillräckligt mycket att göra.”Jag arbetade som mest 40 minuter om dagen, ibland bara 20 minuter. Det var den tid det tog att ringa leverantörer och godkänna beställningar. Jag skämdes över att vara så sysslolös och för att jag inte kunde berätta om min arbetsdag för familj och vänner", säger han.Rädslan för att ha det tråkigt kan ibland gå så långt att vi gör de mest destruktiva saker. I en amerikansk studie valde deltagarna att ge sig själv elchocker istället för att sitta ensamma och ha det tråkigt i 15 minuter.Gäst i programmet är Niklas Laninge, psykolog och föreläsare.Programledare är Samanda Ekman.

5 Heinä 201654min

Den somriga tillvaron på klippan vid havet kan vara en enda ostadig träsko, eller ett feldyk bort från en helt annan tillvaro, nämligen akutmottagningens väntrum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Oftast är man inte beredd på att hamna på akuten, du hinner sällan googla läkaren på förhand eller köpa med dig en pastasallad. Men personalen på akuten är alltid förberedd på att du ska komma. "Man måste vara en speciell personlighetstyp för att trivas och jobba här", berättar sjuksköterskan Lotta Carlberg på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Till Vårdguiden ringer människor som råkat ut för långdragna förkylningar, menssmärtor eller nageltrång. Men ibland även med betydligt allvarligare åkommor. På några minuter ska ett beslut fattas, beslutet handlar om det behövs akut vård eller inte.”När jag pratar med dem som ringer får jag en bild i huvudet av hur de ser ut och beskriver någon till exempel ett skärsår så ser jag skärsåret framför mig”, berättar Evalena Vallo, sjuksköterska vid 1177 vårdguiden i Östersund. Sedan sjukhusserien Cityakuten kom på 90 talet har serierna som utspelar sig i sjukhusmiljö bara blivit fler och fler. Men vad är det med denna plats som fascinerar oss stämmer bilden vi får överrens med verklighetens akutkliniker? I studion finns Christian Unge, överläkare vid akutmottagningen Huddinge sjukhus och ett stort fan av sjukhusserier. Programledare är Samanda Ekman.

28 Kesä 201654min

Vi är ständigt omgivna av ljud, det bullar, gnisslar och knastrar nästan överallt. Dagens Kropp & Själ handlar om hur ljuden påvekar oss och om längtan efter att slippa dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För Carl Fläring blev vanliga vardagsljud som slammer av porslin outhärdliga. Han försökte skydda sin hörsel med öronproppar men utvecklade istället ljudöverkänslighet, hyperacusis.När man lider av ljudöverkänslighet kan pappersprassel, en gnisslande dörr eller en spolande kran kännas som tortyr. Det är som om ljuden går rakt in i huvudet. Ljudöverkänslighet är ett symtom som kan bero på många olika saker. Det kan uppstå efter en bullerskada vid utmattningstillstånd eller efter en hjärnskada. Gemensamt är att vanliga vardagsljud upplevs som obehagliga eller direkt smärtsamma och det är vanligt att man försöker undvika ljud och isolerar sig alltmer.Även för personer utan ljudkänslighet kan ljuden omkring oss ibland bli övermäktiga. Kropp & Själ ger sig ut för att leta reda på den tystaste platsen och hittar den i en skogsdunge. Men även där låter det en hel del, från naturen. Frågan är vad vi menar när vi söker efter tystnad. Finns tystnad över huvudtaget?Gäster i programmet är bland andra Barbara Canlon, professor i hörselfysiologi vid Karolinska institutet, audionomen Gunilla Jansson och musikern Peter Bryngelsson.

21 Kesä 201654min

Gamla tiders hästhandlare brukade titta i munnen för att se om hästen var frisk. De var inte helt fel ute, om du tittar in i din egen mun så kan du få veta en hel del om hur du mår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inflammationer som börjar i munnen kan senare utvecklas till hjärt- och kärlsjukdom och cancer.”Vi har följt personer under 30 år och hittat skrämmande samband mellan dålig munhälsa och dödsorsak”, det säger Birgitta Söder, professor i förebyggande munhälsa på Karolinska Institutet.Susanne vet hur det är att leva som tandlös. Hon blev av med alla tänder i överkäken och kände hur människors blick på henne förändrades när de såg att hon var tandlös.”Det biter en liten bit ur själen varje gång”, berättar Susanne, som nu har fått hjälp att skaffa nya tänder.Programmet svarar på lyssnarfrågor om tandtråd, hål, fluor och dålig andedräkt. Telefonslussen är öppen för fler frågor under programmets gång. Ring på nummer 08- 215 216, eller maila kropp@sverigesradio.seGäster i programmet är Björn Klinge, professor i odontologi, Kristina Edman, tandhygienist och forskare vid Uppsala Universitet samt Birgitta Söder, professor i förebyggande munhälsa på Karolinska Institutet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

14 Kesä 201654min