I Kina är julen politisk: Björn Djurberg, Peking

I Kina är julen politisk: Björn Djurberg, Peking

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Julafton i Peking är inte en speciell dag.

När de flesta i Sverige är fullt upptagna med att öppna julklappar eller äta julbord, tar Pekingborna tunnelbanan hem efter ännu en arbetsdag.

Det här kanske inte behöver sägas, tänker du, men du skulle bli förvånad av hur många gånger jag fått frågan om hur man firar jul i Kina.

Det enkla svaret är: det gör man inte.

Kommersen finns där. Galleriorna är fulla av tomtar och julgranar. Men att fira jul, nja.

Faktum är att ett motstånd mot julen och andra så kallade ”högtider från Väst” har vuxit fram på senare år. Julen har, som så mycket annat i Kina, politiserats.

I förra veckan till exempel gick ett protesttåg genom staden Jining i östra Kina. Viftandes kinesiska flaggor skanderade det dryga hundratalet att de minsann inte skulle fira någon julafton.

Demonstranterna krävde också bojkott av utländska produkter i allmänhet – och ville uttrycka sitt stöd för kinesiskt producerade varor.

Lite ironiskt kan tyckas, eftersom Kina producerar mycket av det som sedan blir julklappar hos oss där hemma.

Inte minst julpynt, där en stad, Yiwu, uppskattas stå för över 50 procent av allt julpynt i världen.

Och i Yiwu rullar affärerna på. Att exportera julen är big business. Men den kinesiska hemmamarknaden, däremot, ser betydligt sämre ut i år. ”Allt färre kineser bryr sig om julen”, sade en av julpyntföretagens chefer till lokalmedia.

Och visst är julfirandet lite mer sparsmakat nu.

Några få kinesiska städer har till och med förbjudit julpynt. Däribland staden Langfang utanför Peking, där de lokala myndigheterna förra året beordrade ut vakter under julhelgen för att säkerställa att inga butiker i smyg ställde ut en gran på gatan.

Det ska däremot sägas att julmotståndet än så länge är en parentes i den bredare kampen mot det som kallas för ”värderingar från Väst”.

Dessa värderingar har det styrande kommunistpartiet i Kina sedan några år tillbaka förklarat ideologiskt krig mot.

2015 till exempel, då utbildningsministeriet förbjöd läroböcker på universiteten som uppmuntrade till så kallade ”västliga värderingar”.

Spola fram till december 2019, då prestigefulla Fudanuniversitetet i Shanghai ändrade sina stadgar. En över hundra år gammal formulering om att universitetet skulle uppmuntra till ”tankefrihet” ströks till förmån för en ny skrivelse om att ”följa kommunistpartiets ledarskap”.

Och på vägen mellan 2015 och 2019 finns många hållplatser.

Bland annat ska religioner bli mer ”kinesiska”, och anpassas till den överordnade ”socialismen med kinesiska förtecken”.

Även stadsbilden rensas upp. Tidigare i år rullade en kulturkampanj över landet där exempelvis bostadsområden med namn som bedömdes ”allt för västerländska” pekades ut som problematiska.

För kulturyttringar har blivit allt viktigare i ett Kina där patriotismen får gott om understöd från regeringshåll.

Och när så kallade ”västliga värderingar” tvingas på reträtt i det offentliga, skapas ersättare med kinesiska förtecken.

Däribland ”den kinesiska drömmen” som är president Xi Jinpings stora kulturella paraply och politiska maxim.

I den kinesiska drömmens namn ska den mest traditionella av högtider, det kinesiska nyåret, nu firas år 2020 enligt nya regeringsdirektiv som kommunicerades häromveckan.

Årets nyårsfirande blir startskottet på en ny kulturell landsomfattande kampanj där den kinesiska drömmen ska ”träda in i tio tusen hem” och mätta folkets behov av nya socialistiska kulturyttringar.

Lite grann som när jultomten klättrar ner i skorstenen.

Björn Djurberg, Peking
bjorn.djurberg@sverigesradio.se

Jaksot(1000)

Putins höga spel i striden om Pokrovsk

Putins höga spel i striden om Pokrovsk

Ryska styrkor är på väg att ta över den strategiskt viktiga staden Pokrovsk i östra Ukraina. Striden har pågått i över ett år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ryska styrkor är på väg att ta över den strategiskt viktiga staden Pokrovsk i Donetskregionen i östra Ukraina. Vad skulle ett övertagande betyda för Ryssland och vad har slaget kostat? Dessutom om Vladimir Putins kärnvapenhot.Hör Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent, och Fredrik Wadström, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

6 Marras 24min

Då kommer Putin anfalla Nato

Då kommer Putin anfalla Nato

Panelen svarar på lyssnarnas frågor om bland annat Putins hälsa och om Ukrainas egen vapenproduktion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur många kvinnor strider vid fronten? Går det fortfarande att semestra på Krim? Har Ryssland soldater nog för en större offensiv och hur står det till med korruptionen i Ukraina? Detta och mycket mer får ni svar på i denna frågespecial av Radiokorrespondenterna Ryssland.Medverkande:Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling, Fredrik Wadström, radions Rysslandskorrespondent, Maria Persson Löfgren, radions tidigare Moskvakorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

30 Loka 33min

Putin vinnare när toppmötet med Trump ställs in

Putin vinnare när toppmötet med Trump ställs in

Toppmötet mellan Vladimir Putin och Donald Trump skjuts på framtiden samtidigt som Europa tar fram en egen plan för fred. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ryssland vägrar att gå med på en vapenvila och vill istället att ”grundorsakerna” till kriget undanröjs. Vad betyder det? Och vilka blir konsekvenserna för Ukraina om Donald Trumps förhandlingsförsök misslyckas ännu en gång?Hör också om problem med att rekryterar nya soldater i Ryssland. Nu värvas 70-åringar till fronten.Och så ställer vi oss frågan varför Putin räds en 18-årig gatumusikant som sjunger kända artisters låtar på Sankt Petersburgs gator.Medverkande:Maria Persson Löfgren Sveriges radios tidigare RysslandskorrespondentJakob Hedenskog analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska InstitutetProgramledare Johanna MelénProducent Lena Bejerot

23 Loka 24min

Putins svar när Trump hotar med ”supervapnet”

Putins svar när Trump hotar med ”supervapnet”

I avsnitt 200 av Radiokorrespondenterna Ryssland minns våra korrespondenter hur allting startade och pekar ut faktorerna som spelat en avgörande roll för kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj reser till Washington för nya samtal med Donald Trump. Vi analyserar den amerikanske presidentens möjligheter att få till en fredsuppgörelse mellan Ryssland och Ukraina. Och hur reagerar Vladimir Putin när Trump hotar med den amerikanska kryssningsroboten Tomahawk?Vi ställer oss också frågan varför Putin krupit till korset och erkänt att det var Ryssland som sköt ner ett passagerarplan från Azerbajdzjan.Programledare Johanna MelénProducent Lena BejerotMedverkande:Fredrik Wadström, RysslandskorrespondentLubna El-Shanti, UkrainakorrespondentMaria Person Löfgren, tidigare Rysslandskorrespondent

16 Loka 25min

Så påverkas kriget när ryska oljan brinner

Så påverkas kriget när ryska oljan brinner

Varje vecka attackeras ryska oljeraffinaderier samtidigt som ukrainska gasanläggningar brinner på andra sidan gränsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör också militärexpert Joakim Paasikivi berätta om sina intryck från resan till den ukrainska fronten.Och varför firade Vladimir Putin sin födelsedag i en kyrka tillsammans med militärer?Vi ställer oss även frågan hur det står till med Georgiens demokrati efter nya gripanden av oppositionella.Programledare Johanna MelénProducent Lena BejerotMedverkande:Fredrik Wadström, RysslandskorrespondentJoakim Paasikivi, militärexpert och senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling

9 Loka 26min

Därför kan inte Ryssland vinna kriget

Därför kan inte Ryssland vinna kriget

USA:s president Donald Trump har utmålat Ryssland som en papperstiger och hävdat att Ukraina kan vinna kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt kommer signaler om att Ukraina kan få använda amerikanska långdistansrobotar mot mål inne i Ryssland. Vad innebär egentligen en seger i kriget och hur ska vi förstå att Ryssland både kan beskrivas som ett existentiellt hot och som en ”papperstiger”?”Det är någonting både och, för det här storskaliga kriget kräver saker som ryssarna har allt svårare att få fram”, säger analytikern Stefan Ingvarsson. Programledare Johanna MelénProducent Lena BejerotMedverkande:Ukrainakorrespondent Lubna El-ShantiMaria Persson Löfgren, tidigare RysslandskorrespondentStefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.

2 Loka 24min

Det står på spel när Putin testar Natos gränser

Det står på spel när Putin testar Natos gränser

Ryssland fortsätter kränka Natos luftrum, nu senast med stridsflyg över Estland, men misstänkta ryska drönare har även upptäckts över flygplatser i Danmark och Norge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör också om Moldavien som går till val på söndag och som står under stark press från Ryssland. Moldavien, en tidigare sovjetrepublik med gräns till Ukraina, har lång erfarenhet av ryska påverkanskampanjer. Men denna gång varnar Moldaviens president Maia Sandu för att ”vår suveränitet, vår självständighet, vår europeiska framtid är satt under hot.”Programledare Johanna MelénProducent Lena BejerotMedverkande:Fredrik Wadström, RysslandskorrespondentLubna El-Shanti, UkrainakorrespondentJakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet

25 Syys 24min

USA i publiken när Putin övar på nya krig

USA i publiken när Putin övar på nya krig

Den stora rysk-belarusiska militärövningen Zapad 2025 som just avslutats har besökts av höga amerikanska militärer och frågan är varför Donald Trump börjar uppvakta Belarus ledare Lukasjenko. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Både Polen och Rumänien har nyligen drabbats av drönare som utpekats som ryska, och det är inga felflygningar utan rena provokationer menar man i väst. ”Vi har bara sett början på ryska drönarattacker, de är billiga i förhållande till andra vapen och de når allt längre”, säger överstelöjtnant Johan Huovinen.Programledare Johanna MelénProducent Lena BejerotMedverkande: Carolina Vendil Pallin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Maria Persson Löfgren, Sveriges radios tidigare Rysslandskorrespondent.

18 Syys 24min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

siita-on-vaikea-puhua
aikalisa
kolme-kaannekohtaa
rss-ootsa-kuullut-tasta
sita
olipa-kerran-otsikko
i-dont-like-mondays
poks
murha-joka-tapahtui-2
antin-palautepalvelu
yopuolen-tarinoita-2
kaksi-aitia
mamma-mia
rss-murhan-anatomia
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
ootsa-kuullut-tasta-2
loukussa
meidan-pitais-puhua
rss-nikotellen
lahko